Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 24 september 2013 regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om veterinärmedicinska skadenämnden (RP 120/2013 rd) till jord- och skogsbruksutskottet för beredning.
Utskottet har hört
äldre regeringssekreterare Johanna Wallius, jord- och skogsbruksministeriet
avdelningsdirektör Tommi Kämpe, Livsmedelssäkerhetsverket
veterinär Leena Suojala, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry
I propositionen föreslås det att lagen om veterinärmedicinska skadenämnden ändras så att nämnden placeras i anslutning till Livsmedelssäkerhetsverket. Avsikten är att de ärenden som behandlas i nämnden ska beredas vid Livsmedelssäkerhetsverket, som också ska handha föredragningen av ärendena. I lagen föreslås bestämmelser om behörighetsvillkoren för nämndens ordförande och vice ordförande och för föredragandena. Dessutom föreslås i lagen vissa andra, tekniska ändringar till följd av ändrad lagstiftning. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2014 och avses bli behandlad i samband med den.
Lagen avses träda i kraft den 1 september 2014.
Veterinärmedicinska skadenämndens uppgift är att på begäran lämna utlåtande om huruvida ett behandlingsfel har begåtts vid en åtgärd som en veterinär vidtagit eller vid en annan åtgärd som gäller behandlingen av ett djur. I ärenden som gäller veterinärmedicinska skador kan djurets ägare, näringsidkare (t.ex. veterinär) eller arbetsgivare (t.ex. kommun) och arbetstagare (t.ex. kommunal veterinär) vara parter. Veterinärmedicinska skadenämnden fungerar för närvarande i anslutning till landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd och får bl.a. behövliga stödtjänster av den. I propositionen föreslås det att lagen ändras så att nämnden i fortsättningen finns i anslutning till Livsmedelssäkerhetsverket. Den föreslagna ändringen beror på ett förslag att lägga ned landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd och överföra ärenden som hör till dess behörighet till förvaltningsdomstolarna.
Utskottet konstaterar att propositionens syfte är att även i fortsättningen trygga möjligheten att få ett utlåtande av ett sakkunnigorgan om ett behandlingsfel har begåtts när ett djur vårdats. Utskottet anser att veterinärmedicinska skadenämnden är ett organ som behövs för att garantera en rättvis och opartisk behandling av både djurens ägare och veterinärer i situationer där ett eventuellt behandlingsfel har begåtts eller en möjlig skada har uppkommit. Ärenden kan föreläggas nämnden av ägaren eller innehavaren av ett djur som fått en veterinärmedicinsk skada, av den veterinär som misstänks för ett behandlingsfel eller av veterinärens arbetsgivare. Utskottet anser att nämnden möjliggör att behandlingsfel i samband med behandling av djur kan avgöras med relativt enkla arrangemang och till skälig kostnad. Med beaktande av att verksamheten bör vara kostnadseffektiv har det i beredningen bedömts att det bästa alternativet är att placera nämnden i anslutning till Livsmedelssäkerhetsverket, eftersom verket har veterinärmedicinsk sakkunskap och för nämnden lämpliga allmänna stödtjänster.
Vid sidan av andra uppgifter övervakar Livsmedelssäkerhetsverket veterinärer i enlighet med lagen om utövning av veterinäryrket. Om Livsmedelssäkerhetsverket i en utredning kommer fram till att ett behandlingsfel har begåtts kan verket med stöd av den lagen ge veterinären en anmärkning eller varning eller begränsa eller frånta rätten att utöva yrket för viss tid eller tills vidare. I propositionen har veterinärmedicinska skadenämndens utlåtanden och övervakningen enligt lagen om utövning av veterinäryrket hållits isär. Nämndens utlåtande är till sin rättsliga karaktär en rekommendation och parterna har ingen skyldighet att följa det, utan ärendet kan också föras till en allmän domstol.
Att det finns flera medlemmar i nämnden och representation för olika sektorer inom veterinärmedicinen är de bästa garantierna för att bedömningen av fel i veterinärmedicinskt arbete beaktar både vetenskapliga aspekter och realiteterna i det praktiska veterinärmedicinska arbetet, såsom begränsningar som beror på de förhållanden där behandlingsåtgärderna vidtas. Trots att allvarliga och upprepade fel i samband med behandlingen av djur ofta utgör en grund för säkerhetsåtgärder eller disciplinära åtgärder enligt lagen om utövning av veterinäryrket är utgångspunkten ändå den att det också oundvikligen sker mänskliga misstag i veterinärens arbete. Redan en liten felbedömning av veterinären kan i vissa fall leda till skadeståndsanspråk, och därför är en begäran om ett utlåtande om behandlingsfel från nämnden ofta förknippad med ekonomiska motiv. Således är det motiverat att bedömningar som i första hand gäller fastställande av skadeståndsansvar fortfarande sker separat från Livsmedelssäkerhetsverkets övervakning av utövningen av veterinäryrket, vars syfte är att trygga djurens hälsa och folkhälsan.
Utskottet framhåller att propositionens syfte uttryckligen är att trygga en opartisk och oberoende bedömning av veterinärmedicinska skador. Det är viktigt att nämndens verksamhet följs och bedöms för att garantera dess oberoende, menar utskottet. Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.
Riksdagen
godkänner lagförslaget utan ändringar.
Helsingfors den 4 december 2013
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Jaakko Autio