FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 26/2001 rd

FvUB 26/2001 rd - RP 43/2001 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition med förslag till lag om säkerhetsutredningar och vissa lagar som har samband med den

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 3 maj 2001 en proposition med förslag till lag om säkerhetsutredningar och vissa lagar som har samband med den (RP 43/2001 rd) till förvaltningsutskottet för beredning.

Utlåtande

I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsutskottet lämnat utlåtande i saken (GrUU 21/2001 rd). Utlåtandet ingår som bilaga till betänkandet.

Sakkunniga

Utskottet har hört

lagstiftningsrådet Risto Eerola och lagstiftningsrådet Leena Vettenranta, justitieministeriet

polisinspektör Seppo Juvonen, inrikesministeriet

äldre regeringssekreterare Timo Turkki, försvarsministeriet

avdelningschef Matti Simola, skyddspolisen

kommodor Hanno Strang och juristen Jari Peltonen, huvudstaben

dataombudsmannen Reijo Aarnio

länspolisdirektören Erkki Haikola, länsstyrelsen i Uleåborgs län

kommissarie Jukka Mäkelä, polisinrättningen i Helsingfors härad

arbetsmarknadsjuristen Ritva Liivala, Kommunala arbetsmarknadsverket

head of corporate security Jaakko Häyhtiö, Nokia Abp

juristen Timo Koskinen, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf

ombudsmannen Jyrki Hollmén, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund rf

juridiske ombudsmannen Tytti Peltonen, Företagarna i Finland rf

juristen Heikki Sipiläinen, Statens samorganisation VTY rf

professor Timo Konstari

Dessutom har ett skriftligt utlåtande lämnats av

  • F-Secure Oy.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår en lag om säkerhetsutredningar. Säkerhetsutredningarna avses ersätta de nuvarande utlåtandena om tillförlitlighet. Tre olika former av säkerhetsutredningar föreslås. Den föreslagna normala säkerhetsutredningen motsvarar närmast det utlåtande om tillförlitlighet som man använder sig av för närvarande och den begränsade säkerhetsutredningen åter det utlåtande som i dag kan ges om en person när det är fråga om att bevilja denne tillträde till en viss plats, eller ett visst utrymme. Utöver dessa föreslås att lagen skall ge möjlighet att i vissa fall göra en omfattande säkerhetsutredning.

Till den föreslagna lagens tillämpningsområde hör säkerhetsutredningar om personer som söker en tjänst eller en uppgift, som anställs eller antas till utbildning eller som redan sköter en tjänst eller en uppgift. Med hjälp av säkerhetsutredningar skyddas i lagen angivna allmänna intressen samt i vissa fall också privata ekonomiska intressen. De skyldigheter som uppställs i internationella förpliktelser som binder Finland beaktas separat i de föreslagna bestämmelserna om säkerhetsutredningar.

Beslut om normala säkerhetsutredningar skall enligt den föreslagna lagen fattas av skyddspolisen. Om den som ansöker om en säkerhetsutredning hör till försvarsmakten, är det emellertid huvudstaben som är behörig att göra säkerhetsutredningen.

I den föreslagna lagen anges alla de register som får utnyttjas när säkerhetsutredningar görs. Likaså uppräknas i lagen alla de parter som kan ansöka om säkerhetsutredningar. För sökanden uppställs i lagen flera skyldigheter som ansluter sig både till utredningsförfarandet och till användningen av en utredning. I den föreslagna lagen finns inte några bestämmelser om myndigheternas rätt att få uppgifter ur olika register, utan detta regleras fortfarande i den speciallagstiftning som gäller registren i fråga. Bestämmelserna om registrerade personers rätt till insyn i register finns också i fortsättningen i speciallagar som gäller dessa register.

För att göra en säkerhetsutredning krävs enligt den föreslagna lagen att den som utredningen gäller ger sitt samtycke till den. Denna person skall alltid ha rätt att av den behöriga myndigheten få upplysningar om en säkerhetsutredning gjorts om denne med tanke på en viss uppgift. En person som har varit föremål för en säkerhetsutredning skall också ha rätt att av myndigheten få information om vilka uppgifter utredningen innehåller om honom eller henne. Rätt till information föreligger dock inte om uppgifterna har sitt ursprung i ett register som den registrerade inte har rätt till insyn i.

