Motivering

Syftet med propositionen är att jämna ut fördelningen av intäkterna från samfundsskatten mellan de evangelisk-lutherska församlingarna och kyrkliga samfälligheterna på ett sådant sätt att en del av intäkterna från samfundsskatten med större säkerhet går till alla församlingar bl.a. för att täcka de kostnader församlingarna har av att upprätthålla allmänna begravningsplatser.

Enligt förarbetena till begravningslagen (457/2003) ingår den finansiering för kostnader för upprätthållande av allmänna begravningsplatser som avses i lagens 22 § i den del av intäkterna från samfundsskatten som går till församlingarna (RP 204/2002 rd).

Utgående från beredningen i en arbetsgrupp för uppföljning av begravningslagen lämnade undervisningsministeriet i oktober 2004 en utredning till riksdagens förvaltningsutskott om begravningsavgifterna (MINU 3/2004 rd - FvUU 10/2005 rd)). I utredningen behandlades ingående hur avgifterna inom begravningsverksamheten ska fastställas och hur församlingarna ska få ersättning för kostnaderna. De största problemen med det nuvarande systemet är enligt arbetsgruppen att fördelningen av intäkterna från samfundsskatten mellan församlingarna inte motsvarar fördelningen av begravningskostnaderna. Detta leder till att de församlingar där intäkterna från samfundsskatten är låga i förhållande till begravningskostnaderna upplever situationen som orättvis.

Ministeriets arbetsgrupp ansåg att en bättre strategi när det gäller att åstadkomma en förändring i avgiftspolicyn vore att utveckla begravningsfinansieringen i en mer rättvis riktning. Med andra ord bör den enskilda församlingens andel av samfundsskatteintäkterna bättre motsvara församlingens kostnader för begravningsverksamheten. I fråga om den totala begravningsfinansieringen kom arbetsgruppen till den slutsatsen att församlingarnas intäkter av samfundsskatten i ett långsiktigt perspektiv i genomsnitt är tillräckliga för att täcka nettoutgifterna för begravningsverksamheten om man ser på hela kyrkan.

Som grund för församlingarnas andel av samfundsskatten har man också beaktat de andra uppgifter av samhällelig karaktär som församlingarna har. Enligt bokslutsuppgifterna för 2004 täcker församlingarnas samfundsskatteintäkter endast nettoutgifterna för begravningsverksamheten och förandet av kyrkböckerna om man ser på hela kyrkan. När dessa uppgifter har finansierats återstår det inte medel av samfundsskatteintäkterna för finansiering av kostnaderna för andra uppgifter av samhällelig karaktär i församlingarna.

Det finns omkring 430 församlingar i Finland och av dem omfattas cirka 200 av centralfondens understödssystem. Övriga 230 församlingar klarar sig utan centralfondens understöd. Till följd av en ändring av systemet för fördelning av samfundsskatten inom kyrkan minskar intäktena för cirka 40 församlingar och ökar för cirka 380 församlingar. De största intäktsminskningarna sker i Helsingfors, Esbo och Uleåborgs kyrkliga samfälligheter samt församlingen i Salo-Uskela.

Propositionen bygger på kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötet som enligt en utredning till utskottet godkändes enhälligt av kyrkomötet.

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet propositionen behövlig och ändamålsenlig. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.