Allmänt
Lagen om nödcentralsverksamhet (692/2010, nedan nödcentralslagen) trädde i kraft vid ingången av 2011. Syftet med de ändringar som föreslås i propositionen är att förtydliga Nödcentralsverkets kärnuppgifter genom att det införs mer noggrant avgränsade bestämmelser om uppgifterna samt genom att verkets övriga uppgifter och bistående av andra myndigheter definieras i lagstiftningen. Det föreslås dock inga ändringar i de nödcentralstjänster som Nödcentralsverket producerar, i de stödtjänster som anknyter till dem eller i myndigheternas nödcentralsverksamhet.
Enligt den föreslagna bestämmelsen om tillämpningsområde innehåller nödcentralslagen bestämmelser om Nödcentralsverkets verksamhet samt om räddningsväsendets, polisens, social- och hälsovårdens och Gränsbevakningsväsendets nödcentralstjänster och nödcentralsverksamhet. Lagen innehåller dessutom bestämmelser om behandling av personuppgifter i nödcentralsverksamheten. Nödcentralsverksamheten definieras i lagen, vilket bedöms förtydliga tillämpningen av lagen.
Det centrala innehållet i propositionen är att bestämmelserna om behandling av personuppgifter i nödcentralslagen ändras så att de motsvarar kraven i EU:s dataskyddslagstiftning. Det är enligt utskottets uppfattning nödvändigt, eftersom den gällande nödcentralslagen delvis står i strid med EU:s dataskyddslagstiftning. I nödcentralslagen föreslås bestämmelser om kravet på att behandlingen av personuppgifter ska vara lagenlig, om de personuppgiftsansvariga samt om myndigheternas rätt att få uppgifter, utlämnande av uppgifter och användning av uppgifter för andra ändamål än deras ursprungliga ändamål.
Regeringen föreslår också ändringar i lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser (525/2011), lagen om konsulära tjänster (489/1999) och räddningslagen (379/2011). De ändringar som görs i lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser och i lagen om konsulära tjänster gör det möjligt för Nödcentralsverket att bistå Olycksutredningscentralen vid mottagandet av anmälningar och utrikesförvaltningen i biträdande kundtjänstuppgifter. Dessa biträdande uppgifter är av jourkaraktär och Nödcentralsverket har redan i nuläget skött dessa uppgifter med stöd av avtal. Nödcentralsverkets ledningscentral har en dygnet runt-jour, som kan ta emot kundkontakter och olycksanmälningar i anslutning till konsulära tjänster under olika tider på dygnet.
Förvaltningsutskottet ställer sig bakom propositionens målsättningar. I bestämmelserna om skydd av personuppgifter är det väsentligt att personuppgifter som behandlas i samband med nödcentralsverksamheten behandlas i den omfattning som behövs för att sköta myndigheternas uppgifter. Väsentligt är också att bestämmelserna om skydd av personuppgifter är tillräckligt exakta samt tydliga och begripliga både för de myndigheter som behandlar dem och ur den registrerades synvinkel.
Utskottet ser det som nödvändigt att Nödcentralsverkets personal har aktuell information om de krav som den gällande lagstiftningen ställer på behandlingen av personuppgifter. Därför är det viktigt att säkerställa att anvisningarna om behandling av personuppgifter och skydd för personuppgifter är uppdaterade när de föreslagna ändringarna träder i kraft och att nödcentralsoperatörerna (i nödcentralslagen används begreppet nödcentralsjourhavande) har tillräcklig utbildning i lagstiftningens innehåll. Utskottet betonar dock att nödcentrasoperatörernas uppgifter eller rätten att behandla uppgifter och personuppgifter inte förändras jämfört med nuläget. Det väsentliga är att människorna också i fortsättningen ska kunna få hjälp så snabbt och smidigt som möjligt i en nödsituation.
Sammantaget anser förvaltningsutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag.
Lagstiftningen om behandling av personuppgifter
EU:s reviderade dataskyddslagstiftning har spjälkat upp författningsgrunden så att samma reglering inte längre kan tillämpas på all behandling av personuppgifter. EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU 2016/679) började tillämpas den 25 maj 2018. Dataskyddslagen (1050/2018 rd) trädde i kraft den 1 januari 2019 och den kompletterar EU:s dataskyddsförordning nationellt. Lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018, dataskyddslagen avseende brottmål) trädde i kraft samtidigt som dataskyddslagen. Genom den har det så kallade dataskyddsdirektivet (EU) 2016/680 genomförts nationellt.
Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig rätt. Den ger dock i någon mån nationellt handlingsutrymme. Genom nationell lag kan man precisera den rättsliga grunden för behandlingen av personuppgifter och innehållet i behandlingen samt till exempel möjligheten att under vissa förutsättningar göra undantag från den registrerades rättigheter. Artikel 6 i dataskyddsförordningen innehåller närmare bestämmelser om laglig behandling av personuppgifter. Med stöd av artikel 9 i dataskyddsförordningen kan närmare bestämmelser utfärdas också om behandling av personuppgifter inom särskilda kategorier av personuppgifter. Grundlagsutskottet har framhållit att i den mån EU-lagstiftningen kräver reglering på det nationella planet eller möjliggör sådan, är det viktigt att hänsyn tas till de krav som de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna ställer när det nationella spelrummet utnyttjas (se GrUU 14/2018 rd).
Grundlagsutskottet anser att dataskyddsförordningens detaljerade bestämmelser, som tolkas och tillämpas i enlighet med de rättigheter som garanteras i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, allmänt taget utgör en tillräcklig rättslig grund även med avseende på skyddet för privatlivet och personuppgifter enligt 10 § i grundlagen. Skyddet för personuppgifter bör i första hand tillgodoses utifrån den allmänna dataskyddsförordningen och den allmänna lagstiftningen på nationell nivå. Vi bör alltså förhålla oss restriktivt till att införa nationell speciallagstiftning. Sådan lagstiftning bör vara avgränsad till nödvändiga bestämmelser inom ramen för det nationella handlingsutrymme som dataskyddsförordningen medger (se GrUU 14/2018 rd, s. 5).
Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande om den aktuella propositionen (GrUU 55/2022 rd) ingenting att anmärka mot grunderna för regleringen. I enlighet med utskottets vedertagna praxis bör regleringen dock kompletteras särskilt med bestämmelser om förvaringstider för känsliga personuppgifter. Känsliga personuppgifter ska raderas när behandlingen av dem inte längre är nödvändig med tanke på användningsändamålet. Förvaltningsutskottet bör dessutom försäkra sig om att regleringen är förenlig med EU:s allmänna dataskyddsförordning och fästa särskild uppmärksamhet vid fastställandet av personuppgiftsansvarig.
Enligt det föreslagna 18 § 1 mom. ska personuppgifter som behandlas i nödcentralsverksamhet raderas senast fem år efter det att anmälan togs emot. Det här motsvarar nuläget. Förvaltningsutskottet har i fråga om motsvarande lagförslag som gäller behandling av personuppgifter påpekat (FvUB 39/2018 rd och FvUB 14/2022 rd) att en kortare arkiveringstid för uppgifter av känslig natur skulle leda till att en del av uppgifterna som berör ett specifikt fall skulle raderas vid en annan tidpunkt än övriga uppgifter. Utskottet har påpekat att detta skulle vara problematiskt främst med tanke på informationens integritet (FvUB 39/2018 rd). Utskottet anser utifrån nämnda utlåtanden att det är motiverat att det inte bestäms om en kortare lagringstid för känsliga personuppgifter. Utskottet noterar dock att det utöver uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter också föreslås att behandlingen av andra känsliga uppgifter begränsas så att uppgifterna endast får behandlas i den mån det är nödvändigt med tanke på ändamålet med behandlingen.
Nödcentralslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter i nödcentralsverksamheten parallellt med dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. Det är framför allt polisen som behandlar personuppgifter som berör nödcentralsverksamhet också inom tillämpningsområdet för dataskyddsdirektivet för brottsbekämpande myndigheter och dataskyddslagen avseende brottmål. Speciallagstiftningen om behandling av personuppgifter hos de myndigheter som deltar i nödcentralsverksamheten har reviderats under de senaste åren. Speciallagstiftningen om behandling av personuppgifter inom polisen (FvUB 39/2018 rd), Gränsbevakningsväsendet (FvUB 40/2018 rd) och Tullen (FvUB 41/2018 rd) kompletterar den ovan nämnda allmänna lagstiftningen. Tidigare bestämmelser som är kopplade till informationssystem och personregister har i den nämnda speciallagstiftningen ersatts med bestämmelser om ändamålen med behandlingen av personuppgifter och om innehållet i de personuppgifter som behandlas. Det är också motiverat att behandlingen av personuppgifter i nödcentralsverksamheten på det sätt som föreslås i propositionen kopplas till ändamålen för behandlingen av personuppgifter.
