Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.1
Riksdagen remitterade den 9 februari 2010 en proposition med förslag till lag om ändring av 5 och 7 § i lagen om gödselfabrikat (RP 271/2009 rd) till jord- och skogsbruksutskottet för beredning.
Utskottet har hört
konsultativ tjänsteman Pirjo Salminen, jord- och skogsbruksministeriet
sektionschef, överinspektör Arja Vuorinen, Livsmedelssäkerhetsverket Evira
Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av
I propositionen föreslår regeringen att lagen om gödselfabrikat ändras. I fråga om kraven på gödselfabrikat som innehåller ammoniumnitrat ska det inte endast hänvisas till Europeiska gemenskapens gödselförordning utan också till den s.k. Reach-förordningen som gäller kemikalier. Dessutom ska Livsmedelssäkerhetsverkets uppgifter i ärenden om de krav som gäller ansökan om typbeteckning för gödselfabrikat preciseras och vissa uppgifter som jord- och skogsbruksministeriet har överföras till Livsmedelssäkerhetsverket.
Lagen avses träda i kraft den 27 juni 2010.
Sammanfattningsvis finner utskottet propositionen nödvändig och ändamålsenlig. Utskottet tillstyrker följaktligen lagförslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.
Sedan juli 2006 har användningen av gödsel i skogar helt och hållet hört under lagstiftningen om gödselfabrikat (lagen om gödselfabrikat; 539/2006). Jord- och skogsbruksministeriet kommer att inrätta en permanent arbetsgrupp för frågor kring gödsling av skogar för att frågorna och gödselprodukterna i fortsättningen ska kunna diskuteras på bred bas och alla intressenter beaktas samt strategier läggas upp för skogsgödslingen och vilka preparat som är tillåtna i skogar. Arbetsgruppen ska ha företrädare för olika intressenter. I betänkandet om propositionen med förslag till lag om gödselfabrikat (JsUB 3/2006 rd — RP 71/2005 rd) anser utskottet det viktigt att man i fortsättningen kan använda aska från ved och torv av god kvalitet för skogsgödsling och att det utvecklas och införs tillhörande nya produkter.
Utskottet hänvisar till sitt tidigare betänkande och understryker än en gång att de övre gränserna för tungmetaller och skadliga ämnen i gödsel måste läggas fast med hänsyn till särdragen i skogsgödslingen. Det betyder bland annat att skogar inte gödslas varje år utan vanligen bara en eller två gånger på 80—100 år. Därför är belastningen av tungmetaller på årsnivå lägre i skogsanvändningen även om det skulle tillåtas högre halter av tungmetaller i skogsgödsling än för gödsel inom jordbruket. Användningsändamålet måste alltid beaktas när gränsvärdena läggs fast. Askgödsling minskar surhetsgraden i marken. På sikt stimulerar det markens nedbrytningsförmåga och frigörelsen av kväve för växterna. Därför kan askgödslat trädbestånd växa bättre också på kvävefattig torvmark och moar. Det rinner ut mindre näringsämnen i vattendragen om man använder pelleterad aska.
Utskottet förutsätter att bestämmelserna om skogsgödsling på lägre nivå än lag formuleras så att utskottets ståndpunkter i det tidigare betänkandet blir beaktade. (Utskottets förslag till uttalande)
Vidare påpekar utskottet att tillämpningsområdet för lagen om gödselfabrikat också täcker in bland annat kompostering. Det är mycket viktigt att småskalig, riskfri kompostering för eget ändamål på gårdarna inte belastas med onödiga anmälnings- och godkännandeförfaranden eller avgifter.
Utskottet anser att bestämmelser om typbeteckningar (till exempel oorganiska gödselmedel, organiska gödselmedel, kalkningsämnen, jordförbättringsmedel, växtunderlag och mikrobpreparat) och särskilda krav för olika grupper fortfarande ska ingå i en förordning av jord- och skogsbruksministeriet. I fortsättningen bör förordningen ha en förteckning över nationella typbeteckningar för gödselfabrikat med de tillhörande kraven. Då kan man försäkra sig om att verksamhetsutövarna har likvärdiga möjligheter att påverka när särskilda krav för typbeteckningarna är aktuella. Utskottet föreslår ett tillägg om detta i 3 mom.
Riksdagen
godkänner lagförslaget i övrigt enligt propositionen men 7 § med ändringar (Utskottets ändringsförslag) och
godkänner ett uttalande (Utskottets förslag till uttalande).
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
(2 mom. som i RP)
Livsmedelssäkerhetsverket för en nationell förteckning över typbeteckningar på gödselfabrikat. I förteckningen finns det för varje typbeteckning uppgifter om erforderliga tillverkningsmetoder, väsentliga råvaror, näringsämnen och sättet att redovisa dem, näringsämnenas form och löslighet samt egenskaper som förbättrar växternas tillväxt och struktur eller som främjar växtförhållandena. G enom förordning av jord- och skogsbruksministeriet föreskrivs det om typbeteckningsgrupper för gödselfabrikat och om kraven för respektive typbeteckningsgrupp.
_______________
Helsingfors den 13 april 2010
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Carl Selenius