Allmän motivering
Regeringen föreslår en ny lag om fordonsbesiktningsverksamhet,
en lag om ordnande av enskilt godkännande av fordon och
en lag om tillsynsavgift för besiktningsverksamheten. Dessutom föreslås ändringar
i vissa andra bestämmelser som gäller besiktning.
Enligt vad utskottet erfar är syftet bl.a. att öka
konkurrensen och utbudet på tjänster, att göra
det lättare att komma in i branschen, att sänka
kostnaderna för besiktningen och att trygga besiktningstjänsterna
regionalt.
Besiktningsbranschen har stegvis öppnats för konkurrens
sedan 1994. Men fortfarande är verksamheten tillståndspliktig,
och så kommer det enligt propositionen att vara också i
fortsättningen. Enligt utredning till utskottet finns det 80-90
företag i besiktningsbranschen och antalet besiktningsställen är
ca 350. Under tiden 1.1.2010—30.9.2012 utökades
branschen med 23 nya företagare och antalet besiktningsstationer ökade
med 66. Utskottet konstaterar att det har skett en positiv utveckling
på besiktningsmarknaden under de senaste åren
bl.a. i fråga om tillgången till tjänster
och prissättningen, och på vissa orter rapporteras
priserna ha sjunkit till följd av den ökade konkurrensen.
Men tillgången till besiktningstjänster har enligt
uppgift inte förbättrats väsentligt i
glest bebodda områden. De största aktörernas
marknadsandelar har klart sjunkit under de allra senaste åren.
Just nu har de två största aktörerna
på marknaden dock fortfarande en marknadsandel om ca 60
procent. Dessutom är de geografiska skillnaderna mellan
priserna för periodisk besiktning för närvarande
ytterst stora: den 10 oktober 2013 kostade besiktningen i Heinola
39 euro och i Ivalo 115 euro. Därför anser utskottet
att de mål som gäller att främja konkurrens är
motiverade och värda att satsa på.
Utskottet instämmer i den åsikt som uttrycktes
vid utfrågningen av sakkunniga, att den aktuella reformen
bildar en helhet där olika bestämmelser samverkar
och där flera av bestämmelserna i lagförslaget är
beroende av varandra. Därför måste bestämmelserna
betraktas ur ett samlat perspektiv.
Oberoende inom besiktningsverksamheten
Enligt propositionen slopas kravet på koncessionshavarens
nuvarande strikta oberoende i fråga om periodiska besiktningar
och kontrollbesiktningar av fordon. Koncession för periodiska besiktningar
och kontrollbesiktningar kan enligt propositionens 11 § 1
mom. med avvikelse från det nuvarande också beviljas
sökande som bedriver eller står i ett kommersiellt,
ekonomiskt eller annat beroendeförhållande till
någon som bedriver tillverkning, import, handel, planering, marknadsföring,
reparation eller service som gäller fordon eller delar
till fordon, skadegranskning av fordon i anslutning till försäkringsverksamhet
eller tillståndspliktig trafik. Koncessionen kan således
i fortsättningen beviljas t.ex. företag i service-
och reparationsbranschen eller andra som verkar i fordonsbranschen.
Med tillämpning av principen om att få alla tjänster över
en disk kunde fordonet t.ex. servas och besiktigas på samma
ställe. Andra åtgärder än besiktning
som utförs på fordonet ska enligt 23 § 3 mom.
alltid särskiljas från besiktningen.
Med tanke på kunderna ställer sig utskottet principiellt
positiv till att all service ges på samma ställe.
Men fordonsinnehavarnas rättssäkerhet, trafiksäkerheten
och bl.a. kraven på en god förvaltning medför
att besiktningen måste vara oberoende, tillförlitlig
och i övrigt adekvat. Därför har det
vid utfrågningen av sakkunniga ansetts oroväckande
att kraven på besiktning delvis föreslås
bli lindrigare med motiveringar som ökad konkurrens och
främjande av tillgången på tjänster
och tillträde till marknaden. Dessutom framkom som en synpunkt
att besiktningsbranschen måste förbli oberoende
av den övriga fordonsbranschen för att opartiskhet,
kvalitet och transparens ska kunna garanteras.
