Motivering
Allmänt
Justitiekanslerns berättelse för år
2003 är i stort sett uppbyggd på samma sätt
som berättelserna från tidigare år. Berättelsen
innehåller en allmän översikt över
justitiekanslersämbetets verksamhet samt avsnitt om justitiekanslern
i statsrådet, de grundläggande och de mänskliga
rättigheterna, laglighetsövervakningen och övervakningen av
advokatväsendet. I berättelsen ingår
också de viktigaste dokumenten från justitiekanslersämbetet.
I en bilaga finns bland annat statistik över verksamheten
vid justitiekanslersämbetet.
Klagomål utgör huvuddelen av de ärenden som
behandlas vid justitiekanslersämbetet. Vissa ärenden
aktualiseras på justitiekanslerns initiativ och
vissa andra med anledning av granskningen av straffdomar och övervakningen
av advokater. Dessutom lämnar justitiekanslern utlåtanden
till republikens president, statsrådet och ministerierna. År
2003 inkom det nästan lika många klagomål
(1 454) som året innan (1 459). Däremot
avgjordes betydligt fler ärenden än året innan.
Under året avgjordes 1 492 klagomål mot 1 320 år
2002. Andelen åtgärdsavgöranden i samband
med klagomål var 17 procent 2003 (156) mot 12 procent (96) året
innan. Den vanligaste typen av åtgärdsavgöranden
var att meddela uppfattningar eller anvisningar (81). Den genomsnittliga
tiden för handläggning av klagomål förlängdes
en aning under året. Mediantiden för klagomålsavgöranden
2003 var cirka 15 veckor och den genomsnittliga tiden cirka 30 veckor;
siffrorna för 2002 var 10 respektive 24.
Utskottet gör ingen separat utvärdering av justitiekanslerns
enskilda avgöranden eller ställningstaganden.
Övervakningen av de grundläggande fri- och rättigheterna
samt de mänskliga rättigheterna
Enligt 108 § 1 mom. i grundlagen ska justitiekanslern
som särskilt uppdrag övervaka att de grundläggande
fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna
tillgodoses. Grundlagsutskottet har ansett det förenligt
med andan i reformen från 1995 att justitiekanslerns berättelse innehåller
ett separat avsnitt om hur de grundläggande fri- och rättigheterna
samt de mänskliga rättigheterna har tillgodosetts
(GrUB 25/1994 rd, s. 6). Justitiekanslerns
synpunkter på de grundläggande och de mänskliga
rättigheterna kommer fram i ett separat avsnitt, men också i fallbeskrivningarna.
De grundläggande och de mänskliga rättigheterna
kommer också fram i justitiekanslerns övervakning
av myndigheterna, särskilt i samband med behandlingen av
klagomål. Aktuella fall beskrivs i respektive avsnitt och
de är grupperade under vissa rubriker relaterade till de grundläggande
och de mänskliga rättigheterna. Samma typ av frågor
aktualiseras enligt berättelsen från år
till år och rättighetsbestämmelserna får
hela tiden större relevans för beslutsfattandet i
vårt samhälle. Vars och ens rätt att
få sin sak behandlad utan grundlöst dröjsmål är
en vanlig orsak till klagomål, likaså garantierna
för god förvaltning. I berättelsen sägs
att anhopningen av ärenden beror dels på bristande
arbetskrafts- och personalresurser, dels på arbetsmetoderna och
procedurerna. Detta framgår bland annat av en enkät
om förvaltningsdomstolarna som gjorts av biträdande
justitiekanslern. Anhopningen av ärenden kan påverkas
genom budgetbeslut och bättre arbetsmetoder. I berättelsen
framhålls det vidare att det ingår i god förvaltning
att svara på sakliga brev och e-postmeddelanden från
allmänheten.
Utskottet upprepar här sin tidigare ståndpunkt
att också andra medel bör tillgripas för
att förkorta handläggningstiden (GrUB
3/2005 rd, s. 2). Varje år
kommer samma typer av frågor upp i justitiekanslerns berättelse.
Därför kunde berättelsen till exempel
behandla större temaområden som varit aktuella
och viktiga på senare tid. På så sätt
kan de viktigaste och vanligaste problemen med laglighetsövervakningen
lyftas fram. Samtidigt kan justitiekanslern från fall till fall
i ett mer generellt perspektiv sätta fokus på frekventa
och principiellt viktiga frågor inom laglighetsövervakningen
(GrUB 12/2000 rd, s. 2).
Laglighetsövervakningen av polisväsendet
Som under tidigare år innehåller berättelsen
ett avsnitt om laglighetsövervakningen av polisväsendet
under rubriken Laglighetsövervakningen av den övriga
rättsvården. I temat ingår i princip också övervakningen
av skyddspolisen. Grundlagsutskottet upprepar här sin tidigare
ståndpunkt att inte bara faktorer i anknytning till polisens
interna övervakning utan också möjligheterna
att förbättra den övriga övervakningen
av polisen, skyddspolisen inberäknad (GrUB 3/2005
rd, s. 3).