Allmänt

Lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021) trädde i kraft vid ingången av 2023. I den föreskrivs det om bestämmande av den generella statliga finansieringen av välfärdsområdena, om förfarandet vid beviljande av finansiering och om betalning av finansiering. Lagen innehåller också bestämmelser om betalning av utebliven förmån och om återbetalning av grundlös förmån samt om välfärdsområdets möjlighet att begära omprövning och söka ändring i beslut som fattats med stöd av finansieringslagen. 

I propositionen föreslås det att lagen kompletteras med nya bestämmelser om rättelse av räknefel. Dessutom föreslås det att bestämmelserna om justering av de välfärdsområdesspecifika övergångsutjämningarna kompletteras. Förvaltningsutskottet anser det vara viktigt att beviljandet och utbetalningen av välfärdsområdenas finansiering grundar sig på korrekta uppgifter och att felen i uppgifterna kan korrigeras så snabbt och flexibelt som möjligt, om de påverkar välfärdsområdenas finansiering. Utskottet anser att ändringarna behövs och fyller sitt syfte. 

Rättelse av räknefel

I den gällande lagen om välfärdsområdenas finansiering finns ingen specialbestämmelse om rättelse av räknefel som motsvarar bestämmelsen om räknefel i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021). På rättelse av fel och felaktiga uppgifter som upptäckts i beslut som gäller finansieringen av välfärdsområdena och i de kalkyler som ligger till grund för besluten tillämpas förvaltningslagens (434/2003) bestämmelser om rättelse av sakfel och skrivfel. Enligt propositionsmotiven möjliggör de allmänna bestämmelserna i förvaltningslagen inte till alla delar att upptäckta fel kan rättas på ett heltäckande sätt i olika tillämpningssituationer och rättvist mellan välfärdsområdena. 

Finansministeriet kan enligt den föreslagna 26 a § självt eller på ansökan rätta räknefel i beslut som avses i denna lag och i de uppgifter som ligger till grund för besluten. I övrigt tillämpas 8 kap. i förvaltningslagen på rättelse av räknefel. Avsikten är att specialbestämmelsen ska tillämpas i relation till de förutsättningar för rättelse av sakfel och skrivfel som anges i förvaltningslagen. Däremot ska förvaltningslagens bestämmelser tillämpas på rättelseförfarandet. 

Utskottet anser att den föreslagna specialbestämmelsen om rättelse av räknefel är motiverad. Bestämmelsen motsvarar till sitt sakinnehåll bestämmelsen om rättelse av räknefel i 47 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Utskottet konstaterar dessutom att den sistnämnda bestämmelsen genom en proposition (RP 42/2023 rd) som behandlas av riksdagen föreslås bli ändrad så att dess innehåll motsvarar den bestämmelse som nu fogas till lagen om välfärdsområdenas finansiering. 

Justering av övergångsutjämningarna

I 35 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering föreskrivs det om välfärdsområdesspecifika övergångsutjämningar. Som övergångsutjämning beaktas skillnaden mellan finansieringen enligt välfärdsområdets kalkylerade kostnader och de faktiska kostnaderna för kommunerna inom området. Bestämmelser om justering av övergångsutjämningarna 2023 utifrån bokslutsuppgifterna för 2022 finns i 35 § 6 mom., som redan tidigare kompletterats med bestämmelser om hur de retroaktiva löneharmoniseringskostnader som tagits upp i kommunernas bokslut för 2021 och 2022 ska beaktas vid beräkningen av de faktiska kostnaderna. 

Kostnaderna för löneharmoniseringen 2021 och 2022 beaktas till den del de motsvarar den faktiska kostnadsnivån under dessa år. I den kostnadspost som överförs beaktas däremot inte de harmoniseringar som gjorts före granskningsåren och som kommunerna ska betala retroaktivt för 2021 eller 2022. Utskottet hänvisar till sina tidigare ställningstaganden om beaktande av retroaktiva löneharmoniseringskostnader (t.ex. FvUB 28/2022 rd, FvUB 15/2022 rd och FvUU 28/2022 rd). 