I sitt utlåtande i ärendet GrUU 22/2013
rd bedömer grundlagsutskottet bl.a. förslagen
till ändring av kravet på koncessionshavarens
oberoende. Besiktning är enligt grundlagsutskottet en förvaltningsuppgift
som kräver att verksamheten är oberoende och neutral
för att kraven på rättssäkerhet
och god förvaltning ska kunna uppfyllas. Grundlagsutskottet
ansåg att bestämmelserna sammantaget avser dessa
synpunkter så långt som det är möjligt
med hänsyn till verksamhetens art och att regleringen således
inte strider mot 124 § i grundlagen. Grundlagsutskottet
ansåg emellertid dock att det kan hända att besiktningsställena
blir mångfalt fler om det uttalade kravet på oberoende
slopas. Risken är stor att bestämmelserna om oberoende
och neutralitet inte följs, när besiktningar utförs
av reparations- och serviceföretag och bland annat när konkurrensen
inom branschen hårdnar och det finns kommersiella intressen
att beakta, anser grundlagsutskottet. Därför är
det mycket viktigt att Trafiksäkerhetsverket bevakar och övervakar
besiktningsverksamheten så effektivt och heltäckande
som möjligt. Det finns enligt grundlagsutskottet all anledning
att senare göra en övergripande utvärdering
av hur kravet på oberoende och neutralitet har följts
och att i förekommande fall se till att bestämmelserna
revideras. När det gäller den här typen
av bestämmelser är det enligt grundlagsutskottet
viktigt att nykomlingar på marknaden blir ordentligt informerade
om sin ställning och sina skyldigheter och inte minst om
de krav som de allmänna förvaltningslagarna för
med sig.
Kommunikationsutskottet konstaterar att det på grund
av besiktningens karaktär är ytterst viktigt att
dess tillförlitlighet säkerställs också i fortsättningen.
Besiktningen är betydelsefull bl.a. med tanke på trafiksäkerheten
trots att utfrågningen av sakkunniga också har
lyft fram att trafikolyckor numera ytterst sällan förorsakas
av tekniska fel. Ändå är det uppenbart
att ett välfungerande besiktningssystem bidrar till att minska
antalet trafikolyckor förorsakade av tekniska fel.
I propositionen föreslås flera bestämmelser som
ska bidra till att trygga besiktningens oberoende och tillförlitlighet
särskilt vid periodiska besiktningar och kontrollbesiktningar:
koncession för dem ska i fortsättningen ges också aktörer
som även i övrigt arbetar i fordonsbranschen.
Enligt 7 § i det första lagförslaget krävs
det för besiktningskoncession bland annat att sökanden
har ordnat sin verksamhet så att annan fordonsrelaterad
verksamhet än besiktning inte inverkar på slutresultatet
av besiktningen. Enligt 23 § 2 mom. i det första
lagförslaget ska besiktningen också ordnas så att
andra omständigheter än bedömningen av
fordonets skick och hur det stämmer överens med
gällande bestämmelser och föreskrifter
inta kan påverka slutresultatet av besiktningen. Enligt
23 § 3 mom. föreskrivs att om besiktningsstället
erbjuder andra åtgärder för fordonet
utöver besiktningen, ska det på besiktningsstället
gå att få besiktning som en separat åtgärd
som är prissatt för sig.
Dessutom ska enligt 23 § 3 mom. besiktning och andra åtgärder
klart särskiljas från varandra tidsmässigt
och även i övrigt. Det innebär enligt motiveringen
bl.a. att besiktningen ska skötas som en helhet och fordonet
får t.ex. inte repareras under pågående
besiktning. Vidare handlar det om ett offentligt förvaltningsuppdrag
på vilket huvudsakligen tillämpas bestämmelserna
om s.k. god förvaltning såsom bestämmelserna
om jäv i förvaltningslagen ().