En omfattande säkerhetsutredning ansluter sig enligt den föreslagna lagen till skötseln vid statliga myndigheter av sådana uppgifter som hör till första säkerhetsklass enligt en säkerhetsklassificering. En sådan säkerhetsklassificering kan åter tas i bruk genom förordning av statsrådet. Den omfattande säkerhetsutredningen skiljer sig från den normala säkerhetsutredningen genom att den också omfattar frågor som gäller en persons ekonomiska ställning. I vissa fall kan en omfattande säkerhetsutredning utsträckas att gälla en persons närstående. Ett särskilt rättsskyddsmedel när det gäller omfattande säkerhetsutredningar är rätten för den som utredningen gäller att granska uppgifterna om honom eller henne och framställa anmärkningar mot dem innan utredningen lämnas till sökanden. Denna rätt är enligt förslaget begränsad på samma sätt som när det gäller rätten att få information om normala säkerhetsutredningar.

Syftet med begränsade säkerhetsutredningar är att utreda om någon i skötseln av sina arbetsuppgifter kan beviljas tillträde till vissa i lagen angivna platser eller utrymmen. En begränsad säkerhetsutredning görs i regel av polisinrättningen i häradet. Om den i lag avsedda platsen eller utrymmet är i försvarsmaktens besittning, skall dock den begränsade säkerhetsutredningen göras av huvudstaben. I en begränsad säkerhetsutredning kan avsevärt färre register användas än i en normal säkerhetsutredning.I propositionen föreslås också att lagen om polisens personregister, lagen om fullgörande av polisuppgifter inom försvarsmakten, straffregisterlagen, utsökningslagen, lagen om näringsförbud och lagen om utlänningsregistret ändras.

De föreslagna lagarna avses träda i kraft cirka ett halvt år efter att de har antagits och blivit stadfästa.

UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN

Allmän motivering

Allmänt

Det främsta syftet med reformen är att reglera förfarandet med säkerhetsutredningar och göra det mera exakt och den vägen mera öppet och samtidigt garantera den som utredningen gäller bättre rättssäkerhet. Avsikten med säkerhetsutredningar är att bättre kunna förebygga allvarliga brott mot vissa intressen som räknas upp i lagen. Till intressen som skall skyddas räknas framför allt statens inre och yttre säkerhet, Finlands internationella relationer och den offentliga ekonomin. På ansökan av en enskild person kan en säkerhetsutredning utföras om den avser att skydda en enskilds anmärkningsvärt värdefulla affärs- eller yrkeshemligheter eller andra med dem jämförbara enskilda ekonomiska intressen som är av synnerligen stor betydelse. Vidare kan en säkerhetsutredning utgöras för att skydda datasäkerheten, om den är av synnerligen stor betydelse för skyddet av ovannämnda intressen. Säkerhetsutredningarna avser att ersätta de s.k. tillförlitlighetsutlåtandena, som numera används för utredning av en persons tillförlitlighet när det gäller en viss uppgift.

I bestämmelserna om säkerhetsutredningar gäller det att passa ihop statens och för samhället viktiga organisationers säkerhetsintressen och kraven på dataskydd för enskilda personer. I lagförslaget har de villkor som de grundläggande fri- och rättigheterna, den enskildes rättssäkerhet, öppenheten och dataskyddslagstiftningen ställer för behandlingen av personuppgifter vägts in.

Av de orsaker som nämns i propositionen och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslagen med de ställningstaganden och ändringsförslag som framgår av detta betänkande. Utskottets anmärkningar och ändringsförslag gäller bara den föreslagna lagen om säkerhetsutredningar.

Detaljmotivering

1. Lag om säkerhetsutredningar

1 kap. Allmänna bestämmelser
2 §. Lagens syfte.

Utskottet föreslår att uttrycket "skydd av personuppgifter" används i stället för datasekretess i inledningen till 2 §.

3 §. Begränsningsbestämmelse.

Enligt andra meningen i 3 § får då befogenheterna används inte större ingrepp än vad som ovillkorligen är nödvändigt göras i skyddet för någons privatliv. Förvaltningsutskottet föreslår att ordet "ovillkorligen" stryks i paragrafen.

2 kap. Normal säkerhetsutredning
4 §. Sökanden.