Med nödcentralsverksamhet avses i lagförslaget nödcentralstjänster och utförande av sådana lagstadgade uppgifter i anslutning till ett av Nödcentralsverket förmedlat nödmeddelande eller uppdrag som förutsätter omedelbara åtgärder av räddningsväsendet, polisen, social- och hälsovården och Gränsbevakningsväsendet med Nödcentralsverkets stöd. En myndighet som deltar i nödcentralsverksamheten får enligt förslaget behandla personuppgifter, om det behövs för nödcentralsverksamheten eller för att sköta en sådan uppgift som anknyter till nödcentralsverksamheten som fastställts i lag för den behöriga myndigheten. Personuppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter och personbeteckningar får behandlas endast om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Förvaltningsutskottet föreslår på det sätt som framgår av detaljmotiveringen nedan att bestämmelsen kompletteras så att det som anförts ovan också gäller känsliga personuppgifter.
Utskottet påpekar att behandlingen av personuppgifter är nödvändig i nödcentralsverksamheten för att den som behöver hjälp i en nödsituation ska få rätt form av hjälp så snabbt som möjligt och för att myndigheten ska kunna sköta sina lagstadgade uppgifter effektivt, snabbt och med beaktande av de tillgängliga resurserna. I nödcentralsverksamheten behandlas personuppgifter för skötseln av respektive myndighets lagstadgade uppgifter och myndigheterna bestämmer om behovet att behandla personuppgifter.
Personuppgiftsansvar
Under åren 2018—2019 togs det riksomfattande nödcentralsdatasystemet (Erica) i bruk vid Nödcentralsverket. Nödcentralsverket är huvudansvarig personuppgiftsansvarig för nödcentralsdatasystemet. Polisstyrelsen är personuppgiftsansvarig för polisens del.
Enligt 16 a § i den föreslagna nödcentralslagen är Polisstyrelsen, den behöriga myndighet som svarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna, den behöriga myndighet som svarar för ordnandet av räddningsväsendet och Gränsbevakningsväsendet personuppgiftsansvariga i fråga om de personuppgifter som avses i lagen. Nödcentralsverket är fortfarande personuppgiftsansvarig i fråga om vissa uppgifter. Nödcentralsverket ska även i fortsättningen upprätthålla och utveckla nödcentralsdatasystemet. Verket ansvarar i dessa uppgifter för genomförandet av tekniska åtgärder för skydd av personuppgifter, men andra personuppgiftsansvarigas ansvar överförs inte på Nödcentralsverket genom dessa uppgifter.
I propositionsmotiven redogörs det för hur förslagen i propositionen relaterar till dataskyddsförordningen och till dataskyddslagen avseende brottmål. Utskottet konstaterar vidare att dataskyddsförordningen, dataskyddslagen och dataskyddslagen avseende brottmål innehåller detaljerade bestämmelser bland annat om de allmänna principerna för behandling av personuppgifter, om den personuppgiftsansvarigas skyldigheter, om den registrerades rättigheter, om informationssäkerhet och övervakning och om följderna av lagstridig behandling av personuppgifter. Enligt förvaltningsutskottets uppfattning beaktas i de föreslagna bestämmelserna på behörigt sätt de krav som följer av unionsrätten. Behörigheten att bedöma om lagstiftningen stämmer överens med unionsrätten hör emellertid till EU-domstolen.
Förvaltningsutskottet har betraktat frågan om personuppgiftsansvar ur många olika synvinklar, bland annat i sitt betänkande om lagstiftningen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen (FvUB 10/2020 rd). Utskottet noterar i det här sammanhanget att den personuppgiftsansvarige enligt dataskyddsförordningen är den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och metoderna för behandlingen av personuppgifter. Enligt dataskyddslagen avseende brottmål avses med personuppgiftsansvarig en behörig myndighet som ensam eller tillsammans med andra fastställer ändamålen med och metoderna för behandlingen av personuppgifter eller som enligt lag har till uppgift att föra ett register. I artikel 24 i dataskyddsförordningen föreskrivs om den personuppgiftsansvariges ansvar att den personuppgiftsansvarige ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa och kunna visa att behandlingen utförs i enlighet med dataskyddsförordningen. För de tekniska åtgärderna ansvarar i praktiken upprätthållaren av informationssystemet, men genomförandet av organisatoriska åtgärder kan anses vara en delfaktor som definierar den personuppgiftsansvarige. I dataskyddslagen avseende brottmål finns motsvarande bestämmelser om den personuppgiftsansvariges ansvar i 14 §.