Det enda undantaget från dessa bestämmelser i
förvaltningslagen blir att besiktaren enligt 24 § får
utföra en periodisk besiktning eller kontrollbesiktning
av ett fordon, även on hans eller hennes arbetsgivare har
fört in fordonet i landet eller sålt det eller
fordonet har genomgått service eller reparation i arbetsgivarens
företag. På så sätt möjliggörs
service på ett och samma ställe om kunden så önskar:
fordonet kan servas och besiktas under samma besök. Fordon
som ägs eller innehas av innehavaren av besiktningskoncessionen eller
dennes företag får däremot inte genomgå periodisk
besiktning eller kontrollbesiktning på koncessionshavarens
verksamhetsställe. På motsvarande sätt
får besiktning av ett fordon inte utföras av samma
person som har reparerat eller servat fordonet.
Enligt 7 § 1 mom. i lagförslag 1 ska den som beviljas
koncession dessutom vara tillförlitlig och i 15 § föreskrivs
om förutsättningar för besiktarens tillförlitlighet.
På grundval av 5 punkten i 7 § 1 mom. ska den
som beviljas besiktningskoncession ha ett kvalitetshanteringssystem
enligt standarden SFS-EN ISO 9001, och i 3 kap. i lagförslag
1 förskrivs om kraven på besiktarens yrkesskicklighet
och utbildning.
Utskottet antar att övervakningens betydelse ökar
väsentligt när det föreslagna systemet
tas i bruk. Enligt propositionen övervakar Trafiksäkerhetsverket
koncessionshavarens besiktningsverksamhet och utför inspektioner
av besiktningsställen och utförda besiktningar.
Utifrån erhållen utredning konstaterar utskottet
att övervakningen i fortsättningen inriktas mer än
förr på hur besiktningen genomförs i
praktiken, utöver den allmänna övervakningen
av koncessionshavarna.
På grundval av utfrågning av sakkunniga och enligt
erhållen utredning anser utskottet att om de ovan nämnda
bestämmelserna som tryggar besiktningens oberoende och
tillförlitlighet kompletteras med effektiv övervakning
kan de trygga besiktningens allmänna tillförlitlighet och
verksamhetens saklighet i övrigt, om de tillämpas
och genomförs på behörigt sätt.
Men utskottet vill starkt betona övervakningens betydelse
när det gäller att säkerställa
att bestämmelserna iakttas och att eventuella oegentligheter förhindras.
Enligt lagförslag 2 om ordnande av enskilt godkännande
förutsätts dock fortfarande oberoende på samma
sätt som nu. Utskottet konstaterar att enskilt godkännande
handlar om en åtgärd som utförs endast
en gång och genom vilken fordonet godkänns för
användning i trafik. Periodisk besiktning handlar däremot
främst om att säkerställa att fordonet
hålls i skick. Registrerings-, ändrings- och kopplingsbesiktningar är i
likhet med enskilt godkännande åtgärder
av typen godkännande för trafik. I fråga
om dessa specialbesiktningar anser utskottet det behövligt
och ändamålsenligt att i enlighet med propositionen
i stor utsträckning förutsätta oberoende enligt
de nuvarande bestämmelserna. Utskottet välkomnar
att de aktörer som utför de ovan nämnda
specialbesiktningarna också ska erbjuda periodisk besiktning
och kontrollbesiktning inom samma fordonsklass. På så sätt
finns det också i fortsättningen oberoende aktörer
på marknaden som erbjuder periodiska besiktningar. Utskottet
ser särskilt positivt på att det ger kunderna
möjligheter att själva välja vilka besiktningstjänster
de vill anlita.
Enligt 59 § 2 mom. i lagförslag 5 får
s.k. efterkontroll i fortsättningen utföras på vilket
besiktningsställe som helst, dvs. den måste inte längre
utföras där den ursprungliga besiktningen utfördes.
Utskottet anser att detta är ett mycket gott förslag
som leder till ett smidigare förfarande ur kundsynvinkel.
Övervakning av besiktningen
Enligt förslaget ska Trafiksäkerhetsverket
också i fortsättningen bevilja besiktningskoncessioner och övervaka
att bestämmelserna iakttas.
