Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 25 mars 2014 regeringens proposition med förslag till lag om notarius publicus och till lag om ändring av 34 § i lagen om konsulära tjänster (RP 11/2014 rd) till förvaltningsutskottet för beredning.
Utskottet har hört
lagstiftningsråd Liisa Vanhala, justitieministeriet
häradsskrivare Toni Ruotsalainen, Magistraten i Helsingfors
Dessutom har skriftligt yttrande lämnats av
I propositionen föreslår regeringen att det stiftas en ny lag om notarius publicus, genom vilken den gällande lagen med samma namn upphävs. Propositionens syfte är att göra lagstiftningen om notarius publicus tidsenlig.
Lagen föreslås få bestämmelser om vilka tjänstemän som är notarius publicus, notarius publicus uppgifter, lokal behörighet, bekräftelse av intyg som utfärdats av notarius publicus, protokollföring och legalisation av handlingar.
Notarius publicus är enligt förslaget chefen för en magistrat och en av honom eller henne förordnad tjänsteman vid magistraten. I fråga om landskapet Åland föreslås det att av Statens ämbetsverk på Åland förordnade tjänstemän vid ämbetsverket är notarius publicus. Landskapsåklagaren och landskapsfogden ska inte längre anförtros uppdrag som notarius publicus.
Bestämmelserna om notarius publicus uppgifter motsvarar till största delen nuläget. Notarius publicus ska på begäran styrka underskrifter och kopior av handlingar, bekräfta att en myndighet eller en person är behörig att företa en viss tjänsteåtgärd eller att någon har en viss tjänsteställning eller behörighet eller är rättsligt behörig att företräda någon annan, utfärda intyg över innehållet i handlingar som företetts notarius publicus samt över rättsliga och ekonomiska förhållanden, vara vittne när ett tresorfack eller något annat förvaringsrum stängs eller öppnas samt övervaka lotteridragningar.
I lagen föreslås dessutom bestämmelser om att notarius publicus får bekräfta att en formbunden eller annan skriftlig redogörelse, utredning eller anmälan har lämnats. Notarius publicus föreslås dessutom få behörighet att vidta sådana åtgärder som motsvarar de uppgifter som uppräknas i lagen och som på grund av något annat lands lagstiftning behövs för att bevaka rätt eller fördel utomlands eller utföra en rättshandling utomlands. En sådan åtgärd får dock inte vidtas om den strider mot grunderna för Finlands rättsordning.
Dessutom ändras hänvisningarna till lagen om notarius publicus i lagen om konsulära tjänster så att de gäller den nya lagen.
Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2015.
I likhet med regeringen anser utskottet att den gällande lagen om notarius publicus () med fördel kan ersättas med en helt ny lag med samma namn, eftersom det under årens lopp har skett stora förändringar i uppgifterna för notarius publicus. En del uppgifter som tidigare var betydande har numera minskat avsevärt. Det gäller bland annat att ta upp protest enligt växellagen () och checklagen () och utfärda vederhäftighetsintyg. I takt med det ökande internationella umgänget har det blivit fler intyg som ska utfärda för utländska myndigheter. I stället har en del av bestämmelserna blivit onödiga eftersom det har stiftats allmänna förvaltningslagar.
Lagförslaget föreskriver om tjänstemän som är notarius publicus, uppgifter för notarius publicus, lokal behörighet, bekräftelse av intyg som utfärdats av notarius publicus, protokollföring och legalisation av handlingar. Dessutom hänvisar lagförslaget till uppgifter för notarius publicus som ingår i annan lagstiftning. Det rör sig om bland annat äktenskapslagen (), lagen om faderskap (), lagen om köpvittnen () och lagstiftningen om sättande i kraft av konventionen om slopande av kravet på legalisation av utländska allmänna handlingar (FördrS 46/1985). Propositionen redogör närmare för innehållet i lagförslaget.
I sitt yttrande föreslår Statens ämbetsverk på Åland att också någon annan myndighet i landskapet än ämbetsverket kunde ha hand om de uppgifter som hör till notarius publicus. Enligt lagförslaget ska tjänstemän förordnade av Statens ämbetsverk på Åland vara notarius publicus i landskapet. Landskapsåklagaren och landskapsfogden föreslås alltså inte längre inneha uppdraget. Orsaken är, enligt vad utskottet erfar, framför allt att uppdraget som notarius publicus inte har några kopplingar till landskapsåklagarens eller landskapsfogdens övriga uppgifter. Redan nu är det tjänstemän på Statens ämbetsverk på Åland som utför de flesta notarius publicus-uppgifterna på Åland. Följaktligen är det företrädesvis bara ämbetsverket som får regelbunden erfarenhet av alla de varierande uppgifterna. Också tanken att bestämmelserna ska vara lika i hela landet talar för förslaget i propositionen. Dessutom kan man ordna med servicetillgången genom ett system med tidsbeställning, menar utskottet. Den föreslagna lagen ger dessutom notarius publicus rätt att utföra sina uppgifter i hela landet. Behörigheten är alltså inte kopplad till exempelvis magistraternas verksamhetsområden. Samtidigt vill utskottet framhålla att Statens ämbetsverk på Åland bör säkerställa tillgång till service året runt.
Sammanfattningsvis anser utskottet propositionen vara nödvändig och ändamålsenlig. Utskottet tillstyrker följaktligen lagförslagen utan ändringar.
Riksdagen
godkänner lagförslagen utan ändringar.
Helsingfors den 23 april 2014
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Ossi Lantto