Allmän motivering

Allmänt

Utifrån propositionsmotiveringen påpekar utskottet att det i samband med förrättningspraxis har uppdagats ett flertal behov av ändringar i lagstiftningen som, om de åtgärdades, kan bidra till att göra förrättningsförfarandet enklare och mer flexibelt med tanke på kunderna och myndigheterna samtidigt som själva förrättningarna också blir effektivare. Det lagstadgade förrättningsförfarandet ska i första hand säkerställa att sakägarnas rättsskydd tillgodoses. Samtidigt ska man se till att göra förfarandet är så lätt och effektivt som möjligt.

Det är viktigt att de ändringar som föreslås i fastighetsbildningslagen (554/1995) säkerställer att fler förrättningar verkställs och minskar de kostnader som förrättningarna föranleder förvaltningen och sakägarna samtidigt som de gör fastighetsdatasystemet mer tillförlitligt. Därför föreslår regeringen en översyn och komplettering av bl.a. de bestämmelser i den gällande fastighetsbildningslagen som gäller förrättningsmän, fogande av en fastighet till ett samfällt område, vissa särdrag i förrättningsförfarandet och ersättningar som föranleds av förrättningar. Förutom ovan nämnda sakkomplex omfattar propositionen också vissa förslag till ändringar i enstaka bestämmelser.

Delningsbegränsningarna

I motiveringen står det att bestämmelser om begränsningar som gäller styckning finns i fastighetsbildningslagens 32—36 §. Deras syfte är att styra ny fastighetsbildning. Den fastighetsbildning som sker vid förrättning garanterar emellertid inte att villkoren för byggande enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999) uppfylls, utan detta granskas separat i ett förfarande enligt markanvändnings- och bygglagen. Av de ändringar som ingår i förslaget är översynen av delningsbegränsningarna vid stycknings- och klyvningsförrättning viktiga med tanke på fastighetsdatasystemets tillförlitlighet, uppges det i motiveringen.

Utskottet påpekar att den nya jordabalken (540/1995) trädde i kraft samtidigt som fastighetsbildningslagen. Den viktigaste reformen med tanke på fastighetsbildningslagen var att lagfart ska sökas och beviljas för ett outbrutet område och att området kan pantsättas redan innan det ombildats till en fastighet vid en fastighetsförrättning. Tio år efter fastighetsbildningslagens och jordabalkens ikraftträdande går det att utifrån erfarenheterna på nytt granska dessa lagars inbördes förhållande och hur de relaterar till markanvändnings- och bygglagen, sägs det i motiveringen. Utifrån motiveringen påpekar utskottet att fastighetsbildningslagens och fastighetsförrättningens självständiga och primära syfte är att säkerställa att de register som gäller markägandet och fastighetsindelningen hålls aktuella och att informationen är tillförlitlig. Propositionen ger stort utrymme åt översynen av stycknings- och klyvningsförrättningarna, som har betydelse för att fastighetsdatasystemet ska vara tillförlitligt, och åt anknytande delningsbegränsningar. Att säkerställa fastighetsdatasystemets tillförlitlighet är därmed primärt ett sådant allmänintresse som myndigheterna och i synnerhet Lantmäteriverket ska bevaka, uppger regeringen.

Utskottet framhåller att uppgifterna i fastighetsdatasystemet har offentlig trovärdighet och att de är mycket viktiga när fastigheter överlåts och används som säkerhet. Ett tillförlitligt och välskött fastighetssystem där inskrivningsärenden och fastighetsförrättningar utgör en central del i uppdateringsarbetet är ett grundläggande villkor för att systemet med säkerheter ska fungera i vårt land.

Med tanke på fastighetssystemet är det ett stort problem att delningsbegränsningarna leder till att det uppstår s.k. permanenta outbrutna områden. Utredningar visar enligt motiveringen att det enbart inom Nylands lantmäteribyrås verksamhetsdistrikt 1997—2006 inleddes 151 styckningsförrättningar som gällde outbrutna områden där man på grund av delningsbegränsningarna inte kunde ombilda de outbrutna områdena till fastigheter. Eftersom varken den fysiska utsträckningen eller den rättsliga dimensionen av ett outbrutet område har behandlats vid fastighetsförrättningarna, baserar sig all information om detta bara på överlåtelsehandlingen. Därför är uppgifterna om outbrutna områden i fastighetsregistret varken exakta eller tillräckliga med tanke på registersystemets tillförlitlighet.

Om denna situation får fortgå kommer detta enligt utskottet småningom oundvikligen att leda till luckor i fastighetsdatasystemet och till att systemet blir mindre tillförlitligt och användbart som basregister. Det kommer småningom att bli svårare att bestämma den fysiska och juridiska dimensionen vid överlåtelser, framför allt om området är mångtydigt angivet i överlåtelsehandlingen och omfattningen inte kan fastställas vid fastighetsförrättningen. Att fastighetens omfattning fastställs noggrant vid fastighetsförrättningen ligger dock redan med tanke på framtida vidareöverlåtelser i samtliga parters intresse.

