Motivering
Konventionsbestämmelserna
Riksdagens samtycke
Regeringen förslår att riksdagen godkänner
det i Paris den 12 februari 2004 upprättade protokollet
om ändring av konventionen av den 29 juli 1960 om skadeståndsansvar
på atomenergins område med senare ändringar
(Parisprotokollet), till den del protokollet hör till Finlands
behörighet. Dessutom föreslår regeringen
att riksdagen godkänner det i Paris den 12 februari 2004 upprättade
protokollet om ändring av den konvention som utgör
tillägg till ovan nämnda konvention (Brysselprotokollet).
Enligt 94 § 1 mom. i grundlagen godkänner riksdagen
fördrag och andra internationella förpliktelser
som innehåller bestämmelser som hör till
området för lagstiftningen eller annars har avsevärd
betydelse, eller som enligt grundlagen av någon annan anledning
kräver riksdagens godkännande.
Protokollen innehåller en lång rad bestämmelser
som enligt redogörelsen i propositionsmotiven hör
till området för lagstiftningen. Riksdagens samtycke
till protokollen krävs också för att
bestämmelserna kan medföra utgifter som binder
riksdagens budgetbefogenheter (GrUU 51/2001 rd,
s. 2/I).
Godkännandebeslutets räckvidd
Riksdagens beslut att godkänna Brysselprotokollet omfattar
enligt propositionen hela protokollet. Detta stämmer överens
med nuvarande praxis som bygger på formuleringen i 94 § 1 mom.
i grundlagen (se t.ex. GrUU 38/2001 rd,
s. 3/II, GrUU 11/2000 rd, s.
3/I).
Genom punkt M i Parisprotokollet ändras artikel 13
i konventionen om skadeståndsansvar på atomenergins
område. Artikeln gäller behörig domstol
i de fall som avses i konventionen. I gemenskapslagstiftningen regleras
frågan i rådets förordning om domstols
behörighet och om erkännande och verkställighet
av domar på privaträttens område. Punkt
M i Parisprotokollet omfattas av EG:s behörighet till de
delar som förordningen täcker. Saken påverkas
inte av att det i 37 § i lagförslag 3 finns en
hänvisning till artikel 13 i konventionen och de bestämmelser
i Parisprotokollet genom vilka artikeln ändras. Förslaget
att riksdagen godkänner protokollet bara till den del det
hör till Finlands behörighet är förenligt
med vedertagen praxis när det gäller formuleringen
för godkännandebeslutet i situationer som denna
(GrUU 48/2004 rd, s. 3/I).
Förhållande till grundlagen
De bestämmelser i protokollen som ingår i
Finlands behörighet gäller inte grundlagen i den mening
som avses i 94 §. Därmed fattas beslut om godkännande
av dem med enkel majoritet.
Lagförslagen
Förslagen till ikraftsättandelag
Ett förslag till lag om sättande i kraft av
en internationell förpliktelse behandlas enligt 95 § 2 mom.
i grundlagen i vanlig lagstiftningsordning. Men om förslaget
gäller grundlagen eller ändring av rikets territorium,
ska riksdagen utan att förslaget lämnas vilande
godkänna det med ett beslut som fattats med minst två tredjedelar av
de avgivna rösterna.
Bestämmelserna i protokollen är inte problematiska
med tanke på grundlagen och det finns inte heller något
annat att anmärka på ur konstitutionell synvinkel,
och därför kan lagförslag 1 och 2 behandlas
i vanlig lagstiftningsordning.
Lagförslag 3
Tillämpningsområde.
Enligt den föreslagna 2 § kan genom förordning
av statsrådet föreskrivas att atomansvarighetslagen
inte ska tillämpas på atombränsle eller
radioaktiva produkter, om den risk för atomskada som är
förbunden med bränslet eller produkterna är
ringa. Att lagens räckvidd regleras genom förordning är
inte helt problemfritt med tanke på grundlagens 80 § och
författningshierarkin (GrUU 8/2002 rd, s. 3/II, GrUU
26/2001 rd, s. 6/II). Genom kriterierna små mängder,
låg anrikningsgrad och ringa radioaktivitet begränsar
förslaget trots allt förordningsutfärdarens
befogenheter. Avsikten är, påpekas det i motiven,
att bestämmelsen också framöver ska tillämpas
i överensstämmelse med de beslut OECD:s kärnenergiorganisations
styrelse utfärdar. Styrelsens beslut har vanligen gällt
små partier atomsubstans för forskningsändamål.
Om bemyndigandet att utfärda förordning förstår
och tolkas på detta sätt utgör det enligt
utskottsts mening inget problem med avseende på grundlagen.
Ikraftträdande.
Bestämmelser om när lagen träder
i kraft föreslås bli utfärdade genom
förordning av statsrådet. I och med att kopplingen
mellan bestämmelserna i lagförslaget och bestämmelserna
om Finlands internationella förpliktelser är så pass
stark, anser utskottet att det föreligger sådana
särskilda skäl som avses i 79 § 3 mom.
i grundlagen. Förslaget påverkar inte lagstiftningsordningen.
Enligt propositionsmotiven kan ikraftträdandetidpunkten
för bestämmelserna i lagförslaget variera
beroende på om Paris- och Brysselprotokollen träder
i kraft samtidigt eller vid olika tidpunkter. Utskottet påpekar
att ikraftträdandebestämmelsen i den föreslagna
lagen inte medger att lagen införs gradvis.