Motivering
Inledning
För skolbarn blir det dagligen en lång lucka
mellan det lektionerna slutat och föräldrarna
kommer hem från arbetet. Regeringens ambition med reformen är
följaktligen att tydliggöra morgon- och eftermiddagsverksamhetens
mål och innehåll, arbetsfördelningen
mellan olika aktörer och samordningen och finansieringen
av verksamheten. Syftet är att göra det möjligt
att ordna en mer planenlig, kontinuerlig och kvalitativ och tryggare
morgon- och eftermiddagsverksamhet för elever i årskurs
ett och två och för elever i specialundervisningen
oavsett årskurs.
Morgon- och eftermiddagsverksamhet — anordnande och
omfattning
Anordnande av morgon- och eftermiddagsverksamhet för
barn enligt propositionen innebär inte att det uppstår
en subjektiv rätt till servicen. Det står kommunen
fritt att välja om den vill ordna verksamheten eller inte.
Om kommunen stannar för att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet
ska detta ske enligt den nya lagen.
Grundtanken bakom propositionen är att en kommun måste
ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet för elever i årskurs
ett och två och för elever i specialundervisning
om den vill få av de statliga pengar som avses i lagförslaget. Verksamhet
behöver inte ordnas för alla elever i de nämnda
grupperna, utan kommunen kan självständigt besluta,
i praktiken enligt resurser och behov, i vilken utsträckning
verksamhet ska ordnas för elever i respektive grupper.
Lagförslaget är rätt vagt på denna
punkt, menar utskottet.
För att syftet med lagförslaget inte
ska vara oklart, föreslår utskottet att 48 b § 1
mom. i lagen om grundläggande utbildning t.ex. kompletteras
med följande nya mening i slutet av momentet: "Verksamhet
skall ordnas för alla ovannämnda grupper i den
utsträckning kommunen beslutar."
Enligt förslaget ska varje barn som deltar i morgon-
och eftermiddagsverksamhet under skolåret erbjudas minst
570 timmar av denna verksamhet (48 b § 3 mom. i lagen om
grundläggande utbildning). Utslaget per skoldag blir det
i snitt tre timmar. Det är frivilligt för barnen
att delta i verksamheten. Utskottet föreslår att
bestämmelsen tydliggörs genom strykning av ordet
"minst" i 3 mom. Statsandelen utgår från timantalet
570 och propositionen ger också i övrigt belägg
för att timantalet avser det totala timantalet för
morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagförslaget.
Det kan också finnas annan morgon- och eftermiddagsverksamhet än sådan
som avses i lagen om grundläggande utbildning.
Ansvaret för att ordna verksamheten och upphandling
av tjänster
En kommun kan själv ordna verksamheten eller slå sig
samman med andra kommuner eller upphandla tjänsten av någon
annan offentlig eller privat serviceproducent. Det innebär
att t.ex. församlingarna, idrottsföreningar, Finlands
4H- förbund och Mannerheims Barnskyddsförbunds lokalföreningar
kan fortsätta med att tillhandahålla kommunerna
nödvändig morgon- och eftermiddagsverksamhet.
Finansiering
Statsandelen för morgon- och eftermiddagsverksamhet
utgör 57 % av de kalkylerade driftskostnaderna.
Regeringen räknar i propositionen med att statens utgifter
i och med reformen ökar med 45 miljoner euro om året
och att de kalkylerade kostnaderna då är 79 miljoner
euro (under antagande att 68 % av barnen i de olika grupperna deltar
i verksamheten). Den resterande delen, dvs. 34 miljoner euro, antas
bli täckt genom en månadsavgift på ca
30 euro (38 miljoner euro). Kommunen kan enligt propositionens motivering
ta ut en månadsavgift för morgon- och eftermiddagsverksamheten.
Denna avgift får vara högst 60 euro per barn när
det handlar om verksamhet enligt den nu aktuella lagen. Avgiften kan
efterskänkas eller nedsättas av orsaker som framgår
av propositionen.
När man bestämt storleken på statsandelen har
man som beräkningsgrund för lönerna tagit en
deltidslön mellan skolassistents- och klasslärarlönen.
Löneutgifterna (uppskattningsvis 61 miljoner euro) utgör
ca 80 % av kostnaderna sammantaget. I statsandelen har
hänsyn också tagits till andra kostnader för
verksamheten till ett belopp av 18 miljoner euro.