Enligt föreslagna 4 § 1 mom. 4 punkten kan en normal säkerhetsutredning sökas hos skyddspolisen också av en kommun och en samkommun. Utskottet menar att sådana situationer i princip är sällsynta och exceptionella. För att få en säkerhetsutredning bör kommunen eller samkommunen visa att villkoren i 2 § är uppfyllda. Det viktigaste av dem kan anses vara att skydda den offentliga ekonomin.

5 §. Behörig myndighet.

Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande att det utifrån den sista meningen i 5 § är möjligt att beslut om en säkerhetsutredning i de situationer som avses där fattas av antingen skyddspolisen eller huvudstaben. Förvaltningsutskottet föreslår att 5 § ändras såtillvida att den behöriga myndigheten entydigt framgår av lagen. Den omformulerade paragrafen lyder som följer: "Skyddspolisen fattar beslut om huruvida en säkerhetsutredning skall göras. Om sökanden hör till försvarsförvaltningen eller om sökanden sköter en uppgift på förordnande av försvarsförvaltningen, fattar dock huvudstaben beslut om en säkerhetsutredning."

6 §. Förutsättningar för en säkerhetsutredning.

Utskottet föreslår att begreppet "skydd av personuppgifter" används i 6 § 2 mom. i stället för datasekretess när det gäller registrerade personer.

8 §. Genomförande av en säkerhetsutredning.

Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande att det förekommer att polisanmälningar görs på lösa och osakliga grunder och att användningen av brottsanmälningsindex kan leda till att ogrundad information kommer med i säkerhetsutredningen. Därför har utskottet ansett det motiverat att bestämmelserna om användning av polisanmälningsdatabasen för säkerhetsutredningar preciseras och skärps ytterligare.

Förvaltningsutskottet menar att bestämmelsen bör preciseras i linje med grundlagsutskottets anmärkning. Det föreslår att detta görs genom att paragrafen kompletteras med ett nytt 2 mom., varvid nuvarande 2—4 mom. blir 3—5 mom. Preciseringen kräver också en ändring i 10 §.

Vidare föreslår förvaltningsutskottet att 8 § preciseras för att förhindra att domslutssystemet ger ut information som med stöd av specialbestämmelser i saken redan bör vara avförda ur straffregistret. Men denna ändring föreslås bli formulerad så att inget register nämns särskilt vid namn. Därmed lämpar sig bestämmelsen som sådan till exempel om det i framtiden inrättas ett bötesregister i lagstiftningen om verkställighet av bötesstraff och lagen möjliggör att information ur bötesregistret anlitas i säkerhetsutredningar.

Nya 2 mom. i 8 § lyder som följer enligt förvaltningsutskottets förslag: "Uppgifter i brottsanmälningsindex i datasystemet för polisärenden får användas bara om det inte finns skäl för att misstänka att brottsanmälan är ogrundad. När uppgifter av detta slag används skall det kontrolleras i vilken fas av behandlingen ärendet befinner sig. Uppgifter i domslutssystemet får inte användas, om motsvarande uppgifter med stöd av en bestämmelse i en lag därom har strukits i något av registren i 1 mom."

10 §. Meddelande om resultatet av en säkerhetsutredning.

Utskottet föreslår att det skall bestämmas om meddelande av uppgifter om brottmål under behandling i 10 § 1 mom. I lagtekniskt hänseende är det klarast att avskilja sista meningen i föreslagna 10 § 1 mom. till ett eget moment, varvid 2 mom. blir 3 mom.

Förvaltningsutskottets förslag till nytt 1 mom. lyder som följer: "En säkerhetsutredning skall lämnas skriftligt till sökanden. I säkerhetsutredningen tas in endast sådana uppgifter som i det enskilda fallet behövs för att syftet med utredningen skall uppnås. Om uppgifter om ett brottmål under behandling tas in i säkerhetsutredningen, skall det samtidigt uppges i vilken fas av behandlingen ärendet befinner sig."

Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande inte ansett den i motiveringen nämnda uppfattningen riktig att det är tillräckligt att bara meddela att det finns anteckningar om en person i skyddspolisens register.

Förvaltningsutskottet menar att det försvårar skyddspolisens lagfästa övervakningsuppgift att lämna specificerade uppgifter. Enligt erhållen utredning underrättas den som ansöker om tillförlitlighetsutlåtande också nu i regel på ett generellt plan vilket slag av anteckningar det finns i skyddspolisens register eller vilket område de hänför sig till. Förvaltningsutskottet framhåller att då uppgifter tas in i säkerhetsutredningar ur skyddspolisens register, bör de specificeras åtminstone enligt gällande praxis.

