Motivering
Allmänt.
Av de orsaker som framgår av propositionens motivering
och med stöd av erhållen utredning finner utskottet
propositionen behövlig och lämplig. Utskottet
tillstyrker lagförslaget men med anmärkningarna
och ändringsförslagen nedan.
Kalkylerat sammanslagningsunderstöd och ersättande
av minskning av statsandelar.
Ett kalkylerat sammanslagningsunderstöd betalas enligt
lagförslaget ut under fem år. Förlängningen av
understödsperioden och den därmed förknippade
höjningen av maximibeloppet beräknas öka statens
utgifter med cirka 60 procent per ändring i kommunindelningen.
Utskottet konstaterar att kommunerna enligt den nya lagen får
full kompensation under det första året för
bortfallet av statsandelar till följd av ändringar
i kommunindelningen. Därefter trappas kompensationen ned årligen.
Efter fem år får dessa kommuner samma behandling
som andra i statsandelshänseende likartade kommuner.
Stöd för investerings- och utvecklingsprojekt.
Den föreslagna 40 § gäller ett finansieringsstöd som
beviljas vid ändringar i kommunindelningen från
fall till fall. Inrikesministeriet kan enligt propositionen bevilja
kommunerna — om dessa anser det nödvändigt
med tanke på en ändring i kommunindelningen — stöd
för investerings- och utvecklingsprojekt inom näringslivet,
samhällsstrukturen, miljövården, utbildnings-
och kulturväsendet samt social- och hälsovården.
Inrikesministeriet förhandlar med de berörda kommunerna
om stödet och dess storlek för varje enskilt projekt
i anknytning till ändringen i kommunindelningen. Det egentliga
beslutet fattas i samband med beslutet om ändring av kommunindelningen.
Detta innebär att staten på förhand förbinder
sig att bevilja stödet. Budgetpropositionen för
2002 har kompletterats såtillvida att åtagandefullmakten år
2002 uppgår till ett i euro uttryckt belopp motsvarande
högst 10 miljoner mark per kommunindelning som berättigar
till stöd. Inrikesministeriet räknar med att tre av
de ändringar i kommunindelningen som görs 2002
och träder i kraft vid ingången av 2003 kommer
att vara berättigade till understöd.
Utskottet menar att stödet för investerings- och
utvecklingsprojekt är ett från statsandelssystemet
och statsbidragen fristående stöd som inte får
påverka andra statliga stöd till kommunerna.
Lagförslagets 40 § 2 mom. gäller
inrikesministeriets skyldighet att höra andra myndigheter som
beviljar statsandelar eller statsunderstöd innan det beviljar
stödet.
Momentet är krångligt formulerat. Därtill
får man av lydelsen den uppfattningen att inrikesministeriet
måste få uppgifter om alla de investerings- och
utvecklingsprojekt gällande näringslivet, samhällsstrukturen,
miljövården, utbildnings- och kulturväsendet
och social- och hälsovården som de i kommunindelningsomläggningen
involverade kommunerna eventuellt får statlig finansiering
för och att inrikesministeriet skall höra samtliga
myndigheter som möjligen kan bevilja statsandelar eller
statsunderstöd för dessa projekt. Bestämmelsen
förefaller alltså kräva att inrikesministeriet
innan det beviljar stödet skall höra de myndigheter
som beviljar statsandelar eller statsunderstöd för
samtliga aktuella projekt även om meningen är
att bevilja investeringsstöd exempelvis bara för
ett visst projekt inom undervisningsväsendet. Förvaltningsutskottet
menar att det räcker med att bara höra de myndigheter
som möjligen kan bevilja statsandel eller statsunderstöd
för det investeringsprojekt som planeras få stöd
enligt denna lag. Därför föreslår
utskottet en ändring av 40 § 2 mom.
Ministeriets befogenheter.
Förvaltningsutskottet föreslår att
lagförslaget också ändras så att ministeriets
befogenhet i 10 kap. 38—40 § sägs klart
ut genom att ministeriet nämns vid namn. Grundlagsutskottet
har i flera sammanhang påtalat denna sak (t.ex. GrUB
12/2000 rd).
Särskilt förfarande för förenhetligande.
På områden där kommunindelningen
med anledning av områden som ligger avskilt från
kommunens huvudsakliga område (enklaver) är påtagligt
oenhetlig vidtas med stöd av 47 § kommunindelningslagen
(1196/1997) ett särskilt förfarande för
förenhetligande av kommunindelningen.
Även om det i egentlig mening inte handlar om enklaver
i det föreliggande lagförslaget, vill utskottet
här lyfta fram de problem som kan uppstå i förfarandet
för förenhetligande när en kommun förlorar
en ansenlig del av sin areal (exempelvis 30 procent). Ändringen
av kommunindelningen bör enligt utskottet även
i sådana fall bygga på samtycke av de kommuner
som går miste om områden. Utskottet menar också att
det faktum att man vid förfarandet för förenhetligande
bör ta hänsyn till att statsandelarna minskar till
följd av att arealen och invånarantalet krymper.