Motivering

Uppdragsutbildning

Jämlikhet.

Ett universitet får utifrån 8 a § i förslaget om universitetslagen ordna undervisning som leder till högskoleexamen för en grupp studerande bestående av medborgare i stater utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om utbildningen beställs och finansieras av en finsk eller utländsk offentlig- eller privaträttslig juridisk person. En yrkeshögskola har motsvarande rätt enligt 26 a § i förslaget om yrkeshögskolelagen. Medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och övriga personer som avses i lagförslagen får inte delta i uppdragsutbildning. Utbildningen kan ordnas både i och utanför Finland.

Lagstiftningen har betydelse för jämlikhetsbestämmelserna i 6 § i grundlagen.

Den föreslagna lagstiftningen rubbar inte det faktum att alla som uppfyller behörighetsvillkoren oberoende av medborgarskap ska ha lika möjligheter att få examensinriktad gratis utbildning. Enligt lagförslagen kommer samma behörighetsvillkor som för övriga högskolestuderande att gälla också för dem som deltar i uppdragsutbildning. Meningen är således inte att de som går på uppdragsutbildning ska kunna avlägga högskoleexamen på lindrigare villkor än andra. Grundlagsutskottet anser att en sådan lagstiftning om uppdragsutbildning inte är diskriminerande i den mening som avses i 6 § 2 mom. i grundlagen eller annars heller något problem med tanke på jämlikhetsbestämmelserna i grundlagen.

Grundlagens 16 § 2 mom.

Det allmänna ska, enligt vad som närmare bestäms genom lag, säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning och utveckla sig själv. Bestämmelsen betyder inte nödvändigtvis att undervisningen är gratis, om man på något annat sätt kan se till att medellösa har en faktisk möjlighet att skaffa sig utbildning. Hänvisningen till lika möjligheter att få utbildning innebär att var och en ska tillförsäkras sådana möjligheter som avses i bestämmelsen, bl.a. oavsett var han eller hon bor (RP 309/1993 rd).

Att uppdragsutbildning ordnas har ingenting att göra med att alla de som uppfyller behörighetsvillkoren också i framtiden har lika möjligheter att få examensinriktad kostnadsfri utbildning. Enligt lagförslagen får uppdragsutbildning inte inverka negativt på utbildningen för grund- eller påbyggnadsutbildningen vid universitet eller yrkeshögskolor. Av motiveringen framgår det att uppdragsutbildning tvärtom kan vara till nytta också för andra studerande, bl.a. genom att det ger en chans att utveckla innehållet i den examensinriktade gratisutbildningen och bidrar till att internationalisera universitet och högskolor. De som får uppdragsutbildning kommer åtminstone inte att räknas in i antalet nybörjarplatser vid yrkeshögskolorna. Utbildningen försämrar därmed inte någon annans möjligheter att få studieplats vid en yrkeshögskola. De föreslagna bestämmelserna är inget problem med tanke på 16 § 2 mom. i grundlagen.

Grundlagsutskottet tar fasta på vad som sägs i grundlagen om kulturella rättigheter och ställer det i relation till det som sägs i lagförslagen om att grund- och påbyggnadsutbildningen inte får urholkas. Det har också samband med att uppdragsutbildning inte heller vid universiteten bör betyda färre nybörjarplatser för andra studerande. När lagen tillämpas gäller det av jämlikhetshänsyn dessutom att se till att utbildning inte ordnas för en beställare som i motsats till förslagets syfte i verkligheten bara beställer utbildning för att deltagarna ska kunna kringgå inträdesprov till universitet eller högskolor.

Medlemskap i studentkåren

De studerande som deltar i uppdragsutbildning kommer enligt 40 § 1 mom. i universitetslagen inte att höra till studentkåren. Men enligt motiveringen kan studentkåren på ansökan också godkänna sådana studerande som medlemmar. Bestämmelsen harmonierar väl med grundlagens 13 § 2 mom. om föreningsfrihet.