Allmän motivering

Stöd till flisning av energivirke

Enligt propositionen skall stöd för flisning av energivirke fortfarande beviljas. Syftet med stödet är att främja virke inom energiutvinningen. Finlands energi- och klimatstrategier bygger i hög grad på ett större utnyttjande av förnybara energikällor. Stödet har också andra syften eftersom det har anknytning till skogsbruket och landsbygdsutvecklingen. Genom stödet till flisproduktion från småträd främjas vården av ungskog. Samtidigt har stödet en sysselsättande effekt. För utvecklingen av trädbeståndet och virkesproduktionen är det viktigt att vården av ungskog är rationell och att åtgärderna sätts in vid rätt tidpunkt. I det nationella skogsprogrammet (Finlands nationella skogsprogram 2010, JSM:s publikationer 2/1999) betonas vikten av att ungskog vårdas. Småträden i ungskogarna är ett skogsbränsle av hög kvalitet.

Enligt motiveringen till propositionen visar utredningen att det energivirke som kommer från vård av ungskog fortfarande är betydligt dyrare än till exempel skogsflis från stämplingsposter för slutavverkning. Beståndsavverkning, drivning, transport och övrig behandling försiggår sällan under så gynnsamma förhållanden att energivirke kan vara ett konkurrenskraftigt energialternativ. Energivirket från vård av ungskog är också dyrare än torv som används som alternativt material i samma förbränningsanläggningar. Utskottet anser att stödet är mycket nödvändigt och påpekar att en del sakkunniga framhållit att stödet till flisning kan komma att utnyttjas mer i mycket snabbare takt än det hittills har antagits. En begränsande faktor i sammanhanget kan bli att anslagen inte räcker till. Detta kan bli ett hinder för att öka användningen av virke för energiändamål, men också för andra arbetsformer som nämns i lagen om finansiering av hållbart skogsbruk.

Bortforslande av stubbar för att förebygga svamp- och skalbaggsskador

Enligt en utredning till utskottet visar den senaste rikstäckande skogsinventeringen (VMI 9) att det i riskområdena för rotticka i södra Finland finns sammanlagt 203 800 hektar barrskogsdominerade (gran och tall 75—100 %) som är angripen av rotticka. Något över tio procent av moarna, grandungarna och tallskogarna i den föryngringsbara skogsmarken på riskområdet är således angripen av rotticka. Över 90 procent av skadorna finns antingen på äldre tillväxtområden eller i föryngringsbara skogsdungar. I renodlade granskogar är risken för att rotticka sprider sig störst, där är skadorna vanligen också mest utbredda. Inventeringsresultaten tyder dessutom på att problemet med rotticka kommer att bli värre i framtiden, eftersom rotticksskador var nästan lika vanliga i äldre tillväxtskogar som i föryngringsbara skogsdungar. Ökningen verkar vara extra markant inom Kustens skogscentral i Österbotten och inom Sydvästra Finlands och Tavastlands-Nylands skogscentraler. Dessutom håller röta på att sprida sig mycket snabbt i granskogarna i Södra Österbotten. Numera får skogsägarna stöd för biologisk behandling av stubbar enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk.

Utskottet påpekar att stubbarna spelar en avgörande roll för spridningen av rotticka. Svampen sprider sig till skogen genom stubbar och kan leva kvar efter avverkning i murkna stubbar i flera decennier. Via rötterna angrips också skogsplanteringar om inte trädarterna byts ut. Skadorna har en benägenhet att öka från generation till generation. Vid avverkningar på sommaren kan stubbarna skyddas genom behandling mot smitta av rotticka. Om skogen redan är angripen av röta hjälper det inte med att behandla stubbarna, även om det rekommenderas att rötangripna skogar behandlas inom riskområdet för att ny smitta skall kunna reduceras. En tillväxtplats som angripits av rotticka kan rengöras genom att en ren lövträdsgeneration (björk, asp etc.) planteras på platsen eller genom att de rötangripna stubbarna tas bort. I södra Finland kan de svårt rotangripna granskogarna förnyas genom att stubbarna tas bort utan att trädslagen behöver bytas ut. Detta säkerställer tillgången till friska granar också i framtiden. I talldungarna med rotröta i nordöstra Finland går det många gånger inte att byta ut trädslaget på grund av att växtplatsen är så karg.

Med hänvisning till det ovanstående framhåller utskottet att bortforslande av stubbarna ger så stora skogshygieniska effekter att skogsutvecklingen och virkesavkastningen kan säkerställas för nästa trädgeneration. När stammarna tas upp och transporteras bort ur skogen, kan rotticka bekämpas. Rotticka är den svampart som har de mest förödande effekterna för barrträden i våra energiskogar. När stubbarna tas upp minskar också skadorna av den vanliga snyltbaggen, som förökas i stubbarna och förstör plantor.

På grundval av det ovan relaterade föreslår utskottet nedan vissa ändringar i propositionen. Ändringarna medger att stöd enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk också ges ut för mekanisk bekämpning av rotticka.

Av de orsaker som framgår av propositionen och på grundval av erhållen utredning finner utskottet förslaget nödvändigt och lämpligt. Utskottet tillstyrker lagförslagen med anmärkningarna och ändringsförslagen nedan.