Av propositionsmotiven framgår det i detalj att olika alternativ som gäller den personuppgiftsansvarige har granskats i samband med beredningen. Enligt motiven bestämmer räddningsväsendet, polisen, social- och hälsovården och Gränsbevakningsväsendet var och en för egen del ändamålet med behandlingen av personuppgifter i nödcentralsverksamheten. Varje myndighet som deltar i nödcentralsverksamheten ger Nödcentralsverket anvisningar och planer för behandlingen och förmedlingen av uppdrag och annan skötsel av en anmälan eller ett uppdrag i anslutning till det egna verksamhetsområdet. Nödcentralsverket tar emot och bedömer nödmeddelandet och förmedlar uppdraget i enlighet med myndigheternas anvisningar. De myndigheter som deltar i nödcentralsverksamheten bestämmer ändamålet med behandlingen av personuppgifter i nödcentralsverksamheten för att de ska kunna uppfylla sina lagstadgade förpliktelser. De ovan nämnda myndigheter som deltar i nödcentralsverksamheten är således personuppgiftsansvariga i fråga om sina egna uppgifter. De föreslagna bestämmelserna om personuppgiftsansvar motsvarar enligt uppgift nuläget.
Varje personuppgiftsansvarig svarar i fråga om sina egna uppgifter också för nödmeddelanden och upptagningar i anslutning till dem. Enligt propositionsmotiven är Nödcentralsverket personuppgiftsbiträde för personuppgifter som omfattas av de andra myndigheternas registerföring. Den personuppgiftsansvarige svarar till exempel på begäran om utlämnande av information till den del som berör den personuppgiftsansvariges egna uppgifter. Utlämnandet av uppgifter är förknippat med många slags sekretessbehov som endast den behöriga myndigheten kan bedöma.
Antalet personuppgiftsansvariga ökar betydligt jämfört med den gällande nödcentralslagen, eftersom välfärdsområdena och Helsingfors stad från och med ingången av 2023 ansvarar för ordnandet av räddningsväsendet. Utöver dessa ansvarar HUS-sammanslutningen för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster i Nyland. I fortsättningen finns det som mest nästan 50 personuppgiftsansvariga. Nödcentralsverkets landsomfattande samarbetsgrupp som anges i 14 § i nödcentralslagen samordnar för närvarande bland annat anvisningarna för uppgiftsbehandling inom olika verksamhetsområden. Bestämmelserna preciseras så att de riksomfattande planerna och anvisningarna ska behandlas och samordnas i samarbetsgruppen. Utskottet anser det vara viktigt att samarbetet mellan olika verksamhetsområden och personuppgiftsansvariga är så smidigt som möjligt och att anvisningarna är enhetliga. Enhetliga förfaranden från de personuppgiftsansvarigas sida har en central betydelse för att regleringen ska vara fungerande.
Behandling av personuppgifter, rätt att få uppgifter och utlämnande av uppgifter
Det är nödvändigt för Nödcentralsverket att få uppgifter ur andra myndigheters register för att sköta sina lagstadgade uppgifter. Uppgifter som lämnats ut ur dessa register används enligt de gällande och de föreslagna bestämmelserna till exempel för att bedöma nödmeddelanden och förmedla uppdrag samt för utförande av den behöriga myndighetens uppgifter. I den föreslagna 19 § finns på samma sätt som i den gällande lagen en uttömmande förteckning över de register ur vilka Nödcentralsverket har rätt att få uppgifter.
Förvaltningsutskottet noterar att det i den proposition (RP 140/2022 rd) som är under behandling i riksdagen föreslås bestämmelser om datasystemet för miljövårdsinformation. Nödcentralsverket och räddningsmyndigheterna föreslås ha rätt att ur systemet få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av deras uppgifter. Utskottet anser det motiverat att senare bedöma om den nämnda regleringen medför behov av ändringar i nödcentralslagen eller räddningslagen.