13 §. Rätt till information.

Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande att det seriöst bör övervägas om inte bestämmelserna kunde utvecklas så att också den som utredningen gäller i regel får tillgång till säkerhetsutredningen om honom eller henne själv eller åtminstone en sådan anmärkningsrätt mot den som gäller för en omfattande säkerhetsutredning enligt 16 §.

Enligt utredning till förvaltningsutskottet har rätten till information övervägts mycket omsorgsfullt under beredningen. Slutresultatet blev att en behörig myndighet som handlar under tjänsteansvar är skyldig att lämna ut upplysningarna i utredningen, om det inte är fråga om upplysningar ur ett sådant register som den som utredningen gäller inte har rätt till insyn i. Om han eller hon i dessa fall hade rätt att få också en kopia av själva utredningen, skulle redan det att undantagsbestämmelsen åberopas avslöja att upplysningar om vederbörande har lämnats ut ur något sådant register som han eller hon inte har rätt till insyn i. Vad gäller register som den som utredningen gäller inte har rätt till insyn i har en person inte rätt att få veta om det överhuvudtaget finns anteckningar om honom eller henne i dem och därför innebär en sådan skyldighet att lämna ut en kopia jämte undantag att det blir möjligt att delvis kringgå begränsningen i rätten till insyn. Av denna orsak har man stannat för att den behöriga myndigheten kan lämna ut de upplysningar som avses i bestämmelsen antingen muntligen eller genom att upprätta en särskild handling enligt bestämmelsen till den som begär upplysningar. Av dessa orsaker anser förvaltningsutskottet att det inte är möjligt att göra en sådan ändring att en person får en kopia av själva säkerhetsutredningen.

Bestämmelsen ger inte heller den som utredningen gäller en sådan rätt att göra anmärkning som i fråga om en omfattande säkerhetsutredning i 16 §. Också detta är resultatet av ett medvetet beslut. I en normal och en begränsad säkerhetsutredning är det fråga om kontroll av specificerade registeruppgifter. Alla till buds stående register är myndighetsregister som redan på denna grund är mera tillförlitliga än normalt. Vid en omfattande säkerhetsutredning bygger förfarandet i sin tur i stor utsträckning på särskild anmälan om personuppgifter. När uppgifter som erhållits på detta sätt komprimeras är möjligheterna till fel och missförstånd av en helt annan klass än när det gäller enbart kontroll av uppgifter i register. Sannolikt kommer också normala säkerhetsutredningar och begränsade säkerhetsutredningar att göras i helt andra mängder än omfattande säkerhetsutredningar och om förfarandet då dessutom förknippas med rätt att göra anmärkning kunde det fördröja till exempel anställningar i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande i betydande grad. Av dessa orsaker anser förvaltningsutskottet att det åtminstone inte på detta stadium är skäl att medge den som en utredning gäller rätt att göra anmärkning. Utskottet förutsätter i alla fall att inrikesministeriet och försvarsministeriet var för sig inom sina behörighetsområden ger akt på hur lagen fungerar. Om det visar sig att det finns betydande brister i uppgifternas riktighet i säkerhetsutredningarna, måste saken prövas på nytt.

Med anledning av de föreslagna ändringarna i 10 § föreslår utskottet att hänvisningen ändras att gälla 10 § 3 mom.

3 kap. Säkerhetsklassificering och omfattande säkerhetsutredning
14 §. Säkerhetsklassificering.

Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att det inte utan särskild orsak är skäl att fatta beslut om säkerhetsutredningar i författningsform. Utskottet förordar en sådan ändring av förslaget att statsrådet fattar beslut om att ta i bruk en säkerhetsklassificering och det behöriga ministeriet om vilka säkerhetsklasser vissa uppgifter hör till.

Förvaltningsutskottet föreslår att 14 § 1 och 3 mom. ändras utifrån grundlagsutskottets utlåtande.

Vidare menar grundlagsutskottet att ett kvantitativt kriterium som det som omfattas i 14 § 2 mom. inte nödvändigtvis är lyckat med hänsyn till syftet med säkerhetsklassificeringen. Utskottet uppmärksammar frågan om regleringen bör utgå från att en person i sin arbetsuppgift oftare än bara sporadiskt har tillgång till de slag av uppgifter som avses.

