Motivering
Jordbruket
I redogörelsen konstateras för jord- och skogsbruksministeriets
förvaltningsområdes vidkommande att ramarna innefattar
finansieringen av åtgärderna i regeringsförklaringen.
Jordbrukets villkor stärks före 2011 med 60 miljoner
euro. Faktum är, anser utskottet, att produktiviteten inom
sektorn måste kunna höjas och branschens konkurrenskraft ökas.
En undersökning gjord av MTT Ekonomisk forskning pekar
på att inkomstutvecklingen inom jordbruket visat en nedåtgående
trend de fyra senaste åren. I fjol uppgick jordbruksinkomsten
till 893 miljoner euro. Det var mer än åtta procent,
närapå 83 miljoner euro, mindre än året
innan.
Att gårdsbrukets utvecklingsfond tillförs
större kapacitet genom en årlig budgetöverföring
på ca 30 miljoner euro välkomnas varmt av utskottet.
Riksdagen har de facto förutsatt (Statsrådets redogörelse
om jordbrukspolitiken SRR 4/2005 rd)
att gårdsbrukets utvecklingsfond garanteras bättre
beredskap för långsiktig finasiering genom att
ett tillräckligt stort anslag årligen flyttas över
från statsbudgeten till fonden. Enligt inkommen utredning
ingår i årets andra tilläggsbudget ett
anslag på 100 miljoner euro för fonden, men det
oaktat kommer pengarna sannolikt inte att räcka till för
de stöd som ansökningar lämnats in om.
Den största orsaken till fondens finansieringsproblem är
att kommissionens beslut om det nationella stödet till
södra Finland kräver att startstöden
och investeringsstöden används fullt ut. En utredning
om hur ansökningssystemet för dessa stöd
kunde läggas om pågår just nu.
Utskottet ser det som ytterst angeläget att jordbruksstöden
och övervakningen av dem tydliggörs och byråkratin
kring dem avskaffas såsom anges i redogörelsen.
Att systemen fungerar på gårdsnivå och
att odlarnas rättssäkerhet garanteras kräver
särskild uppmärksamhet.
Skogsbruket
Skogsbrukets förutsättningar stärks
enligt redogörelsen före 2011 med 20 miljoner
euro.
När det gäller tillgången till virkesråvara
har situationen förändrats sedan ramarna bereddes, påpekar
utskottet. Bristen på virkesråvara påverkar
redan nu skogsindustrins produktion och det är omöjligt
att få ut tillräckligt med virke på marknaden.
Virkesimporten från Ryssland stryps snabbt om tullhöjningarna
genomförs enligt planerat tidsschema. De första
höjningarna träder i kraft redan i sommar. Om
produktionen och arbetsplatserna i Finland inte ska minska från
nuvarande nivå finns det ingen annan utväg än
att ersätta importvirket med någon annan råvara.
Skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten måste
utföras i större omfattning än under
de senaste åren för att virkesproduktionen i Finland ska öka
och hållbara avverkningsmöjligheter kunna garanteras.
Utskottet har i flera sammanhang poängterat vikten av att
vården av ungskog sker i god tid. Vård av plantbestånd
har större effekt och är fördelaktigare
ur skogsbrukssynpunkt än vård av gallringsskogar
som ännu utvecklas. Arbetena har kommit bra igång
i år. Redan vid det här laget har man använt
två miljoner euro mer på skogsförbättring
(stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet) än under
samma tid i fjol. Å andra sidan fanns det fem miljoner
euro mer att tillgå för stöd 2006. Utskottet
vill därför uppmärksamgöra finansutskottet
på att det bör finnas pengar för stöden också i
slutet av året.
En annan sak utskottet vill sätta särskild
fokus på är ett fungerande vägnät,
som virkesproduktionen och virkesanskaffningen inte klarar sig utan.
Ett undermåligt vägnät, särskilt
i menförestid, leder till starka säsongfluktuationer inom
branschen och åsamkar skogsindustrin tillläggskostnader
på ca 100 miljoner euro om året. Under expertutfrågningen
framgick det att man under ramförhandlingarna kommit överens
om ett engångsanslag på 20 miljoner euro 2008
för det sekundära vägnätet.
Stödet till enskilda vägar får tre miljoner
till årligen. Anslagen är enligt utskottets åsikt
absolut nödvändiga. Likaså måste
man under åren framöver se till att det finns
nog med pengar att upprätthålla vägnätet.
Tillgången på kompetent arbetskraft måste också tryggas.
För att användningen av inhemskt virke ska öka
behöver vi tusentals proffs på virkesproduktion
och virkesavverkning. De måste börja utbildas
omedelbart. Virkesanskaffningen lider redan av att det inte finns
tillräckligt med skogsmaskins- och virkesbilsförare.
Utskottet noterar att de produktivitetsåtgärder
Skogsforskningsinstitutet ålagts under ramperioden 2007—2011 är
gigantiska: omkostnaderna ska minska med 13 procent och årsverkena
med 20 procent. Därför vill utskottet påpeka att
vår virkesproduktion nu är sådan att
det även krävs en effektivisering av forskningen
och utvecklingen för att vår skogssektor ska ha
en framtid.