Detaljmotivering
1. Lag om säkerhetsutredningar
1 kap. Allmänna bestämmelser
2 §. Lagens syfte.
Utskottet föreslår att uttrycket "skydd av
personuppgifter" används i stället för
datasekretess i inledningen till 2 §.
3 §. Begränsningsbestämmelse.
Enligt andra meningen
i 3 § får då befogenheterna används inte
större ingrepp än vad som ovillkorligen är nödvändigt
göras i skyddet för någons privatliv. Förvaltningsutskottet
föreslår att ordet "ovillkorligen" stryks i paragrafen.
2 kap. Normal säkerhetsutredning
4 §. Sökanden.
Enligt föreslagna 4 § 1 mom. 4 punkten kan
en normal säkerhetsutredning sökas hos skyddspolisen
också av en kommun och en samkommun. Utskottet menar att
sådana situationer i princip är sällsynta
och exceptionella. För att få en säkerhetsutredning
bör kommunen eller samkommunen visa att villkoren i 2 § är uppfyllda.
Det viktigaste av dem kan anses vara att skydda den offentliga ekonomin.
5 §. Behörig myndighet.
Grundlagsutskottet framhåller
i sitt utlåtande att det utifrån den sista meningen
i 5 § är möjligt att beslut om en säkerhetsutredning
i de situationer som avses där fattas av antingen skyddspolisen
eller huvudstaben. Förvaltningsutskottet föreslår
att 5 § ändras såtillvida att den behöriga
myndigheten entydigt framgår av lagen. Den omformulerade
paragrafen lyder som följer: "Skyddspolisen fattar beslut
om huruvida en säkerhetsutredning skall göras.
Om sökanden hör till försvarsförvaltningen eller
om sökanden sköter en uppgift på förordnande
av försvarsförvaltningen, fattar dock huvudstaben
beslut om en säkerhetsutredning."
6 §. Förutsättningar för
en säkerhetsutredning.
Utskottet föreslår att begreppet "skydd av
personuppgifter" används i 6 § 2 mom. i stället
för datasekretess när det gäller registrerade
personer.
8 §. Genomförande av en säkerhetsutredning.
Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande
att det förekommer att polisanmälningar görs
på lösa och osakliga grunder och att användningen av
brottsanmälningsindex kan leda till att ogrundad information
kommer med i säkerhetsutredningen. Därför
har utskottet ansett det motiverat att bestämmelserna om
användning av polisanmälningsdatabasen för
säkerhetsutredningar preciseras och skärps ytterligare.
Förvaltningsutskottet menar att bestämmelsen
bör preciseras i linje med grundlagsutskottets anmärkning.
Det föreslår att detta görs genom att
paragrafen kompletteras med ett nytt 2 mom., varvid nuvarande 2—4
mom. blir 3—5 mom. Preciseringen kräver också en ändring
i 10 §.
Vidare föreslår förvaltningsutskottet
att 8 § preciseras för att förhindra
att domslutssystemet ger ut information som med stöd av
specialbestämmelser i saken redan bör vara avförda
ur straffregistret. Men denna ändring föreslås
bli formulerad så att inget register nämns särskilt vid
namn. Därmed lämpar sig bestämmelsen som
sådan till exempel om det i framtiden inrättas
ett bötesregister i lagstiftningen om verkställighet
av bötesstraff och lagen möjliggör att
information ur bötesregistret anlitas i säkerhetsutredningar.
Nya 2 mom. i 8 § lyder som följer enligt förvaltningsutskottets
förslag: "Uppgifter i brottsanmälningsindex
i datasystemet för polisärenden får användas
bara om det inte finns skäl för att misstänka
att brottsanmälan är ogrundad. När uppgifter
av detta slag används skall det kontrolleras i vilken fas
av behandlingen ärendet befinner sig. Uppgifter i domslutssystemet får
inte användas, om motsvarande uppgifter med stöd
av en bestämmelse i en lag därom har strukits
i något av registren i 1 mom."
10 §. Meddelande om resultatet av en säkerhetsutredning.
