Motivering

Allmänt

De föreliggande berättelserna är i allt väsentligt uppbyggda på samma sätt som de tidigare berättelserna. Den innehåller en allmän översikt över justitiekanslersämbetets verksamhet. Dessutom redogörs där för granskningen av statsrådet, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna, laglighetsövervakningen och övervakningen av advokatväsendet. I berättelsen ingår de viktigaste dokumenten från justitiekanslersämbetet plus bilagor med t.ex. statistik över verksamheten.

En nyhet i berättelsen för 2001 är avsnittet "Republikens president och statsrådet". Avsnittet är enligt utskottet synnerligen angeläget och utskottet har tidigare efterlyst ett sådant i berättelsen (GrUB 2/2001 rd, s. 2 andra spalten). Berättelsen ger nu en vidare överblick över justitiekanslerns och justitiekanslersämbetets verksamhet.

Av de ärenden justitiekanslersämbetet behandlat utgör klagomålen en klar majoritet. Dessutom kan justitiekanslern själv initiera vissa ärenden och en del uppkommer som en följd av granskningen av straffdomar. Dessutom ger justitiekanslern republikens president, statsrådet och ministerierna utlåtanden. År 2000 kom det in något fler klagomål (1 282) än året innan (1 239). Året därpå anhängiggjordes 1 292 klagomål. Antalet avgjorda klagomål visar en svag uppåtgående trend: 2001 avgjordes 1 303 klagomål och året innan 1 231 medan siffran 1999 var 1 190. Åtgärdsavgörandenas procentuella andel av klagomålen var 18 år 2001 då den år 2000 hade varit 16, dvs. en procentenhet större än året innan. Behandlingstiden för klagomålen växlar fortfarande. År 2001 var mediantiden för avgörande av samtliga klagomål ca 12 veckor och den genomsnittliga tiden ca 25 veckor medan motsvarande siffror 2000 var ca 9 veckor respektive ca 21 veckor.

Utskottet går inte närmare in på enskilda beslut och ställningstaganden från justitiekanslerns sida.

De grundläggande fri- och rättigheterna

I samband med revideringen 1995 av de grundläggande fri- och rättigheterna kompletterades regeringsformen med en bestämmelse om att justitiekanslern i sitt uppdrag också skall övervaka att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna respekteras. Detta uppdrag lever kvar i 108 § 1 mom. i den nya grundlagen.

Grundlagsutskottet har ansett det vara förenligt med andan i 1995 års reform att den årliga berättelsen från justitiekanslern innehåller ett särskilt avsnitt om de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna (GrUB 25/1994 rd, s. 7 första spalten). I berättelserna för 2000 och 2001 redovisas på hävdvunnet sätt för de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna i ett särskilt avsnitt. Utskottet har i samband med behandlingen av berättelsen för 2000 hört experter på konstitutionell rätt men av tidsskäl tvingats avstå från det i fråga om berättelsen för 2001. Utskottet vill dock understryka vikten av att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna behandlas i ett sammanhang i berättelsen, att utskottet kan höra sakkunniga om detta avsnitt och att justitiekanslern ges möjlighet att kommentera saker som kommit fram i samband med utfrågningen. Utskottet har för avsikt att hålla fast vid denna rutin.