Tisdagen den 22 april 2003 lämnade statsminister Anneli Jäätteenmäkis regering riksdagen ett meddelande om regeringsprogrammet. Men regeringen gav varken i meddelandet eller under den flera dagar långa riksdagsdebatten offentlighet åt ett dokument som de facto hör till regeringsprogrammet och som anger hur den för hela regeringsperioden överenskomna utgiftsökningen på 1,12 miljarder euro skall fördelas.

Det kompletterande dokumentet som regeringen hållit inne med utgör en vital del av regeringsprogrammet. Det visar vad regeringsprogrammets utgiftssida faktiskt innehåller. Vilka siffror det handlar om framgår först av dokumentet. Genom att läsa dokumentet får man klart för sig vilka ändamål pengarna räcker till och var pengarna tryter, vilka löften som är avsedda att infrias och vilka inte. Det hemlighållna dokumentet ger innehåll åt regeringsprogrammets fagra ord och svävande löften.

Under debatten om meddelandet fann många ledamöter, särskilt från oppositionen men också från regeringspartierna, det svårt att föra ett ingående resonemang om utgiftspåslagen i regeringsprogrammet. Till följd av regeringens hemlighetsmakeri var det många som inte visste hur utgiftsökningen på 1,12 miljarder euro var tänkt att bli fördelad. Många ledamöter propsade på att få klarare besked på denna punkt. Regeringen kunde inte vara omedveten om vilket dokument riksdagen var ute efter.

Regeringen påstod osannfärdigt inför riksdagen och i massmedierna att det inte existerar något hemligt dokument om den noggrannare utgiftsfördelningen. Statsminister Anneli Jäätteenmäki sade t.ex. i tidningen Iltalehti den 24 april 2003 att det inte fanns något att kommentera eftersom saken var tagen ur luften.

Det gick ända till fredagen den 25 april 2003 innan statsminister Jäätteenmäki i sin webbkolumn var tvungen att tillstå att det faktiskt fanns en vid regeringsförhandlingarna framtagen kalkyl över hur utgiftsökningen i regeringsprogrammet skall fördelas. Men inte ens nu var regeringen villig att komma ut med kompletteringsdokumentet.

Så sent som måndagen den 28 april, i samma veva som den många dagar långa meddelandedebatten höll på att lida mot sitt slut, gick regeringen med på att ge dokumentet offentlighet. Detta skedde efter att två av oppositionens juristledamöter med hänvisning till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet skriftligt krävt av regeringen att få se dokumentet.

Det var ett medvetet drag av regeringen att undanhålla riksdagen och Finlands folk detta ytterst viktiga dokument. Regeringen ville inte låta essentiella uppgifter om politiska beslut under regeringsförhandlingarna komma ut i offentligheten. Regeringen hade sina randiga skäl till detta. Regeringsprogrammets fagra löften ter sig mindre fagra när man i och med det offentliggjorda dokumentet kan spegla dem mot de otillräckliga resurser som anslagits för dem.

I ett demokratiskt perspektiv är regeringens förfarande i högsta grad betänkligt. Det som gör regeringens agerande särskilt förkastligt är att regeringen medvetet gick in för att vilseleda riksdagen genom att först osanningsenligt förneka hela dokumentets existens.