Förslagets huvudsakliga innehåll
Förordningen utgör ett första steg
i en process där man strävar efter att harmonisera
säkerhetsdetaljerna i EU-passet och införa biometriska kännetecken
i det. Förslaget baserar sig på säkerhetsdetaljer
som medlemsstaternas företrädare vid rådet
i oktober 2000 godkände i en resolution om skydd av pass
och andra resehandlingar mot förfalskning. Detaljerna är
något uppgraderade i och med den tekniska utveckling som
skett i fråga om viseringar och uppehållstillstånd. Åtgärderna
gör säkerhetsdetaljerna rättsligt bindande.
Utöver säkerhetsdetaljerna fastställs
i förordningen vilka biometriska kännetecken som
ska användas. I förordningen behandlas inte tekniska
detaljer.
I förslaget föreskrivs om medlemsstaternas grundläggande
skyldighet att utfärda pass i enlighet med de minimisäkerhetsstandarder
som anges i bilagan till förordningen. Passet ska också förses
med ett biometriskt kännetecken, en ansiktsbild, som ska
förvaras på ett lagringsmedium med tillräcklig
kapacitet.
Vid valet av lämpliga biometriska kännetecken
har hänsyn tagits till det arbete som utförts
av den internationella luftfartsorganisationen ICAO. Även
ICAO har valt ansiktsbilden som primärt driftskompatibelt
biometriskt kännetecken och fingeravtryck och/eller
irisscanning som kompletterande biometriskt kännetecken. Medlemsstaterna
får även inkludera fingeravtryck i driftskompatibla
format. Medlemsstaterna ska själva ansvara för
lagringen av fingeravtryck på lagringsmediet och/eller
i en nationell databas. Om de registrerar fingeravtryck bör
detta ske i driftskompatibla format, eftersom det möjliggör
användning via bilaterala avtal mellan medlemsstater. Tillgången
till sådana fingeravtryck kunde administreras genom införande
av en infrastruktur med öppen/privat nyckel.
Lagringsmediet kan vara ett kontaktlöst mikrochips
eller ett annat lagringsmedium. De tekniska experterna i den ansvariga
kommittén avgör lagringsmediet.
Om rättelser eller strykningar behöver göras
i passet ska ett nytt pass utfärdas av säkerhetsskäl.
Förordningen är tillämplig på vanliga
pass, officiella pass (dvs. tjänstepass och diplomatpass),
kortfristiga pass med en giltighetstid överstigande sex
månader, handlingar som används i stället
för pass och som utfärdas som resehandlingar i
form av ett passhäfte, samt resehandlingar som medlemsstaterna
utfärdar till tredjelandsmedborgare eller statslösa
personer.
I författningen överförs genomförandebefogenheterna
avseende förordningen på den kommitté som
inrättas genom artikel 6 i förordning (EG) nr
1683/95 om en enhetlig utformning av visumhandlingar. Kommittén
ska fastställa de eventuellt nödvändiga
tekniska specifikationerna för passets säkerhetsdetaljer,
men också de tekniska specifikationer som gäller
införandet av biometriska kännetecken.
Beträffande vilka personuppgifter som kommer att användas
för passändamål gäller Europaparlamentets
och rådets direktiv 95/46/EG av den 24
oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende
på behandling av personuppgifter och om det fria flödet
av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995). Personer för vilka
pass utfärdas har rätt att kontrollera personuppgifterna
i passet och vid behov begära att få uppgifter
rättade eller strukna. I förordningen föreslås
att inga andra uppgifter får lagras i passet än
de som föreskrivs i förordningen eller dess bilagor
eller som anges i den aktuella resehandlingen.
För att skapa en verkligt hållbar säkerhet
kunde man på längre sikt inrätta ett
europeiskt register för utfärdade pass (och eventuellt
andra resehandlingar). Detta register skulle endast innehålla
fingeravtryck och resehandlingens nummer, inga andra personuppgifter.
I förslaget föreskrivs att medlemsstaterna
ska tillämpa förordningen senast ett år
efter att de i artikel 2 nämnda kompletterande passbestämmelserna
har utfärdats.
När det gäller den rättsliga grunden
för förordningsförslaget konstaterar
rådets rättstjänst i sitt utlåtande
att artikel 62.2 punkt a utgör den rättsliga grunden
för de bestämmelser i förslaget som gäller
införandet av maskinläsbara biometriska data och
andra säkerhetsspecifikationer i de pass som medlemsstaterna
beviljar sina medborgare. Gemenskapen är dock inte behörig
att meddela sådana minimisäkerhetsstandarder för pass
som inte direkt inverkar på de granskningar avseende passens äkthet
som gränsbevakningsmyndigheterna utför.
Statsrådets ståndpunkt
Avsikten med vidareutvecklingen av säkerhetsdetaljerna
i resedokument och införandet av biometriska kännetecken
i dokumenten är att bekämpa terrorism och illegal
invandring samt öka resesäkerheten, och därför
förhåller sig statsrådet positivt till
kommissionens förslag. Syftet med de säkerhetsdetaljer
som integreras i passen är att underlätta kontrollen
vid de yttre gränserna, eftersom de behöriga myndigheterna
då lätt kan granska vissa säkerhetsdetaljer
som finns i alla medlemsstaters pass och endast i misstänkta
fall blir tvungna att ty sig till en mera grundlig kontroll.
Statsrådet anser att registreringen av fingeravtryck
tills vidare ska vara valfri för medlemsstaten. De särskilda
frågor som hänför sig till införandet
av fingeravtryck bör ännu utredas separat, liksom även
omständigheterna i anslutning till registreringen och användningen
av fingeravtrycksuppgifter. Om fingeravtryck tas i bruk som ett
biometriskt kännetecken i en medlemsstat, bör
registreringen ske i driftskompatibelt format så att alla
medlemsstater kan använda dem.
Statsrådet anser vidare att förordningen inte bör
utesluta en framtida användning av andra biometriska kännetecken än
ansiktsbilder och fingeravtryck. För närvarande är
dock fingeravtrycken, utöver ansiktsbilden, de enda godkända biometriska
kännetecknen när det gäller visum och
uppehållstillstånd. Medlemsstaten bör
ha möjlighet att nationellt använda även
andra biometriska kännetecken.
Identitetskortet är också ett resedokument
för EU-medborgarna. Därför menar statsrådet
att möjligheterna att utfärda harmoniserade och rättsligt
bindande bestämmelser i fråga om identitetskortets
säkerhetsdetaljer och specifikationer bör utredas