Utskottet konstaterar att syftet med bestämmelserna om justering av övergångsutjämningarna är att säkerställa att de nettokostnader som överförs från kommunerna och som ligger till grund för övergångsutjämningarna motsvarar kostnaderna för ordnandet av tjänster under ett år. De kostnader som överförs från kommunerna till välfärdsområdena i samband med reformen bestäms enligt vad kommunerna har rapporterat som kostnader för social- och hälsovården och räddningsväsendet 2021 och 2022. Enligt uppgift motsvarar de uppgifter som kommunerna rapporterat inte fullt ut kostnaderna för att ordna tjänster under ett år, utan vissa kostnader av engångsnatur och retroaktiva kostnader kan snedvrida överföringskalkylen. Dessa kostnader måste korrigeras i kalkylerna för att övergångsutjämningen per välfärdsområde ska motsvara kommunernas faktiska kostnader på årsnivå. 

Av propositionsmotiven framgår att finansministeriet åren 2021 och 2022 har begärt att kommunerna, samkommunerna och välfärdsområdena lämnar uppgifter om retroaktiva löneharmoniseringskostnader och om andra poster för 2021 och 2022 som snedvrider den till reformen anknutna kalkylen över överföringen av finansieringen. Propositionens konsekvensbedömning har gjorts utifrån det utkast till överföringskalkyl som publicerades den 31 augusti 2023. Utskottet har i samband med sakkunnigutfrågningen fått en uppdaterad utredning om propositionens ekonomiska konsekvenser. Förändringarna är små jämfört med de tidigare beräkningarna. 

Korrigeringarna av de kostnadsuppgifter som ligger till grund för övergångsutjämningarna minskar enligt de senaste kalkylerna kommunernas kostnader för 2021 med 8 miljoner euro och ökar 2022 års kostnader med 212 miljoner euro jämfört med bokslutsuppgifterna för dessa år. Eftersom finansieringsbasen för välfärdsområdena på riksnivå fastställs utifrån de kostnader för 2022 som överförs, ökar de korrigerade posterna finansieringen av välfärdsområdena med sammanlagt 212 miljoner euro. De retroaktiva löneharmoniseringskostnader som korrigeras i överföringskalkylen höjer i enlighet med den gällande lagen nettokostnaderna enligt bokslutsuppgifterna för 2021 med 5,1 miljoner euro och minskar kostnaderna för 2022 med 13,8 miljoner euro. Finansieringen ökar inom fyra välfärdsområden och minskar inom alla andra välfärdsområden. Avsikten är att de uppdaterade kalkylernas inverkan på finansieringen av välfärdsområdena 2024 ska beaktas i den kompletterande budgetpropositionen. 

Det föreslås att 35 § 6 mom. kompletteras så att det i samband med justeringen också är möjligt att i kommunens bokslut korrigera enskilda uppgifter som avsevärt snedvrider de faktiska kostnaderna. Den föreslagna bestämmelsen hänvisar till 57 § 3 och 6 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice. Utskottet anser att den föreslagna regleringen gör det möjligt att på samma sätt beakta snedvridande poster i kalkylerna för både kommunernas och välfärdsområdenas finansiering. 

Utskottet har redan tidigare påpekat att den kostnadsberäkningsmodell som tillämpats i samband med välfärdsområdesreformen lett till att kommunerna i de välfärdsområden där löneharmoniseringen redan har genomförts permanent hamnar i en ojämlik ställning jämfört med kommunerna i andra områden. Statsandelarna till de kommuner som genom en samkommun frivilligt genomfört löneharmoniseringen minskar permanent, vilket leder till att kommunernas funktionsförmåga äventyras. Utskottet anser att detta missförhållande bör korrigeras så snart som möjligt. 

Utskottet anser det viktigt att de föreslagna bestämmelserna på det sätt som föreslås träder i kraft senast i december 2023, så att de kan tillämpas på den justering av övergångsutjämningarna som görs i slutet av detta år och beaktas i finansieringsbesluten för 2024.