På grund av grundlagsutskottets anmärkning föreslår förvaltningsutskottet att första meningen i 14 § 2 mom. formuleras på följande sätt: "Till första säkerhetsklass hör arbetsuppgifter vilkas skötsel förutsätter (utesl.) tillgång oftare än sporadiskt till mer än en ringa mängd sekretessbelagda uppgifter vilkas avslöjande skulle medföra allvarlig skada för de intressen som avses i 2 § 1—3 punkten."

15 §. Genomförande av en omfattande säkerhetsutredning.

Förvaltningsutskottet föreslår att sista meningen i 15 § 3 mom. preciseras för att visa att frågan om att lämna ut uppgifter inte heller till denna del som rättslig omständighet är beroende av den berörda personens val. Utskottet föreslår att momentets sista mening godkänns sålydande: "Vid behov kan anmälan om personuppgifter också förutsättas innehålla uppgifter om ekonomiska bindningar som avses i 2 mom."

17 §. Omfattande säkerhetsutredning som utsträcks att gälla närstående.

Utskottet påpekar att definitionen på närstående i 1 mom. är uttömmande. Möjligheterna att utsträcka en omfattande säkerhetsutredning till närstående begränsas i enskilda fall också av begränsningsbestämmelsen i 3 §.

5 kap. Särskilda bestämmelser
29 §. Närmare bestämmelser.

Grundlagsutskottet uppmärksammar i sitt utlåtande att det inte genom förordning av försvarsministeriet är möjligt att utfärda närmare bestämmelser om de villkor som avses i 6 § 2 mom., även om det med hänsyn till 5 § förefaller att behövas.

Förvaltningsutskottet föreslår en sådan ändring i 29 § att början av 2 mom. lyder som följer: "Närmare bestämmelser om de uppgifter som skall lämnas vid ansökan om säkerhetsutredning (utesl.), om ansökningsförfarandet samt om de villkor som avses i 6 § 2 mom. ..."

Det 2—7 lagförslaget

Utskottet föreslår att det 2—7 lagförslaget skall godkännas utan ändringar. För detaljmotiveringens vidkommande hänvisar utskottet till propositionen.

Lagstiftningsordningen

Enligt grundlagsutskottets utlåtande kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Grundlagsutskottet anför andra än konstitutionella anmärkningar mot det första lagförslaget. Förvaltningsutskottet har såvitt möjligt vägt in dessa anmärkningar.

Förslag till beslut

Med stöd av det ovan anförda föreslår förvaltningsutskottet vördsamt

att det 2—7 lagförslaget godkänns utan ändringar och

att det första lagförslaget godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag).

Utskottets ändringsförslag

1.

Lag

om säkerhetsutredningar

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §

(Som i RP)

2 §

Lagens syfte

Lagens syfte är att genom en säkerhetsutredning enligt 1 §, med hänsyn till skyddet för privatlivet och skyddet av personuppgifter i fråga om den som utredningen gäller, öka möjligheterna att förebygga brott som medför allvarlig skada för

(1—5 punkten som i RP)

3 §

Begränsningsbestämmelse

De befogenheter som avses i denna lag får användas endast när det nödvändigtvis krävs för att syftet med lagen skall kunna uppnås. Då befogenheterna används får inte större ingrepp än vad som (utesl.) är nödvändigt göras i skyddet för någons privatliv.

2 kap.

Normal säkerhetsutredning

4 §

(Som i RP)

5 §

Behörig myndighet

Skyddspolisen fattar beslut om huruvida en säkerhetsutredning skall göras. Om sökanden hör till försvarsförvaltningen eller sköter en uppgift på förordnande av försvarsförvaltningen, fattar dock huvudstaben beslut om en säkerhetsutredning.

6 §

Förutsättningar för en säkerhetsutredning

(1 mom. som i RP)

En säkerhetsutredning kan göras för en sökande som avses i 4 § 1 mom. 5 punkten endast om sökanden godkänner de nödvändiga villkor som den behöriga myndigheten ställt med tanke på skyddet av personuppgifter när det gäller registrerade personer och syftet med utredningen.

7 §

(Som i RP)

8 §

Genomförande av en säkerhetsutredning

(1 mom. som i RP)

Uppgifter i brottsanmälningsindex i datasy-stemet för polisärenden får användas bara om det inte finns skäl att misstänka att brottsanmälan är ogrundad. När uppgifter av detta slag används skall det kontrolleras i vilken fas av behandlingen ärendet befinner sig. Uppgifter i domslutssystemet får inte användas, om motsvarande uppgifter med stöd av en bestämmelse i en lag därom har strukits i något av registren i 1 mom. (Nytt 2 mom.)

