Motivering

Justitiekanslerns berättelse för år 2005 är i stort sett uppbyggd på samma sätt som berättelserna från tidigare år. Till skillnad från tidigare berättelser behandlas dock laglighetskontrollen av statsförvaltningen i ett enda avsnitt. Det är uppdelat enligt ministeriernas ansvarsområden. Berättelsen innehåller en allmän översikt över justitiekanslersämbetets verksamhet samt avsnitt om justitiekanslern i statsrådet, de grundläggande och de mänskliga rättigheterna, laglighetsövervakningen och övervakningen av advokatväsendet. Där återges också justitiekanslerns och biträdande justitiekanslerns viktigaste avgöranden samt statistik över verksamheten vid justitiekanslersämbetet.

De flesta ärenden som justitiekanslersämbetet behandlar är klagomål. Vissa ärenden aktualiseras på justitiekanslerns initiativ och vissa andra med anledning av granskningen av straffdomar och övervakningen av advokater. Dessutom lämnar justitiekanslern utlåtanden i juridiska frågor till republikens president, statsrådet och ministerierna. År 2005 inkom det klart färre klagomål (1 186) än året innan (1 443). Likaså minskade antalet avgjorda klagomål (1 221) betydligt i jämförelse med föregående år (1 527). Andelen åtgärdsavgöranden i samband med klagomål var 18 procent 2005 (128) mot 16 procent (150) året innan. Den vanligaste typen av åtgärdsavgöranden var att meddela uppfattningar eller anvisningar (75). Den genomsnittliga tiden för handläggning av klagomål var kortare än tidigare. Mediantiden för klagomålsavgöranden 2005 var cirka 7 veckor och den genomsnittliga tiden cirka 26 veckor; siffrorna för 2004 var 10 respektive 30.

Utskottet gör ingen separat utvärdering av justitiekanslerns enskilda avgöranden eller ställningstaganden.

Övervakningen av de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna

Enligt 108 § 1 mom. i grundlagen ska justitiekanslern som särskilt uppdrag övervaka att de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Grundlagsutskottet har ansett det förenligt med andan i reformen från 1995 att justitiekanslerns berättelse innehåller ett separat avsnitt om hur de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna har tillgodosetts (GrUB 25/1994 rd, s. 6). Justitiekanslerns synpunkter på dessa rättigheter kommer fram i ett separat avsnitt, men också i fallbeskrivningarna.

De grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna kommer fram i justitiekanslerns övervakning av myndigheterna, oftast i samband med behandlingen av klagomål. Aktuella fall beskrivs i respektive avsnitt och de är grupperade under vissa rubriker relaterade till de grundläggande och de mänskliga rättigheterna. Enligt berättelsen förblir liknande frågor aktuella från år till år.