Utskottet föreslår att det skall bestämmas
om meddelande av uppgifter om brottmål under behandling
i 10 § 1 mom. I lagtekniskt hänseende är
det klarast att avskilja sista meningen i föreslagna 10 § 1
mom. till ett eget moment, varvid 2 mom. blir 3 mom.
Förvaltningsutskottets förslag till nytt 1
mom. lyder som följer: "En säkerhetsutredning
skall lämnas skriftligt till sökanden. I säkerhetsutredningen
tas in endast sådana uppgifter som i det enskilda fallet
behövs för att syftet med utredningen skall uppnås. Om
uppgifter om ett brottmål under behandling tas in i säkerhetsutredningen,
skall det samtidigt uppges i vilken fas av behandlingen ärendet
befinner sig."
Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande inte ansett
den i motiveringen nämnda uppfattningen riktig att det är
tillräckligt att bara meddela att det finns anteckningar
om en person i skyddspolisens register.
Förvaltningsutskottet menar att det försvårar skyddspolisens
lagfästa övervakningsuppgift att lämna
specificerade uppgifter. Enligt erhållen utredning underrättas
den som ansöker om tillförlitlighetsutlåtande
också nu i regel på ett generellt plan vilket
slag av anteckningar det finns i skyddspolisens register eller vilket
område de hänför sig till. Förvaltningsutskottet
framhåller att då uppgifter tas in i säkerhetsutredningar
ur skyddspolisens register, bör de specificeras åtminstone
enligt gällande praxis.
13 §. Rätt till information.
Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande
att det seriöst bör övervägas
om inte bestämmelserna kunde utvecklas så att
också den som utredningen gäller i regel får
tillgång till säkerhetsutredningen om honom eller
henne själv eller åtminstone en sådan
anmärkningsrätt mot den som gäller för
en omfattande säkerhetsutredning enligt 16 §.
Enligt utredning till förvaltningsutskottet har rätten
till information övervägts mycket omsorgsfullt
under beredningen. Slutresultatet blev att en behörig myndighet
som handlar under tjänsteansvar är skyldig att
lämna ut upplysningarna i utredningen, om det inte är
fråga om upplysningar ur ett sådant register som
den som utredningen gäller inte har rätt till
insyn i. Om han eller hon i dessa fall hade rätt att få också en
kopia av själva utredningen, skulle redan det att undantagsbestämmelsen åberopas
avslöja att upplysningar om vederbörande har lämnats
ut ur något sådant register som han eller hon
inte har rätt till insyn i. Vad gäller register
som den som utredningen gäller inte har rätt till
insyn i har en person inte rätt att få veta om
det överhuvudtaget finns anteckningar om honom eller henne
i dem och därför innebär en sådan
skyldighet att lämna ut en kopia jämte undantag
att det blir möjligt att delvis kringgå begränsningen
i rätten till insyn. Av denna orsak har man stannat för
att den behöriga myndigheten kan lämna ut de upplysningar
som avses i bestämmelsen antingen muntligen eller genom
att upprätta en särskild handling enligt bestämmelsen
till den som begär upplysningar. Av dessa orsaker anser
förvaltningsutskottet att det inte är möjligt
att göra en sådan ändring att en person
får en kopia av själva säkerhetsutredningen.
Bestämmelsen ger inte heller den som utredningen gäller
en sådan rätt att göra anmärkning som
i fråga om en omfattande säkerhetsutredning i
16 §. Också detta är resultatet av ett
medvetet beslut. I en normal och en begränsad säkerhetsutredning är
det fråga om kontroll av specificerade registeruppgifter.