(3—5 mom. som 2—4 mom. i RP)

9 §

(Som i RP)

10 §

Meddelande om resultatet av en säkerhetsutredning

En säkerhetsutredning skall lämnas skriftligt till sökanden. I säkerhetsutredningen tas in endast sådana uppgifter som i det enskilda fallet behövs för att syftet med utredningen skall uppnås. Om uppgifter om ett brottmål under behandling tas in i säkerhetsutredningen, skall det samtidigt uppges i vilken fas av behandlingen ärendet befinner sig.

Den behöriga myndighetens bedömning av tillförlitligheten eller lämpligheten för en tjänst eller uppgift hos den som utredningen gäller får inte ingå i en säkerhetsutredning, om inte ett statsfördrag eller någon annan internationell förpliktelse som avses i 9 § förutsätter det. (Nytt 2 mom.)

(3 mom. som 2 mom. i RP)

11 och 12 §

(Som i RP)

13 §

Rätt till information

(1 mom. som i RP)

Har i det fall som avses i 10 § 3 mom. ett meddelande lämnats muntligt, kan också den som ansökt om säkerhetsutredningen ge uppgifter om meddelandet.

(3 mom. som i RP)

3 kap.

Säkerhetsklassificering och omfattande säkerhetsutredning

14 §

Säkerhetsklassificering

Statsrådet kan besluta att det vid en namngiven statlig myndighet eller vid en specificerad del av den tas i bruk en säkerhetsklassificering av arbetsuppgifter, om det nödvändigtvis krävs för att syftet med denna lag skall uppnås.

Till första säkerhetsklass hör arbetsuppgifter vilkas skötsel förutsätter (utesl.) tillgång oftare än sporadiskt till mer än en ringa mängd sekretessbelagda uppgifter vilkas avslöjande skulle medföra allvarlig skada för de intressen som avses i 2 § 1—3 punkten. De övriga uppgifter som är betydelsefulla med hänsyn till syftet med denna lag hör till andra säkerhetsklassen.

De arbetsuppgifter som hör till första och andra säkerhetsklass specificeras genom beslut av det ministerium till vars förvaltningsområde den myndighet som namngivits enligt 1 mom. hör.

15 §

Genomförande av en omfattande säkerhetsutredning

(1 och 2 mom. som i RP)

Till en omfattande säkerhetsutredning hör en anmälan om personuppgifter i vilken den som utredningen gäller lämnar de viktigaste uppgifterna om sig själv, sina familje- och släktband, sin utbildning samt sin boningsort och sina tjänste- och anställningsförhållanden under högst de tio senaste åren. Vid behov kan anmälan om personuppgifter också förutsättas innehålla uppgifter om ekonomiska bindningar som avses i 2 mom.

16—18 §

(Som i RP)

4 kap.

Begränsad säkerhetsutredning

19—23 §

(Som i RP)

5 kap.

Särskilda bestämmelser

24—28 §

(Som i RP)

29 §

Närmare bestämmelser

(1 mom. som i RP)

Närmare bestämmelser om de uppgifter som skall lämnas vid ansökan om säkerhetsutredning (utesl), om ansökningsförfarandet samt om de villkor som avses i 6 § 2 mom. kan, när det gäller säkerhetsutredningar som hör till huvudstabens behörighet, utfärdas genom förordning av försvarsministeriet.

6 kap.

Ikraftträdande

30 §

(Som i RP)

_______________

Helsingfors den 29 november 2001

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Matti Väistö /cent
  • vordf. Pertti Turtiainen /vänst
  • medl. Nils-Anders Granvik /sv
  • Rakel Hiltunen /sd
  • Valto Koski /sd
  • Esko Kurvinen /saml
  • Lauri Kähkönen /sd
  • Paula Lehtomäki /cent
  • Pekka Nousiainen /cent
  • Kirsi Ojansuu /gröna
  • Heli Paasio /sd
  • Aulis Ranta-Muotio /cent
  • Pekka Ravi /saml
  • Petri Salo /saml
  • Arto Seppälä /sd
  • Jari Vilén /saml

Sekreterare vid behandlingen i utskottet var

utskottsrådet Ossi Lantto