Förvaltningsutskottet betonar att nödcentralspersonalens rätt att behandla personuppgifter inte ändras i och med de föreslagna bestämmelserna. En nödcentralsoperatör får även i fortsättningen i nödcentralsdatasystemet behandla de uppgifter och personuppgifter som han eller hon behöver när han eller hon sköter sin lagstadgade uppgift. Operatören kan till exempel granska uppdragsinformation som berör ett annat uppdrag för att kontrollera om det rör sig om samma händelse som i ett tidigare meddelande eller om en behörig myndighet redan har kallats till platsen. En nödcentralsoperatör har dock inte ens i nuläget med stöd av gällande lagstiftning eller Nödcentralsverkets interna anvisningar någon allmän rätt att granska information om uppdrag, om det inte är motiverat för skötseln av ett enskilt uppdrag. Utskottet påpekar att bedömningen av om det nya uppdraget anknyter till det ursprungliga nödmeddelandet alltid görs från fall till fall. Utskottet anser det vara klart att lagstiftningen inte på ett heltäckande sätt kan förutse alla situationer där lagen i praktiken tillämpas. Det viktigaste är att nödcentralsoperatören utan onödiga dröjsmål kan sköta sina lagstadgade uppgifter på behörigt sätt i alla situationer.
Enligt de sakkunniga är storolyckor, mer omfattande brott, överlappande anmälningar och överraskande situationer som utvecklas förenade med ett accentuerat behov av att skapa en uppdaterad lägesbild. Enligt den utredning som utskottet har fått har nödcentralsdatasystemet en teknisk funktion som syftar till att stödja Nödcentralsverkets och nödcentralsoperatörens lägesuppfattning. Nödcentralsoperatören ser i samband med nödmeddelandet i nödcentralsdatasystemet alltid en karta över platsen för händelsen samt en lägesbild i realtid av de resurser som nödcentralsmyndigheten har till sitt förfogande, de uppdrag som pågår i närområdet och information om dem på rubriknivå. Denna information kommer även i fortsättningen att vara tillgänglig för skiftmästaren, de nödcentralsoperatörer som ansvarar för uppföljningen av uppdragen och de operatörer som tar emot nödmeddelanden på det sätt som respektive uppgift kräver. En enskild nödcentral eller Nödcentralsverkets ledningscentral kan också internt informera nödcentralerna om en sådan situation som avses ovan. Avsikten är inte att ändra nuläget. Förvaltningsutskottet betonar att de föreslagna bestämmelserna gör det möjligt att även i fortsättningen upprätthålla den situationsmedvetenhet som en nödcentralsoperatör behöver, och operatören kan behandla personuppgifter på det sätt som beskrivs ovan om det är nödvändigt för skötseln av de lagstadgade uppgifterna och det enskilda uppdraget i fråga.
Varje verksamhetsområde ansvarar i fortsättningen för personuppgiftsansvaret i fråga om sin egen uppdragsinformation, och därför behövs det inga bestämmelser om utlämnande av uppgifter till dem själva. Däremot bör det införas särskilda bestämmelser om Nödcentralsverkets rätt att även i fortsättningen få de uppgifter ur nödcentralsdatasystemet som behövs för den interna laglighetsövervakningen och för att arbetsgivaren ska kunna utöva sin arbetslednings- och övervakningsrätt när registeransvaret ändras. Enligt det föreslagna 20 § 3 mom. har Nödcentralsverket rätt att ur nödcentralsdatasystemet få sådana upptagningar av nödmeddelanden och sådan uppdragsinformation samt sådana andra nödvändiga uppgifter i anslutning till dessa upptagningar som behövs för dessa syften. Det här kan enligt motiveringen till bestämmelsen behövas till exempel i samband med behandlingen av ett klagomål.
De föreslagna bestämmelserna tillåter att man kommer överens om behandlingen av uppgifter genom ett avtal mellan Nödcentralsverket och den personuppgiftsansvarige i samband med förfarandet med dataanvändningstillstånd. Denna praxis tillämpas redan i nuläget mellan Polisstyrelsen och Nödcentralsverket. Den personuppgiftsansvarige kan också öppna en teknisk förbindelse till sådana uppgifter i datalagret som Nödcentralsverket har rätt att få. Motsvarande rätt till uppgifter via en teknisk förbindelse används redan nu i fråga om de rättigheter att få uppgifter ur olika myndigheters register som anges i 19 § i den gällande nödcentralslagen. Utskottet ser det som viktigt att man hittar fungerande förfaranden för utlämnande av uppgifter för att säkerställa att utlämnandet av uppgifter mellan de myndigheter som deltar i nödcentralsverksamheten är så smidigt som möjligt.
