Motivering
Allmänt
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner det
fördrag om Bulgariens och Rumäniens anslutning
till Europeiska unionen som de nuvarande EU-länderna och
de två nämnda länderna har ingått
samt förslaget till lag om sättande i kraft av
de bestämmelser som hör till området för
lagstiftningen i fördraget.
Strukturen i anslutningsfördraget för Bulgarien
och Rumänien avviker klart från andra anslutningsfördrag.
Utskottet påpekar särskilt att de länder
som ansluts genom anslutningsfördrag blir parter i fördraget
om upprättande av en konstitution för Europa.
När den allmänna motiveringen för den
föreliggande propositionen avfattades ansågs det ännu
sannolikt att det konstitutionella fördraget träder
i kraft tidtabellsenligt. Den allmänna motiveringen är
utformad med den utgångspunkten att det konstitutionella
fördraget har trätt i kraft när Bulgarien
och Rumänien blir medlemmar i unionen.
Av propositionen framgår emellertid också att man är
beredd på att det konstitutionella fördragets
ikraftträdande skjuts fram. Om det konstitutionella fördraget
inte har trätt i kraft blir länderna parter i
alla de fördrag som ligger till grund för Europeiska
unionen. När detaljmotiven i propositionen utformades visste
man redan att fördraget inte skulle träda i kraft
enligt den ursprungliga tidtabellen. Detaljmotiven har därför skrivits
utifrån det senare alternativet. Det är därför
inte alldeles lätt att tolka regeringens proposition.
Medlemskapskriterier
Propositionen bör ses som en fortsättning
på Europeiska unionens utvidgningsprocess. Förhandlingsresultatet
när det gäller medlemskriterierna har i praktiken
inneburit att de politiska kriterierna för ett medlemskap
har godkänts och att båda staterna blir medlemmar
av Europeiska unionen. Men förhandlingsresultatet godkändes i
ett skede då varken lagstiftningen, myndighetspraxis eller
nivån på det internationella samarbetet inte till
alla delar uppfyllde medlemsskapskriterierna. Det har emellertid
ansetts att eftersom Bulgarien och Rumänien har förbundit
sig att fullgöra sina åligganden i detta hänseende
har förhandlingsresultat kunnat accepteras. Eftersom alla
kriterier för medlemskap ännu inte har uppfyllts
inom vissa problemområdet följer kommissionen
nu på vilket sätt länderna åtgärdar
de största bristerna.
I en rapport från slutet av 2005 konstaterar kommissionen
att när det gäller rättsliga och inrikes
frågor är det reformeringen av domstolsväsendet
och bekämpningen av korruption som ger störst
anledning till oro.
Bulgarien och Rumänien har under slutskedet av medlemsförhandlingarna
fäst allt mer uppmärksamhet vid rättsliga
och inrikes frågor. Båda länderna har
genomfört omfattande reformer av lagstiftningen inom detta
område så att den ska motsvara EU-bestämmelserna.
De största lagreformerna är alldeles färska
eller under beredning och det är därför
inte helt klart hur den nya lagstiftningen fungerar i praktiken.
Normalt tar det många år i anspråk att
genomföra och verkställa så stora reformer.
Utöver det som anförs ovan finns det ytterligare
skäl att påtala ett av de största problemen när
det gäller inrikes och rättsliga frågor,
nämligen den organiserade brottsligheten. Beträffande
korruption konstaterar utskottet att det förekommer i stor
utsträckning på alla samhällsnivåer
i de båda länderna. Enligt vad länderna
själva uppger har de satsat på att bekämpa
korruptionen. I detta skede kan endast sägas att utvärderingen
måste fortgå för att belysa de faktiska framstegen.
Den slutliga bedömningen av hur medlemskriterierna har
uppfyllts bör även till denna del göras
med utredningarna som grund.
Under expertutfrågningen i utskottet framgick det att
båda länderna har stora problem med att uppnå en
acceptabel nivå på livsmedelssäkerhet.
Industriutsläppen är oroväckande höga.
När det gäller Rumänien visade utfrågningen även att
inte heller de mänskliga rättigheterna är
tillgodosedda.
Rättsliga och inrikes frågor
Utskottet kompletterar det som sagts ovan med att konstatera
att man inte kommit överens om övergångsbestämmelser
inom området för rättsliga och inrikes
frågor. Bulgarien och Rumänien skall därför
genomföra regelverket för rättsliga och
inrikes frågor från anslutningsdagen, bortsett
från vissa delar i Schengenregelverket.
Nya medlemsländer blir inte automatiskt en del av Schengenområdet
utan tillämpningen av Schengensystemet i dessa länder
sker i två faser varefter rådet enhälligt
genom ett europeiskt beslut bestämmer när regelverket
skall tillämpas fullt ut i de nya medlemsländerna.
