Allmän motivering
Jord- och skogsbruksutskottet begränsar sitt utlåtande
till vissa uttalanden i berättelsen.
Detaljerade ståndpunkter
Lag om ändring av 23 § i mjölkhygienlagen
(RP 25/1995 rd, jord- och skogsbruksutskottet)
Riksdagen förutsatte den 19 juni 1995 att regeringen
omedelbart vidtar åtgärder för att samordna
lagstiftningen om avgifter, befogenhetsdelegering, rättssäkerhet
och tvångsåtgärder inom området
miljöhygien.
Utskottets ståndpunkt
Utskottet hänvisar till berättelsen när
det gäller den reviderade lagstiftningen. Utom att lagstiftningen
har moderniserats har lagberedningen koncentrerats genom att jord-
och skogsbruksministeriet sedan den 1 maj 2006 har hand om lagstiftningen
om livsmedelssäkerhet. Styrningen av genomförandet
har koncentrerats till det nya Livsmedelssäkerhetsverket
Evira som inledde sin verksamhet den 1 maj 2006.
Utskottet anser att uttalandet kan strykas.
Ringröta på potatis
(RP 87/1995 rd, jord- och skogsbruksutskottet)
Riksdagen förutsatte den 7 november 1995 att de åtgärder
som anförs i utskottets betänkande nr 41/1994
rd och i jord- och skogsbruksministeriets utredning den 13 oktober
1995 till utskottet sätts in utan dröjsmål
och vid behov med ännu större effektivitet än
tidigare för att Finland ska kunna bli ett område
fritt från ljus ringröta inom tre år.
Utskottets ståndpunkt
Utöver det som framhålls i berättelsen
noterar utskottet att det importeras betydande mängder av
framför allt utsädespotatis från andra
EU-länder och att det ökar risken för
att farliga växtförstörare ska introduceras
inom vårt produktionsområde. Latent ringröta
kan inte alltid konstateras med säkerhet vid marknadskontroller.
Bakteriemängderna ökar vid kompletterande odling och
framkallar smitta. I framtiden kommer det att vara en stor utmaning
för tillsynsmyndigheterna att spåra upp var fallen
av ringröta har sitt ursprung. Redan ett försök
att hålla situationen inom nuvarande ramar kräver
fortsatt vaksamhet och samarbete mellan kontrollmyndigheter, odlare
och aktörer inom potatisbranschen.
Utskottet anser att uttalandet fortfarande är angeläget.
Samtidigt pekar det på vilken stor roll både mat-
och industripotatisen (bl.a. för stärkelseproduktion)
spelar i vår jordbruksproduktion.
Tryggande av en fungerande utsädesförsörjning
och genetisk mångfald hos utsäde
(RP 45/2000 rd, jord- och skogsbruksutskottet)
Riksdagen förutsatte den 15 juni 2000 att regeringen
bör driva på EU-kommissionen att komma med ett
förslag som möjliggör åtgärder
för att säkerställa en fungerande utsädesförsörjning i
vårt land och en bevarad genetisk mångfald hos utsäde
som lämpar sig för finländska förhållanden
på det sätt som riksdagen redan tidigare förutsatt.
Riksdagen förutsatte att marknadsföringen
av utsäde i lösvikt möjliggörs
också i Finland genom bestämmelser på lägre
nivå inom ramen för den försöksverksamhet
som bedrivs på gemenskapsnivå.
Utskottets ståndpunkt
Utskottet konstaterar att det av det senare uttalandet framgår
att marknadsföringen av utsäde i lösvikt
i Finland har möjliggjorts genom lagen om handel med utsäde
() och den med stöd
av lagen utfärdade förordningen av jord- och skogsbruksministeriet
om handel med utsäde av stråsäd (),
där kraven på utsäde som säljs
i lösvikt och på försäljning
vara i lösvikt (10 §) anges i detalj. Enligt en
utredning till utskottet levererades det 77 848 kg utsäde
i lösvikt marknadsåret 2007/2008.
Utskottet anser att det senare uttalandet kan strykas. Det poängterar
samtidigt att det fortsatt bör vara möjligt att
marknadsföra utsäde i lösvikt.
