Regeringen föreslår att den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015, nedan finansieringslagen) ändras i fråga om stödmottagare, tidsfrist för att genomföra arbeten och tillvaratagning av klenträd. 

De anslag som i statsbudgeten anvisats för finansiering av hållbart skogsbruk har minskat de senaste åren. Det är meningen att stödet i huvudsak ska betalas till fysiska personer och de gårdsbruks- och skogsfastigheter som de äger. Ordalydelsen i paragrafen om stödmottagare har varit i någon mån oklar när det gäller frågan om huruvida fonder har rätt till stöd. Av den orsaken och också därför att det administrativa arbetet minskar när det tydligt skrivs ut att fondbolag inte är stödberättigade anser utskottet att de föreslagna ändringarna i 4 § 3 och 4 mom. är behövliga. 

I samband med genomförandet av stödsystemet har det framkommit att den tidsfrist som med stöd av lagen beviljas för arbeten i anslutning till stöd för tidig vård av plantbestånd och för vård av ungskog är alltför lång, står det i propositionsmotiven. Stödet beviljas enligt de gällande bestämmelserna på villkor att arbetena slutförs före utgången av det andra kalenderåret efter det år då stödet beviljades. Den långa tidsfrist som lagen medger är problematisk framför allt för statsbudgeten. I finansieringsbesluten binds en betydande del av bevillningsfullmakten upp till framtida osäkra arbeten, alltså främst till mekaniserad vård av ungskog och anknytande tillvaratagning av klenträd. Utskottet anser att 29 a § i finansieringslagen behöver ändras enligt propositionen så att tidsfristen blir kortare. Då kommer arbetena sannolikt att kunna genomföras bättre och den årliga fullmakten kommer följaktligen att kunna nyttiggöras fullt ut. 

Enligt 30 § 3 mom. i finansieringslagen ska skogscentralen utifrån anmälan om verkställande som gäller tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog besluta om det slutliga stödbeloppet, om vårdarbetet har utförts i en mer begränsad omfattning eller som något annat arbete än vad den ursprungliga ansökan anger. Om vårdarbetet har utförts i en större omfattning än vad den ursprungliga ansökan anger, beräknas stödbeloppet i beslutet om slutligt stödbelopp utifrån den areal för vårdarbetet som uppgetts i den ursprungliga ansökan. I praktiken har det enligt propositionsmotiven varit en aning oklart om arealstöd för vård av ungskog kan betalas till förhöjt belopp i de fall där ansökan har gällt stöd för tidig vård av plantbestånd och där arbetet har utförts som vård av ungskog och klenträd har samlats in i samband med detta. Det har inte varit meningen att arealstöd ska beviljas till förhöjt belopp i situationer av detta slag. Därför föreslås en ändring som innebär att man vid beräkning av stödbeloppet i beslutet om slutligt stödbelopp inte ska beakta utförd hopsamling av klenträd som en faktor som höjer stödbeloppet, om ansökan har gällt stöd för tidig vård av plantbestånd men det utförda arbetet uppfyller kraven för vård av ungskog. Utskottet anser att ändringen behövs eftersom den också underlättar hanteringen av den årliga fullmakten och den administrativa bördan även i övrigt. 

På ett allmänt plan framhåller utskottet att den tidiga vården av plantbestånd och i synnerhet vården av ungskog bör bli effektivare i våra skogar. Utifrån resultaten av den riksomfattande skogsinventeringen (Riksskogstaxeringen VMI) uppgår behovet av vård av plantbestånd till 375 000 hektar per år. Vårdarbetena får inte bli mer eftersatta och de områden där de redan är eftersatta, uppskattningsvis 750 000 hektar enligt skogsinventeringen, måste åtgärdas. 

Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande ändringar.