En viktig förutsättning för att kontrollerna
vid de inre gränserna kan avskaffas är att de
s.k. ersättande åtgärderna i anslutning
till Schengenregelverket vidtas effektivt, i synnerhet övervakningen
vid de yttre gränserna, polissamarbetet, det rättsliga
samarbetet och Schengens informationssystem.
Bulgarien och Rumänien kommer att delta i de europeiska
polis- och tullbrottssamarbetet inom alla delområden genast
från anslutningstidpunkten. Informationsgången
mellan unionens medlemsländer blir därmed ännu
effektivare. Bulgariens och Rumäniens medlemskap kan särskilt
på längre sikt förväntas ge
positiva återverkningar när det gäller
brottsbekämpning. Samarbetskanalerna och verksamhetsmetoderna i
brottsbekämpningen blir enhetligare, vilket underlättar
arbetet mot gränsöverskridande brottslighet och
brottsundersökning i medlemsländerna samt mellan
Bulgarien och Rumänien.
Regional- och strukturpolitiken
EU-bestämmelserna om regional- och strukturpolitik
tillämpas på Bulgarien och Rumänien från
och med anslutningen. Strukturfondernas nuvarande programperiod
utgår 2006. Förhandlingarna om den period som
inleds 2007 och de tillämpliga bestämmelserna
pågår som bäst.
Anslutningsavtalen innehåller inga övergångsbestämmelser
om regional- och strukturpolitiken. Anslutningsförhandlingarna
har främst handlat om frågor som gäller
administrativ kapacitet, rätten till stöd och
fördelningen av medel. De anslutande länderna
har ställts inför detaljerade krav på administrativa
arrangemang som ska uppfyllas i anslutningsskedet. Om målen
inte nås kan kommissionen förhindra utbetalningen
av finansieringen till dess att de villkor som följer av
förordningarna om strukturfonderna och sammanhållningsfonden
har uppfyllts.
Åren 2007—2009 kommer Bulgarien och Rumänien
att få sammanlagt 8 274 miljoner euro för
strukturpolitiska åtgärder. Stödbeloppet ökar årligen.
Bulgariens andel är 2 300 miljoner euro på 2004 års
prisnivå och Rumäniens andel 5 974 miljoner
euro. Denna finansiering innehåller stöd från
strukturfonderna och sammanhållningsfonden.
Arbetskraftens fria rörlighet
I anslutningsavtalen med Bulgarien och Rumänien ingår
motsvarande bestämmelser om fri rörlighet för
arbetstagare som i anslutningsavtalen i samband med den tidigare
utvidgningen, utom när det gäller Cypern och Malta.
De nuvarande medlemsländerna får i två års
tid efter anslutningsdagen tillämpa sin nationella lagstiftning om
tillträde till arbetsmarknaden på medborgare i
Bulgarien och Rumänien. Övergångsåtgärderna
kan förlängas med ytterligare tre år.
Också därefter kan åtgärderna
förlängas ännu med två år
förutsatt att arbetskraftens fria rörlighet medför
eller förutses medföra allvarliga störningar på arbetsmarknaden
i medlemsstaten. Även länder som har öppnat
sin arbetsmarknad kan på vissa villkor fram till utgången
av det sjunde året efter anslutningen besluta att på nytt
tillämpa sin nationella lagstiftning om tillträde
till arbetsmarknaden, om deras arbetsmarknad har drabbats eller
hotar att drabbas av allvarliga störningar. Bulgarien och
Rumänien får ömsesidigt tillämpa övergångsåtgärderna
på medborgare i både de nuvarande medlemsstaterna
och i Bulgarien och i Rumänien.
I propositionen konstateras att regeringen tills vidare inte
har beslutat om den ska föreslå för riksdagen
att Finland ska ta i bruk övergångstider för
Bulgarien och Rumänien i fråga om arbetskraftens
fria rörlighet.
Regeringen har därefter lämnat riksdagen en redogörelse
om verkningarna av lagen om övergångstid samt
verkningarna av arbetskraftens och tjänsternas fria rörlighet
på arbetsmarknadssituationen i olika branscher (SRR
1/2006 rd). Enligt regeringen finns det inte
någon anledning att hålla lagen om övergångstid
i kraft. Från och med den 1 maj 2006 är det motiverat
att börja tillämpa gemenskapsrättens
bestämmelser på personer vars medborgarskap omfattas
av övergångsperioden. I redogörelsen
konstateras vidare att det i samband med utvidgningen av EU inte är
nödvändigt att begränsa bulgariska och rumänska
medborgares tillträde till arbetsmarknaden.
Slutsatser
Enligt utskottets uppfattning bör Finland hålla fast
vid att varje land som ansluter sig till unionen ska uppfylla de
kriterier för anslutning som nämns i fördraget
om upprättande av en konstitution för Europa.
Enligt utredning till utskottet förefaller det som om dessa
kriterier ännu inte i denna fas uppfylls till alla delar.
För att medlemskapet ska kunna bli verklighet krävs
det därför en tillräcklig kontroll av
att medlemskapskriterierna uppfylls på ett sakligt sätt.