Effektivare bekämpning av flyghavre
(RP 50/2001 rd, jord- och skogsbruksutskottet)
Riksdagen förutsatte den 10 december 2001 att det för
en effektivare bekämpning av flyghavre årligen
anvisas adekvata medel i budgetpropositionen för såväl
tillsyn över flyghavre som ersättning av kostnaderna
för bekämpning av flyghavre och att riksdagens
jord- och skogsbruksutskott årligen tillställs
en utredning om den rådande situationen beträffande
bekämpning av flyghavre i Finland.
Utskottets ståndpunkt
Utskottet har fått information om att 5 838 hektar åkermark
var starkt besmittad av flyghavre 2008. Den totala besmittade arealen
var så stor som 324 208 hektar. År 2007 var den
totala besmittade arealen 321 000 hektar. Det betyder att den besmittade
arealen ökar.
Enligt en utredning till utskottet har en kostnads-nyttoanalys
av insatserna mot flyghavre beställts av Forskningcentralen
för jordbruk och livsmedelsekonomi för att klarlägga
hur effektiva bekämpningsinsatserna är.
Utskottet anser att det absolut krävs effektivare insatser
mot flyghavre.
Utskottet anser att uttalandet fortfarande är angeläget.
Centralen för utsädespotatis
(RP 70/2002 rd, jord- och skogsbruksutskottet)
1. Riksdagen förutsatte den 17 juni 2002 att arbetet
med att forska i och utveckla produktionstekniken för högklassig
utsädespotatis som lämpar sig särskilt
för finländska nordliga förhållanden
och som hittills ankommit på Centralen för utsädespotatis
skall fortsätta vid Forskningcentralens för jordbruk
och livsmedelsekonomi forskningsstation i Ruukki och att adekvata
anslag årligen avsätts i statsbudgeten för
forskning kring och utveckling av potatisodling.
2. Riksdagen förutsatte att försörjningsberedskapen
i fråga om potatisproduktionen i Finland säkerställs
när Centralen för utsädespotatis ombildas
till ett aktiebolag bl.a. genom att staten kvarstår som
delägare i bolaget så länge detta är nödvändigt
för att säkerställa att bolagets mål
att trygga den nationella försörjningsberedskapen kan
nås.
Utskottets ståndpunkt
Enligt berättelsen anger Forskningscentralen för jordbruk
och livsmedelsekonomi årligen i sitt resultatavtal prioriteringarna
och de viktigaste forskningsobjekten för forskningen inom
jordbruk och livsmedelsekonomi. Den viktigaste uppgiften för
Finlands Central för utsädespotatis Ab (Centralen
för utsädespotatis) är att bevara och
producera ett rent och friskt utsädesmaterial. Det betyder
i praktiken att man bevarar och producerar över 30 olika
potatissorter för olika ändamål. Bolaget
har ett strategiskt intresse av att bevara och producera frisk,
inhemsk utsädespotatis. Det spelar en väsentlig
roll både för försörjningstryggheten
och för hela potatisnäringens fortlevnad. I den
takt som förädlingen av inhemsk matpotatis avtar
växer en aktör som Centralen för utsädespotatis
i betydelsen eftersom den i förekommande fall kan sätta
i gång med att bevara och producera utsädesmaterial
i stor skala.
Det framgår av berättelsen att staten i delägaravtalet
för Centralen för utsädespotatis förband sig
vid att inte sälja aktier av den andel på 22 procent
som den äger före den 1 september 2007. Staten
har än så länge inte sålt ut
sin ägarandel. Vidare framgår det att det enligt
en förordning av statsrådet (344/2003) är
möjligt att betala ersättning inte bara för
förädling av nationellt sett viktiga jordbruksgrödor
utan också för produktion av utsäde.
Försörjningsberedskapscentralen har finansierat
stamutsädesproduktionen vid Centralen för utsädespotatis.
Utskottet anser att uttalandet fortfarande är angeläget.
Utskottet anser att staten absolut bör ha kvar sin ägarandel
i Centralen för utsädespotatis.
Sammanfattning
Utskottet anser att följande uttalanden i berättelsen
kan strykas:
- Lag om ändring av 23 § i
mjölkhygienlagen (RP 25/1995 rd — RSv
28/1995 rd, jord- och skogsbruksutskottet); uttalande.
- Tryggande av en fungerande utsädesförsörjning
och genetisk mångfald hos utsäde (RP 45/2000
rd — RSv 88/2000 rd, jord- och skogsbruksutskottet);
uttalande.