Motivering

Halvtidsöversynen innehåller en utvärdering av Finlands nationella handlingsprogram 2005—2008 för att genomföra Lissabonstrategin. Enligt halvtidsöversynen har handlingsprogrammet genomförts som planerat och ekonomin och sysselsättningen har utvecklats kraftfullt i Finland jämfört med många EU-länder. Prioriteringarna är desamma som i programmet för 2005. Till denna del hänvisar utskottet till sitt utlåtande FvUU 28/2005 rd.

Utskottet ser positivt på att programmet tydligt riktar in sig bl.a. på insatser för att förstärka den kommunala ekonomin, förbättra innovationssystemet och skapa en fungerande arbetsmarknad. Programmet har kopplats fastare samman med Finlands strukturfondsstrategi. På ett makroekonomiskt plan prioriteras speciellt kommun- och servicestrukturreformen. Områdenas roll för genomförande av Lissabonstrategin lyfts också fram.

För att förbättra den ekonomiska tillväxtpotentialen vill programmet stärka kunskapsbasen genom bättre utbildning och mer resurser för forskning och produktutveckling och bättre ekonomiskt utnyttjande av forskning och forskningsresultat. Innovationer kommer att spela en större roll för konkurrenskraften, tillväxten och produktiviteten. Enligt uskottets mening är det centralt att den nya kompetensen och kunskapen omsätts i praktiken. Det ska också ses till att kunskapsprofilen och arbetsmarknaden möts.

Strukturfonderna har ett nära samband med genomförandet av Lissabonstrategin. Under strukturfondsperioden 2000—2006 är prioriteringarna bl.a. att öka och stärka konkurrenskraften, sysselsättningen och kompetensen, främja företagsamhet och motverka marginalisering. Lissabonmålen lyfts fram ännu mer under den nya programperioden. Under perioden 2007—2013 bör minst 75 procent av medlen från strukturfondsprogrammen användas för att främja konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen. Prioriteringarna i Finlands strukturfondsstrategi stämmer i långa stycken överens med prioriteringarna i det nationella handlingsprogrammet. I det här sammanhanget vill utskottet framhålla att de nationella offentliga finansiella bidragen bör slås fast med hänsyn också till vilket slag av projekt kommunerna inom ramen för sin befogenhet har möjlighet att delta i.

Utgångspunkten för det nationella handlingsprogrammet är enligt utskottet den starka korrelationen mellan ekonomi, sysselsättning och social sammanhållning. Välfärdstjänster, jämlikhet, en stark grundtrygghet och säkerhet kan antas spela en större roll i framtiden, och att värna dem kommer att vara en synnerligen viktig aspekt för vår konkurrenskraft.

Åtgärderna i det nationella handlingsprogrammet berör på många sätt den kommunala sektorn. Utskottet pekar på den stora betydelse som dialog och samarbete mellan staten och kommunsektorn har när det gäller att genomföra och följa upp det nationella handlingsprogrammet. Det underlättar också en bredare utvärdering av den offentliga sektorns roll för konkurrenskraftsmålen.

Avslutningsvis uppmärksammar utskottet den roll som lagstiftningens kvalitet och förutsebarhet spelar för företagens verksamhetsbetingelser och utveckling i övrigt. Bättre lagstiftning i EU är ett av verktygen för Lissabonstrategin. När EU-lagstiftning genomförs nationellt är det viktigt att se till att lagstiftningen är tydlig och anpassbar till den nationella rättsliga ramen.