Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.1
Riksdagen remitterade den 19 oktober 2010 en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om verkställighet av systemet med samlat gårdsstöd (RP 194/2010 rd) till jord- och skogsbruksutskottet för beredning.
Utskottet har hört
äldre regeringssekreterare Katri Valjakka och lantbruksöverinspektör Marjatta Jokela, jord- och skogsbruksministeriet
lagstiftningsråd Jyri Inha, finansministeriet
enhetschef Hannele Sankari och överinspektör Anne Antman, Landsbygdsverket
expert Leena Ala-Orvola, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto ry
Skriftligt utlåtande har lämnats av
Regeringen föreslår att lagen om verkställighet av systemet med samlat gårdsstöd ändras så att de ändringar i systemet som följer av Europeiska unionens halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken blir beaktade i lagen. Till lagen fogas bestämmelser om en ny gårdsspecifik tilläggsdel som bildas av stödet för utsädesproduktion av timotej och om införande av ett förfarande med förhandsgodkännande och återställande av permanenta betesmarker. Dessutom föreslås ändringar som beaktar ändringarna i Europeiska unionens lagstiftning.
Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2011.
Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig och ändamålsenlig. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.
I 6 § 1 mom. föreslås bestämmelser om förfarandet för att ta i bruk eller frångå ett förfarande med förhandsgodkännande respektive återställande av permanenta betesmarker. Enligt artikel 4.1 i kommissionens förordning EG nr 1122/2009 ska medlemsstaterna på nationell eller regional nivå införa en skyldighet för jordbrukare som ansöker om direkt stöd att inte ställa om permanent betesmark utan förhandsgodkännande, om den permanenta betesmarkens andel av markområdet minskar. I det fall att den permanenta betesmarkens andel av jordbruksmarken minskar på nationell nivå med minst fem men mindre än tio procent jämfört med referensarealen 2003 ska förfarandet med förhandsgodkännande tas i bruk. Om det konstateras att den andel som permanent betesmark utgör av jordbruksmarken minskar på nationell nivå med minst tio procent jämfört med referensarealen 2003, ska medlemsstaterna enligt artikel 4.2 på nationell eller regional nivå föreskriva ett förfarande med återställande. Eftersom kommissionens förordning är direkt tillämplig i medlemsstaterna kan ingen medlemsstat göra undantag från den.
Enligt information till utskottet kan en medlemsstat bevilja stödrättigheter från den nationella reserven på villkor som är strikt begränsade i EU-förordningarna. Det kunde eventuellt vara möjligt att från den nationella reserven bevilja stödrättigheter t.ex. för arealer som omvandlats till permanent betesmark. Det här skulle kräva att närings-, trafik-och miljöcentralerna inspekterar varje skifte innan stödrättigheter beviljas och för det behövs mer resurser. Det är bra att man kan förhindra att de permanenta betesmarkernas andel av jordbruksmarken minskar, menar utskottet.
Enligt det föreslagna nya 3 mom. bildas de gårdsspecifika tilläggsdelarna till de stödrättigheter som jordbrukaren äger den 1 januari 2012. Utskottet anser det lämpligare att i stället för den 1 januari välja den 30 april, dvs. den dag då vårens ansökningar om stöd senast ska lämnas in. I samband med vårens stödansökningar måste jordbrukarna i varje händelse befatta sig med ändringarna i stödbestämmelserna.
Riksdagen
godkänner lagförslaget enligt propositionen men 3 § 4 mom. med ändringar (Utskottets ändringsförslag).
Blandmodell och verkställighet
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
I den gårdsspecifika tilläggsdelen inkluderas 100 procent av stödet för utsädesproduktion av timotej från ingången av år 2012. Tilläggsdelen bildas utifrån medeltalet av det sammanlagda stödbelopp som beviljats jordbrukaren för utsädesproduktion av timotej för stödåren 2007—2009, dock så att de följder inte beaktas som avses i artikel 59.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn, nedan kommissionens förordning I. Tillläggsdelarna bildas till de stödrättigheter som jordbrukaren äger den 30 april 2012. Om jordbrukaren inte äger stödrättigheter men innehar arrenderade stödrättigheter den 30 april 2012, kan jordbrukaren beviljas särskilda stödrättigheter på det sätt som föreskrivs i artikel 64.2 fjärde, femte och sjätte stycket i förordningen om gårdsstöd. Tilläggsdelens och den särskilda stödrättighetens värde förblir oförändrat under åren 2012—2015. År 2016 är tilläggsdelen och den särskilda stödrättigheten 50 procent av det ursprungliga beloppet. Från och med 2017 upphävs tilläggsdelen och den särskilda stödrättigheten. Närmare bestämmelser om övergångsperioden, den gradvisa minskningen av tilläggsdelar och särskilda stödrättigheter, höjning av motsvarande eller lägre utjämnat stöd samt bildande av och grunderna för fastställande av tilläggsdelar och särskilda stödrättigheter kan utfärdas genom förordning av statsrådet.
_______________
Helsingfors den 30 november 2010
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Carl Selenius