Utveckling av verksamheten och användning av uppgifter i utbildningssyfte
Enligt det föreslagna 21 § 2 mom. får de personuppgiftsansvariga till varandra lämna ut uppgifter som är nödvändiga för laglighetsövervakning, planering och utveckling samt för genomförande av utbildning. I lagförslagets 22 §, som gäller behandling av personuppgifter för något annat än det ursprungliga ändamålet, tillåts användningen av uppgifterna bland annat för de ändamål som nämns ovan. Genom regleringen säkerställs möjligheten att utveckla nödcentralsverksamheten och Nödcentralsverkets egen verksamhet. De personuppgiftsansvariga kan med stöd av bestämmelsen lämna ut exempelvis upptagningar av nödmeddelanden till Nödcentralsverket för att användas inom den interna utbildningen.
Den gällande lagstiftningen innehåller inga bestämmelser om utlämnande av upptagningar av nödmeddelanden till Räddningsinstitutet eller om användning av upptagningarna för utbildningsändamål till exempel vid Nödcentralsverket. Upptagningar av nödmeddelanden lämnas dock i praktiken ut av Nödcentralsverket för eget internt bruk samt till Räddningsinstitutet för genomförande av utbildning. Upptagningarna lämnas enligt inkommen utredning ut endast i sådan form att rösterna på dem som tagit kontakt och på operatörerna har ändrats genom en justering av ljudfrekvensen och så att personerna inte kan identifieras. Dessutom raderas alla personuppgifter, såsom namn, adress, personbeteckning eller registernummer på bil. Efter att ljudfrekvensen har ändrats går det dock fortfarande att uppfatta röstanvändningen hos den som tagit kontakt (till exempel skrik, viskning) eller andningsljud samt andra bakgrundsljud som är väsentliga för inlärning och utbildning i riskbedömning.
Vid mottagande av nödmeddelanden är det ursprungliga ändamålet med behandlingen av personuppgifter att genomföra nödcentralsverksamhet och stödtjänster samt myndigheternas lagstadgade uppgifter. När uppgifter lämnas ut eller används för utbildningsändamål används de för andra ändamål än det ursprungliga ändamålet. Enligt propositionsmotiven avviker användningen av uppgifter för utbildningsverksamhet tydligare från det ursprungliga ändamålet med behandlingen av uppgifter än användningen av uppgifter för laglighets- och kvalitetsövervakning eller planering och utveckling. Enligt artikel 6 i dataskyddsförordningen förutsätter behandlingen av uppgifter för andra ändamål än det för vilket uppgifterna ursprungligen har behandlats att det vidtas lämpliga säkerhetsåtgärder, såsom kryptering eller pseudonymisering.
Med pseudonymisering av uppgifter avses i dataskyddsförordningen behandling av personuppgifter på ett sådant sätt att de inte längre kan kopplas till en viss registrerad utan att ytterligare information används. Enligt propositionsmotiven är det med avseende på undervisningen och utbildningen inte nödvändigt att använda autentiska upptagningar av nödmeddelanden där personerna kan identifieras. Syftet med pseudonymiseringen av uppgifter är att skydda en persons integritet. Enligt erhållen utredning används i den utbildning som berör användningen av nödcentralsdatasystemet och behandlingen av uppgifter i regel material som grundar sig på verkliga nödmeddelanden. Det är viktigt att man i utbildningen av nödcentralsoperatörer också kan använda autentiska upptagningar av nödmeddelanden. Således är det motiverat att nödcentralsoperatören har möjlighet att under arbetspraktik i samband med studierna under handledning få övning i hanteringen av autentiska nödmeddelanden. Utskottet framhåller att editeringen av upptagningarna av nödmeddelandena, så att personerna inte kan identifieras, inte får inverka på inlärningen av de element som är viktiga i nödcentralsoperatörens arbete. De föreslagna bestämmelserna gör det möjligt att fortsätta med nuvarande praxis.
Övrigt
Enligt utredning till utskottet har det för Nödcentralsverket år 2020 utarbetats interna anvisningar om dataskydd och behandlingen av uppgifter. I anvisningen beaktas bland annat EU:s gällande dataskyddslagstiftning. Utskottet anser det vara viktigt att man ser till att det ges tillräckliga anvisningar och tillräcklig utbildning i samband med att de föreslagna lagändringarna träder i kraft.
Avsikten har ursprungligen varit att propositionen blir behandlad i samband med budgeten för 2023 och att lagarna i huvudsak träder i kraft vid ingången av 2023. Avsikten har varit att bestämmelserna om behandling av personuppgifter träder i kraft den 1 januari 2014. Enligt uppgift kan ändringen fortfarande genomföras inom den nämnda tidtabellen, och ikraftträdandet behöver inte senareläggas. Tillräckliga resurser måste reserveras för att genomföra ändringen.