Allmän motivering

Foderlagen (86/2008) gäller foder, foderhantering, foderföretagare och kontrollen i alla stadier av produktions-, framställnings- och distributionskedjan, från primärproduktion av foder till det att det släpps ut på marknaden och används. Lagstiftningen avser att säkerställa att det på marknaden bara finns foder som uppfyller kraven och som är oförfalskade, av god kvalitet, säkra och lämpliga för sitt ändamål.

I likhet med regeringen framhåller utskottet att EU har harmoniserat foderlagstiftningen i stor utsträckning. Nationellt går det fortfarande att föreskriva om bland annat energi- och proteinvärden i foder, användning av icke-godkända fodertillsatser vid djurförsök i forskningsanläggningar och ersättning av skador. Också de mikrobiologiska kriterierna för foder av vegetabiliskt ursprung kan regleras nationellt, eftersom kommissionen än så länge inte har utfärdat närmare bestämmelser i frågan. På uppdrag av kommissionen uppdaterar branschen för närvarande anvisningarna för god foderhygienpraxis beträffande salmonella, framgår det av propositionen. Det tyder på att kommissionen inte har för avsikt att reglera i frågan.

I maj 2013 lämnade kommissionen ett förslag till lagstiftning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) Nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (nedan kontrollförordningen) och i vår väntas ett förslag till ändring av rådets direktiv om fastställande av villkor för framställning, utsläppande på marknaden och användning av foderläkemedel inom gemenskapen (90/167/EEG).

I propositionen anpassas foderlagen till EU-lagstiftningen om handeln på den inre marknaden genom att bestämmelsen om anmälningsskyldigheten och myndigheternas provtagning inom handeln med foder på den inre marknaden stryks och en bestämmelse om att utse utländska laboratorier läggs till. Tillämpningsområdet utvidgas och det ska i tillämpliga delar också omfatta ämnen som används som fodertillsatser i experiment med utfodring av produktionsdjur och som inte har godkänts i EU. Vidare får lagen bestämmelser om de laboratorier där foderföretagarnas lagstadgade egenkontrollprover av salmonella ska undersökas. Bestämmelser på lägre nivå kommer att utfärdas genom förordning av statsrådet och jord- och skogsbruksministeriet.

Precis som regeringen påpekar också utskottet att skyldigheten att låta undersöka egenkontrollprover av salmonella på ackrediterade eller utvärderade laboratorier medför betydande kostnader för företagarna. Det gäller när proverna i dagsläget undersöks i ett nationellt laboratorium som inte är ackrediterat och som i fortsättningen kommer att ansöka om ackreditering eller utvärdering. Skyldigheten att anlita ackrediterade eller utvärderade laboratorier rör ungefär 1 100 foderföretagare, det vill säga tillverkare av foderråvaror och foderblandningar, företagare inom handeln på den inre marknaden, företag som transporterar foder i lösvikt samt lageranläggningar. Den medför inga nya kostnader för företagare som redan nu låter undersöka sina prover på ett ackrediterat laboratorium. Ett egenkontrollprov av salmonella på ett ackrediterat laboratorium kostar i dag i snitt 31 euro (inklusive moms).

De stigande foderpriserna överlag har väckt mer och mer debatt när råvarupriserna fluktuerar och foderkostnaderna alltmer lyfts fram i lönsamhetsbedömningarna av husdjursproduktionen. Kostnaderna inom husdjurs- och livsmedelsproduktionen påverkas också av fodertillverkarnas risker och de dyra försäkringarna. Priskonkurrensen är hård, och det är inte lätt att exempelvis skjuta kostnaderna för att bekämpa salmonella längre fram i kedjan. Dessutom har utbudet på importerade produkter ökat och numera kan man också köpa foder på nätet. I takt med att jordbruket har omstrukturerats och arbetsmetoderna förändrats har risken att få salmonellainfektioner via fodret på husdjurgårdar ökat, påminner utskottet. Följaktligen är det nödvändigt att med importkontroller se till att det på marknaden bara finns foder som uppfyller kraven och som är oförfalskade, av god kvalitet, säkra och lämpliga för sitt ändamål. Samtidigt understryker utskottet att det bör vara ett gemensamt intresse i hela kedjan att minimera risken med foder och behålla hög nivå på livsmedelssäkerheten.

Utskottet noterar vidare att i motsats till andra EU-stater, med undantag för Sverige och delvis också Danmark, har Finland som mål att bekämpa alla salmonellaserotyper i foder, produktionsdjur och animaliska livsmedel. Sverige är den enda EU-staten som har en likadan salmonellastrategi som Finland och där har staten betalat en del av saneringskostnaderna. Det bör utredas hur vi ska kunna minimera salmonellarisken och behålla vår höga nivå på livsmedelssäkerheten med hänsyn till bland annat konkurrensläget, omställningarna i jordbrukshandeln och den ökade foderimporten, anser utskottet.

Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget men med följande anmärkningar och ändringsförslag.