Styrningen av byggnation och övrig markanvändningen hör till området för lagstiftningen om markanvändning och byggande. Styrningen är en uppgift för bygglovs- och planläggningsmyndigheterna, alltså huvudsakligen kommunerna. Fastighetsbildningslagen syftar till att oberoende av markanvändningssituationen på ett område specificera det område som markägaren har i sin ägo så att det kan registreras som fastighet i fastighetsregistret. Fastighetsbildningslagens och fastighetsförrättningens självständiga och primära syfte är att säkerställa att de register som gäller markägandet och fastighetsindelningen hålls aktuella och att informationen är tillförlitlig.

I sina utlåtanden till utskottet har sakkunniga lyft fram innehållet i den föreslagna 33 § i fastighetsbildningslagen och bestämmelserna om delningsbegränsningar utanför detaljplaneområden. De sakkunniga har på bred front talat för att slopa delningsbegränsningarna utanför detaljplaneområden, eftersom de försämrar fastighetsägarnas rättssäkerhet och leder till att fastighetsregistret och den vägen också lagfarts- och inteckningsregistret blir mindre tillförlitliga och svårare att hålla aktuella.

Utskottet påpekar att bestämmelserna om fastighetsköp finns i jordabalken. Vid köp av ett outbrutet område beviljas först lagfart. Sedan inleder inskrivningsmyndigheten automatiskt en fastighetsförrättning genom att sända lagfartsbeslutet till fastighetsbildningsmyndigheten (lantmäteribyrån eller kommunen). Bestämmelserna om fastighetsbildning finns för sin del i fastighetsbildningslagen. Med stöd av dem ska de egendomsenheter som legaliserats vid förfarandet enligt jordabalken registreras i fastighetsdatasystemet. När lantmäteriförrättningen börjar har överlåtelsen redan skett och lagfart har beviljats för förvärvet. Fastighetsbildningsmyndigheten kan inte ändra på de här åtgärderna över huvud taget. Bestämmelserna om beviljande av bygglov finns i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) och beviljandet är inte beroende av bestämmelserna i jordabalken eller fastighetsbildningslagen eller de åtgärder som ska vidtas enligt dem. Det enda undantaget är tomter som finns på bindande tomtindelningsområden i detaljplanen.

Fastighetsbildningslagens 32 § handlar om delningsbegränsningar på områden med bindande tomtindelning i detaljplanen. Enligt 81 § i markanvändnings- och bygglagen får bygglov inte beviljas för en tomt enligt en bindande tomtindelning förrän den har införts i fastighetsregistret. På områden med bindande tomtindelning finns det alltså en tydlig koppling mellan byggande och fastighetsbildning. Ur den synvinkeln kan delningsbegränsningar anses vara motiverade på områden med bindande tomtindelning i detaljplaner.

Fastighetsbildningslagens 33 § handlar om delningsbegränsningar utanför detaljplaneområden. Där har fastighetsbildningsförrättningarna och registreringen av outbrutna områden inte någon betydelse för förfarandet för att bevilja bygglov. En byggplats kan oavsett fastighetsindelning bestå av en fastighet eller en fastighetsdel, flera fastigheter, ett outbrutet område eller en del av ett sådant, flera outbrutna områden eller delar av dem osv. Det är myndigheten enligt markanvändnings- och bygglagen, alltså kommunen, som beslutar om att bevilja bygglov, oberoende av fastighetsindelning. Eftersom bygglovet inte har någon koppling till fastighetsindelningen och fastighetsbildningen inte leder till byggrätt, är fastighetsbildningen och utformningen av samhällsstrukturen oavhängiga av varandra. Delningsbegränsningar kan alltså inte sätta gränser för överlåtelserna av äganderätt till outbrutna områden, utan det är först själva byggandet som skapar samhällsstrukturen.

Delningsbegränsningarna förhindrar ändå att en egendomsenhet med lagfart märks ut i terrängen och att information om dess läge förs in i fastighetsregistret. Följden blir att det inte finns exakta uppgifter om var det outbrutna området ligger. Om någon bland annat behöver få kontakt med ägaren kan det bli svårt när man inte vet var det outbrutna området de facto finns. Samtidigt försvåras möjligheterna att få inteckningar i det outbrutna området (egendomsenheten).

Utskottet framhåller särskilt att om ett stort antal outbrutna områden faller utanför styckningsförrättningarna, leder det till luckor i fastighetsdatasystemet och till att hela systemet blir mindre tillförlitligt och användbart som basregister, vilket får skadliga följder.

Utskottet anser följaktligen att 33 § i fastighetsbildningslagen bör ses över. Samtidigt bör jordabalkens bestämmelser om begränsning av rätten att häva köp vägas in, för enligt 2 kap. 34 § 3 mom. i jordabalken får ett köp "inte hävas om inte talan därom har väckts inom tio år från det att besittningen till fastigheten överläts." Ett köp kan alltså inte längre hävas efter tio år. Om ett outbrutet område med lagfart som ingår i köpet heller inte får avstyckas på grund av delningsbegränsningarna, utesluts området permanent från fastighetsregistersystemet och dess gränser förblir obestämda, vilket som sagt får skadliga följder.

Utskottet anser att effekterna av den lag som nu ska stiftas behöver följas upp och att utskottet bör få en utredning över resultaten senast 2013. (Förslag till uttalande)

Sammanfattningsvis anser utskottet att propositionen är behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslaget med anmärkningarna ovan och ändringsförslagen nedan.