Motivering

Den temporära undantagslagen om tillsynsavgift till Finansinspektionen upphör att gälla den 31 december 2004. Meningen är att stifta en permanent lag. Enligt förslaget ska tillsynsavgiften betraktas som en skatt och därför måste författningarna uppfylla villkoren för en skattelag. I grundlagens 81 § 1 mom. föreskrivs att det ska bestämmas om skatterna genom lag som ska innehålla bestämmelser om grunderna för skattskyldigheten och skattens storlek samt om den skattskyldiges rättsskydd. Enligt utskottets praxis ska bestämmelserna i lagen dessutom vara på så sätt exakta att de binder de tillämpande myndigheternas prövning när de bestämmer skattens storlek (Gruu 67/2002 rd, s. 3—4).

De avgiftsskyldiga räknas upp i det första lagförslagets 1 § och om storleken på tillsynsavgiften föreskrivs i 2—8 §. Till denna del uppfyller förslaget kraven i grundlagens 81 § 1 mom.

I 9 § i det första lagförslaget föreskrivs om sänkning av tillsynsavgiften. Där sägs att om de medel som tas ut i form av tillsynsavgifter tillsammans med Finansinspektionens övriga intäkter sannolikt överskrider kostnaderna enligt den budget för Finansinspektionen som godkänts av Finlands Bank med mer än fem procent, ska Finansinspektionen fastställa en tillsynsavgift nedsatt så att den överskjutande delen sannolikt inte blir större än det föreskrivna beloppet.

Grunderna för tillsynsavgiftens storlek ska enligt förslaget inte framgå direkt av lagen, utan Finansinspektionen har prövningsrätt visavi en sänkning av avgiften. Men det kan vara svårt att avpassa tillsynsavgifter och tillsynskostnader efter varandra. Det kan hända att de uttagna tillsynsavgifterna överskrider kostnaderna. Dessutom kan Finansinspektionen gå med ett överskott från året innan och det läggs till den kalkylerade avkastningen. Det är inte heller omöjligt att bankernas balanser som ligger till grund för tillsynsavgiften har förändrats. För att tillsynsobjekten ska bli lika behandlade bör huvudregeln enligt motiveringen vara att avgiften sänks för alla avgiftsskyldiga med ett lika stort proportionellt belopp.

Utskottet anser att förfarandet med att sänka tillsynsavgiften är fullt korrekt. Avgiften sänks till förmån för de avgiftsskyldiga och prövningen anses vara bunden prövning. Därmed uppfyller förslaget kriterierna i 81 § 1 mom. i grundlagen att grunderna för storleken på en skatt ska bestämmas genom lag. Men utskottet anser att 9 § i det första lagförslaget lämpligen bör kompletteras med att avgiften sänks jämlikt för alla avgiftsskyldiga med ett lika stort proportionellt belopp.

I 11 § föreskrivs om ändringssökande. Där hänvisas till 37 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen. Med stöd av lagrummet kan ändring sökas hos förvaltningsdomstolen i Helsingfors och i domstolens beslut hos högsta förvaltningsdomstolen. Därmed uppfyller förslaget rättsskyddskravet i grundlagens 81 § 1 mom.

Utskottet har ingenting att anmärka på i fråga om det andra lagförslaget.