INTERPELLATION 1/2011 rd

IP 1/2011 rd - Mari Kiviniemi /cent m.fl.

Tryggandet av kommunal närservice

Till riksdagen

Städerna och kommunerna ska organisera de viktigaste offentliga tjänsterna som barnomsorg, undervisning, hälsovård och äldreomsorg. Den kommunala självstyrelsen gör det möjligt för invånarna att påverka utvecklingen av servicen och närmiljön. Statsminister Jyrki Katainens regering tänker nu försämra de här möjligheterna genom sin kommunreform.

De tilltänkta storkommunerna kommer att fjärma invånarna från alla beslutsprocesser. Regeringens storhetsideal innebär en framtid där den viktiga närservicen finns allt längre borta och färre människor är med och beslutar i gemensamma frågor. Aktiva kommuninvånare som är intresserade av sin närmiljö kommer att reduceras till passiva brukare av tjänster.

Regeringen uppger sig ingripa mot byråkratin i den kommunala förvaltningen genom sin kommunreform. Statsminister Jyrki Katainen har sagt att reformen är den viktigaste metoden i arbetet för att få de offentliga finanserna i balans. Den här ekvationen fungerar inte. Skalan är behäftad med ett grundläggande fel.

Den allmänna förvaltningen står bara för knappt tre procent av de totala utgifterna i den kommunala ekonomin. Vi kommer inte att få den kommunala ekonomin i balans genom att spara in på dem. Inte heller leder kommunsammanslagningar automatiskt till att byråkratin eller kostnaderna för att organisera tjänster minskar. I stora kommuner står förvaltningen för en betydligt större andel av utgifterna än i små kommuner. Sammanslagningarna hittills har utan undantag lett till högre kostnader i många år före och efter sammanslagningen. Därför ska sammanslagningar alltid grunda sig på noggrant förberedda beslut som kommunerna själva fattat. Centern är inte emot frivilliga kommunsammanslagningar, om de också väger in de regionala särdragen.

Undersökningar och statistik underbygger inte just alls regeringens val att gå in för centralisering vare sig när det gäller närservice, lokal demokrati eller kommunernas ekonomi. En centralt styrd kommunstrukturreform som motverkar demokratiskt medinflytande och genomförs enligt en orealistisk tidsplan kommer att höja kommunernas omkostnader. Produktiviteten kommer inte att höjas, tvärtom. Det priset får vi betala för regeringens fantasipolitik och gissningslekar.

I lagen står det bara om hur lång tid skolresorna får ta. Tillgången till andra tjänster kommer att riskeras. Framför allt kommer de som bor utanför kommuncentrum att få lida för regeringens centraliseringspolitik. När tjänsterna blir allt mer centraliserade kommer till exempel äldre att tvingas flytta till centrum i de stora kommunerna för att få service. Dessutom kommer de kommunanställda att påverkas. Många kommer att hotas av uppsägning eller få orimligt lång väg till jobbet.

Det som har ändrats i regeringens politik är att kommunkartan nu ritas om med tvång. Centern är emot påtvingade sammanslagningar. En kommunreform som genomförs med våld är inte problemfri med tanke på grundlagen. Kommunlagen har beretts parlamentariskt och man har lyssnat på kommunerna och siktat på ett så brett samförstånd som möjligt. Nu låter regeringen tjänstemännen rita om kommunkartan. Invånarna och politikerna i kommunerna får komma med sina synpunkter i efterhand, om ens då. Hur kommer de regionala skillnaderna och invånarnas åsikter att vägas in, när reformen är så här toppstyrd?

I regeringens planer ingår inte alls att de kommunala politikerna ska engagera sig och bli motiverade att delta i reformen. Regeringen nedvärderar alla kommunala beslutsfattare som har svårt att förstå och acceptera den påtvingade lösning som nu dikteras uppifrån. Den lokala expertisen som är en viktig resurs i den kommunala självstyrelsen blir åsidosatt. Regeringens linjeval riskerar det långsiktiga arbetet för att utveckla kommunalförvaltningen och de kommunala tjänsterna. Kommunpolitiken bör vara klar och förutsebar oberoende av vilken sammansättning regeringen har.

Politikerna i städerna och kommunerna har med fog bett om arbetsro för att slutföra de pågående omläggningarna i kommun- och servicestrukturerna. Centern är av samma åsikt. Nu har kommunerna avbrutit omfattande omstruktureringar och skyndat sig att investera av rädsla för kommunsammanslagningar. Regeringens kommunpolitik skapar kaos i kommunerna. Många kommuner, oavsett storlek och politiska styrkeförhållanden, tänker trotsa den.

Katainens regering vill hastigt tvinga fram en kommunreform. De nya kommunerna är tänkta att vara i funktion redan i början av 2015. Men redan före det kommer regeringen enligt sitt program att lägga sten på kommunernas börda. Regeringen försämrar kommunernas ekonomi genom att skära i statsandelarna och ändra på utjämningssystemet för skatteinkomster. Följaktligen ökar trycket på skattehöjningar, framför allt i de kommuner där skattesatserna sedan tidigare är höga. I regeringsprogrammet utlovas rättvisa och enhetlighet, men resultatet verkar bli det motsatta. Klyftorna mellan kommuner respektive kommuninvånare kommer att breddas.

Centern kommer att föreslå en ny lag om närservice som ska garantera att alla får närservice på lika villkor och inom skälig tid i hela landet. Vi är oroade över att regeringens orediga kommunpolitik, där villkoren dikteras uppifrån, kommer att slå mot närservicen, jämlikheten mellan människor respektive regioner, engagemanget bland invånarna och det frivilliga utvecklingsarbetet i kommunerna.

På grundval av det ovanstående och med hänvisning till 43 § i Finlands grundlag framställer vi följande interpellation till den behöriga ministern:

Hur tänker regeringen garantera närservicen och möjligheterna till lokalt medinflytande för alla människor i hela landet?

Helsingfors den 16 september 2011

  • Mari Kiviniemi /cent
  • Kimmo Tiilikainen /cent
  • Mikko Alatalo /cent
  • Sirkka-Liisa Anttila /cent
  • Lasse Hautala /cent
  • Antti Kaikkonen /cent
  • Timo Kalli /cent
  • Anne Kalmari /cent
  • Elsi Katainen /cent
  • Inkeri Kerola /cent
  • Esko Kiviranta /cent
  • Katri Komi /cent
  • Timo V. Korhonen /cent
  • Seppo Kääriäinen /cent
  • Jari Leppä /cent
  • Mika Lintilä /cent
  • Markus Lohi /cent
  • Eeva Maria Maijala /cent
  • Aila Paloniemi /cent
  • Mauri Pekkarinen /cent
  • Arto Pirttilahti /cent
  • Tuomo Puumala /cent
  • Antti Rantakangas /cent
  • Juha Rehula /cent
  • Eero Reijonen /cent
  • Markku Rossi /cent
  • Simo Rundgren /cent
  • Annika Saarikko /cent
  • Mikko Savola /cent
  • Juha Sipilä /cent
  • Ari Torniainen /cent
  • Tapani Tölli /cent
  • Mirja Vehkaperä /cent
  • Anu Vehviläinen /cent