Motivering

Med hänvisning till talmanskonferensens förslag och övrig utredning anser utskottet att förslaget är behövligt och lämpligt. Utskottet tillstyrker förslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Grundlagsutskottet har fäst uppmärksamhet vid påpekandet i den allmänna motiveringen (s. 4/II) enligt vilket stora utskottet också kan "be andra parlament ställa sig bakom dess synpunkter". Utskottet menar att det är klart att man endast kan avse ett informellt meddelande till andra nationella parlament i EU-medlemsstaterna om att riksdagen har beslutat lämna ett subsidiaritetsyttrande i något ärende och en eventuell uppmaning till de andra parlamenten att överväga saken. Trots formuleringen i motiveringen är det också klart att det gäller ett yttrande som riksdagen, inte stora utskottet, har lämnat. Stora utskottet kan givetvis också meddela att det har beslutat föreslå att riksdagen ska lämna ett subsidiaritetsyttrande.

På grund av omnämnandet i fördragets subsidiaritetsprotokoll av samråd med de regionala parlament som har lagstiftande befogenheter samt på grund av Ålands självstyrande status är det motiverat att Ålands lagting kopplas till den subsidiaritetskontroll som riksdagen utövar. Talmanskonferensens förslag skapar ett förfarande som garanterar att lagtingets anmärkningar om att subsidiaritetsprincipen har åsidosatts alltid tas upp till behandling i riksdagens stora utskott. Det är också angeläget att man i praktiken ser till att man i enlighet med det som nämns i motiveringen informerar EU-institutionerna om lagtingets ståndpunkt oberoende av om riksdagen beslutar lämna subsidiaritetsyttrande eller inte. Utskottet anser det lämpligt att bestämmelser om Ålands lagtings rätt att delta i subsidiaritetskontrollen tas in både i riksdagens arbetsordning och i självstyrelselagen för Åland. Utskottet har fått uppgift om att en proposition om detta är under beredning.

Initiativ som Europeiska rådet lägger fram på grundval av artikel 48.7 i EU-fördraget ska enligt 32 § 4 mom. i förslaget remitteras till stora utskottet eller utrikesutskottet. Med tanke på den interna konsekvensen i paragrafen bör bestämmelsen kompletteras med att ärendet remitteras till utskottet "för beredning". Grundlagsutskottet har justerat formuleringen i 32 § 4 mom. i enlighet med detta.

Lissabonfördraget träder i kraft den 1 december 2009. De ändringar i riksdagens arbetsordning som Lissabonfördraget för med sig bör lämpligen sättas i kraft så snart som möjligt. Därför har utskottet kompletterat den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen så att ändringarna träder i kraft den 15 december 2009. Att ändringarna i arbetsordningen träder i kraft först efter det att fördraget har trätt i kraft hindrar enligt utskottet inte att de förfaranden som avses i förslaget i praktiken tillämpas redan från och med den 1 december 2009.