Motivering

Enligt 7 § 3 mom. i gällande universitetslag utfärdas bestämmelser om examina som kan avläggas vid universiteten samt vilka examina som kan avläggas vid de olika universiteten genom förordning av statsrådet. Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet utfärdas det på framställning av universiteten bestämmelser om den närmare fördelningen av utbildningsansvaret mellan universiteten (förordningen om utbildningsansvar). Bemyndigandet att utfärda förordning stiftades med grundlagsutskottets medverkan, liksom det tidigare bemyndigandet med motsvarande sakinnehåll (GrUU 11/2009 rd, GrUU 19/2004 rd). I den gällande förordningen om utbildningsansvar föreskrivs om inom vilka områden, grupper av läroämnen och ämnen universiteten kan ordna fördjupade studier inom vissa utbildningsområden samt hur utbildningsansvaret för lärarutbildningen inom det pedagogiska området fördelas mellan universiteten.

I propositionen föreslås att momentet ändras så att en framställning av universitetet inte längre ska vara ett villkor för utfärdande av undervisnings- och kulturministeriets förordning. Den föreslagna bestämmelsen ålägger ministeriet att bereda förordningen tillsammans med universiteten. Förslaget är av betydelse med hänsyn till grundlagens 16 § 3 mom. om tryggande av vetenskapens, konstens och den högsta utbildningens frihet, 80 § om grunderna för befogenheten att utfärda förordning och 123 § 1 mom. om universitetens självstyrelse. Universiteten har enligt 123 § 1 mom. i grundlagen självstyrelse enligt vad som närmare föreskrivs i lag. Självstyrelsens innehåll och dimensioner läggs också fast i grundlagens 16 § 3 mom. om vetenskapens, konstens och den högsta utbildningens frihet.

Universitetens rätt att göra framställning innebär enligt gällande lag att bestämmelser om den närmare fördelningen av utbildningsansvar för ett enskilt universitet kan utfärdas genom förordning av ministeriet endast på initiativ av det aktuella universitetet. Ministeriet är ändå inte bundet av universitetets framställning, utan kan ändra den eller låta bli att utfärda förordningen. Den föreslagna lagen försvagar initiativrätten för det universitet som berörs av förordningen, eftersom ministeriet i fortsättningen kan utfärda en förordning utan framställning från universitetet. Universitets och universitetens kollektiva ställning är ändå tryggad i och med att förordningen om utbildningsansvar ska beredas i samarbete med universiteten, som enligt 3 § 2 mom. i universitetslagen ska ges tillfälle att avge utlåtande om lagstiftning som gäller dem. Enligt motiveringen till propositionen tryggas den fria utbildningen och universitetens självstyrelse också genom att regleringen av utbildningsansvaret bereds av ministeriet i samarbete med universiteten, och avsikten är att ändringar som gäller precisering av ett enskilt universitets utbildningsansvar också i fortsättningen i princip ska göras på initiativ av det aktuella universitetet (s. 4). Utskottet vill understryka betydelsen av att samarbetet mellan ministeriet och universiteten verkligen ska vara ömsesidigt. Dessutom ska grundlagens bestämmelser beaktas i fråga om bestämmelser som utfärdas med stöd av bemyndigandet att utfärda förordning, och sådana frågor som utbildningens innehåll eller utbildningsmetoder kan därför inte regleras genom förordning (GrUU 19/2004 rd, s. 3, andra spalten). Fastställandet av universitetens utbildningsansvar är en viktig del av högskolepolitiken och ett medel för att på ett lämpligt sätt rikta och dimensionera utbudet av utbildning inom olika sektorer i enlighet med samhällets behov. En ändring av förfarandet för utfärdande av förordning på ett sätt som gör det möjligt att fastställa universitetens samlade utbildningsansvar är inte problematisk i konstitutionellt hänseende.