Utskottet påpekar att propositionen inte hindrar kommunerna
från att ge producenter av morgon- och eftermiddagsverksamhet
s.k. specifika understöd. Men för att göra
bestämmelserna tydligare föreslår utskottet
att första meningen i 48 b § 2 mom. i lagen om
grundläggande utbildning preciseras som följer:
"Kommunen kan ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet själv
eller i samråd med andra kommuner eller genom att skaffa
tjänsterna av någon annan offentlig eller privat
serviceproducent eller betala serviceproducenten understöd
för ändamålet." Den föreslagna
formuleringen äger enligt utskottets mening relevans också för
tillämpningen av bestämmelserna om konkurrensutsättning. Det är
ytterst angeläget att de nuvarande arrangörerna
kan fortsätta sin verksamhet och hålla fast vid
sina goda rutiner, understryker utskottet.
På lokalfronten torde den naturliga utgångspunkten
vara att kommunerna utnyttjar existerande lokaler. De behov en utvidgad
morgon- och eftermiddagsverksamhet ger upphov till kan lämpligen
i mån av möjlighet tänkas bli beaktade
i framtida nybyggnads- och renoveringsprojekt.
Utskottet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten
vid att barn i morgon- och eftermiddagsverksamhet bl.a. ska erbjudas
möjligheter att vila i en lugn miljö. Det innebär
att verksamheten ska läggas upp så att barnen
kan varva ner efter skoldagen, om inte på annat sätt
så bara genom att sitta och göra ingenting.
Syftet med morgon- och eftermiddagsverksamhet
I 48 a § i den föreslagna lagen om grundläggande
utbildning finns bestämmelser om målen och grunderna
för morgon- och eftermiddagsverksamhet. Paragrafens 1 mom.
handlar om syftet medan 2 mom. beskriver hurdan verksamheten ska
vara. Utskottet förundrar sig över den föreslagna
bestämmelsen i 3 mom., som dessutom ger Utbildningsstyrelsen
rätt att besluta om verksamhetens mål och centrala
innehåll.
Förvaltning
Eftersom det inte sägs något i propositionen
om hur morgon- och eftermiddagsverksamheten ska administreras, blir
det möjligt att ta hänsyn till lokala behov och
förvaltningskulturer. Kommunen bestämmer enligt
kommunallagen () hur administreringen
av verksamheten ska organiseras. Följaktligen bestämmer kommunen
bl.a. under vilken förvaltning morgon- och eftermiddagsverksamheten
sorterar.
Ändringssökande
Intagningen av barn till morgon- och eftermiddagsverksamhet
ska ske på lika grunder (48 b § 1 mom. i den föreslagna
lagen om grundläggande utbildning). I propositionen sägs
ingenting om ändringssökande. Eventuellt har regeringen tänkt
sig att det alltid är kommunen som står för valet
och att ändringssökandet därmed grundar sig
på kommunallagen. Utskottet menar att det saknas tydliga
bestämmelser om vem som bestämmer om intagningen.
Utskottet vill fästa kulturutskottets uppmärksamhet
vid besvärsfrågan.
Morgon- och eftermiddagsverksamhet som inte omfattas av propositionen
Precis som nu kommer det i framtiden att vara möjligt
att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet utan att behöva
följa bestämmelserna i propositionen. Men för
den verksamheten betalas inte statsandel enligt propositionen.
Kommunerna kan ordna eller skaffa morgon- och eftermiddagsverksamhet
inom ramen för den nu föreslagna lagstiftningen
men kan samtidigt ha, och kommer sannolikt att ha, verksamhet som
inte regleras i propositionen. Det aktuella lagförslaget
utgår från att barnen erbjuds i snitt tre timmar
verksamhet per dag. Men ofta behövs det mer än
så. För annan morgon- och eftermiddagsverksamhet än
den som avses i propositionen finns inte heller något avgiftstak
som det i lagförslaget. Ett barn kan givetvis samtidigt
vara med i den i lagen om grundläggande utbildning föreslagna
verksamheten som i annan morgon- och eftermiddagsverksamhet.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker propositionen med ställningstagandena
och ändringsförslagen ovan i den utsträckning
utskottet tagit ställning till lagförslagen.