Alla till buds stående register är myndighetsregister
som redan på denna grund är mera tillförlitliga än
normalt. Vid en omfattande säkerhetsutredning bygger förfarandet
i sin tur i stor utsträckning på särskild
anmälan om personuppgifter. När uppgifter som
erhållits på detta sätt komprimeras är
möjligheterna till fel och missförstånd
av en helt annan klass än när det gäller
enbart kontroll av uppgifter i register. Sannolikt kommer också normala
säkerhetsutredningar och begränsade säkerhetsutredningar
att göras i helt andra mängder än omfattande
säkerhetsutredningar och om förfarandet då dessutom
förknippas med rätt att göra anmärkning
kunde det fördröja till exempel anställningar
i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande
i betydande grad. Av dessa orsaker anser förvaltningsutskottet
att det åtminstone inte på detta stadium är
skäl att medge den som en utredning gäller rätt
att göra anmärkning. Utskottet förutsätter
i alla fall att inrikesministeriet och försvarsministeriet
var för sig inom sina behörighetsområden
ger akt på hur lagen fungerar. Om det visar sig att det
finns betydande brister i uppgifternas riktighet i säkerhetsutredningarna, måste
saken prövas på nytt.
Med anledning av de föreslagna ändringarna
i 10 § föreslår utskottet att hänvisningen ändras att
gälla 10 § 3 mom.
3 kap. Säkerhetsklassificering och omfattande säkerhetsutredning
14 §. Säkerhetsklassificering.
Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att det inte
utan särskild orsak är skäl att fatta
beslut om säkerhetsutredningar i författningsform.
Utskottet förordar en sådan ändring av
förslaget att statsrådet fattar beslut om att
ta i bruk en säkerhetsklassificering och det behöriga
ministeriet om vilka säkerhetsklasser vissa uppgifter hör
till.
Förvaltningsutskottet föreslår att
14 § 1 och 3 mom. ändras utifrån grundlagsutskottets
utlåtande.
Vidare menar grundlagsutskottet att ett kvantitativt kriterium
som det som omfattas i 14 § 2 mom. inte nödvändigtvis är
lyckat med hänsyn till syftet med säkerhetsklassificeringen.
Utskottet uppmärksammar frågan om regleringen
bör utgå från att en person i sin arbetsuppgift
oftare än bara sporadiskt har tillgång till de
slag av uppgifter som avses.
På grund av grundlagsutskottets anmärkning föreslår
förvaltningsutskottet att första meningen i 14 § 2
mom. formuleras på följande sätt: "Till
första säkerhetsklass hör arbetsuppgifter vilkas
skötsel förutsätter (utesl.) tillgång oftare än
sporadiskt till mer än en ringa mängd sekretessbelagda
uppgifter vilkas avslöjande skulle medföra allvarlig
skada för de intressen som avses i 2 § 1—3
punkten."
15 §. Genomförande av en omfattande säkerhetsutredning.
Förvaltningsutskottet föreslår att sista
meningen i 15 § 3 mom. preciseras för att visa
att frågan om att lämna ut uppgifter inte heller
till denna del som rättslig omständighet är
beroende av den berörda personens val. Utskottet föreslår
att momentets sista mening godkänns sålydande:
"Vid behov kan anmälan om personuppgifter också förutsättas innehålla
uppgifter om ekonomiska bindningar som avses i 2 mom."
17 §. Omfattande säkerhetsutredning som utsträcks
att gälla närstående.
Utskottet påpekar att definitionen på närstående
i 1 mom. är uttömmande. Möjligheterna
att utsträcka en omfattande säkerhetsutredning
till närstående begränsas i enskilda
fall också av begränsningsbestämmelsen
i 3 §.
5 kap. Särskilda bestämmelser
29 §. Närmare bestämmelser.
Grundlagsutskottet uppmärksammar i sitt utlåtande
att det inte genom förordning av försvarsministeriet är
möjligt att utfärda närmare bestämmelser
om de villkor som avses i 6 § 2 mom., även om
det med hänsyn till 5 § förefaller att
behövas.
Förvaltningsutskottet föreslår en
sådan ändring i 29 § att början
av 2 mom. lyder som följer: "Närmare bestämmelser
om de uppgifter som skall lämnas vid ansökan om
säkerhetsutredning (utesl.), om ansökningsförfarandet samt
om de villkor som avses i 6 § 2 mom. ..."
Det 2—7 lagförslaget
Utskottet föreslår att det 2—7 lagförslaget
skall godkännas utan ändringar. För detaljmotiveringens
vidkommande hänvisar utskottet till propositionen.