I lagförslaget ingår flera bestämmelser
som ska säkerställa att Trafiksäkerhetsverket
har förutsättningar för en adekvat övervakning.
Enligt 5 § i lagförslag 4 ska tillsynsavgiften
av skattenatur för besiktningen höjas med 0,80
euro. Det ger möjligheter att utöka verkets övervakningsresurser.
Enligt 40 § i lagförslag 1 kan verket anlita externa
tjänsteproducenter för att inspektera bl.a. besiktningsställen
och dessutom ska verket ha den rätt att få upplysningar
som uppgiften kräver. Enligt 37 § 2 mom. i lagförslag
1 ska det kontrolleras vart femte år att kraven för
beviljande av koncession och tillstånd fortfarande uppfylls.
Verket kan enligt bestämmelserna i 6 kap. också kontrollera
ett besiktat fordon på nytt eller förelägga
om kontrollbesiktning. Under de förutsättningar
som föreskrivs i 43 § i lagförslag 1
kan koncessionshavaren påföras anmärkning eller
varning, eller i sista hand kan koncessionen återkallas
på viss tid eller helt och hållet. Besiktaren
kan för sin del tilldelas anmärkning eller varning
eller förbud mot att utföra besiktningar för
högst sex månader.
Utskottet fäster särskild vikt vid att Trafiksäkerhetsverket
i fortsättningen garanteras tillräckliga resurser
av god kvalitet för att genomföra tillsynen. Tillsynen
behövs för att det i fortsättningen ska
säkerställas att det nya sättet att ordna
besiktning inte får oönskade följder
eller äventyrar att besiktningen utförs på behörigt sätt.
Vissa sakkunniga har bl.a. befarat att det kan utföras
reparationer som besiktningen egentligen inte kräver. Utskottet
föreslår att riksdagen godkänner ett
uttalande som betonar bl.a. att en effektiv och heltäckande
kontroll är av central betydelse (Utskottets förslag
till uttalande 1).
Enligt 36 § i lagförslag 1 ska Trafiksäkerhetsverket
följa det regionala utbudet av besiktningstjänster,
utvecklingen av de avgifter som tas ut för besiktning och
besiktningsverksamheten även i övrigt. Verket
ger varje år kommunikationsministeriet en redogörelse
för uppföljningsresultaten. Utskottet anser det
också synnerligen viktigt att verkningarna följs
upp och utvärderas effektivt och föreslår
att riksdagen godkänner ett uttalande i ärendet
(Utskottets förslag till uttalanden 2 och 3).
Separat besiktning av tunga och lätta fordon
För närvarande ska koncessionshavaren kunna besikta
både tunga och lätta fordon. Ändå är
andelen besiktningar av tunga fordon för närvarande
endast ca sex procent av alla besiktningar. Den nuvarande skyldigheten
har enligt vad utskottet erfar lett till överkapacitet
i fråga om besiktning av tunga fordon, överlappning
i besiktningsnätverket och samtidigt till en låg
nyttjandegrad. Branschen har också tvingats investera i apparatur
som i praktiken är onödig. Mot den bakgrunden
välkomnar utskottet att besiktningskoncessionerna enligt
6 § i lagförslag 1 i fortsättningen kan
beviljas separat för lätta fordon eller för
tunga fordon, eller för båda.
Sakkunniga hävdar att besiktningsställena
för tunga fordon kan bli märkbart färre
till följd av det slopade obligatoriet. Men enligt utredning kan
tillgången på besiktningar för tunga
fordon i fortsättningen tryggas bl.a. genom att verkstäder
för tunga fordon kan komma in på besiktningsbranschen.
Dessutom ska det enligt 8 § i lagförslag 1 bli
möjligt att trygga besiktningen för tunga fordon
i glesbygdsområden genom att inrätta besiktningsställen
för tunga fordon med lägre krav än vanligt.
Koncession för periodisk besiktning av tunga fordon kan
beviljas i perifera områden även om sökandens
lokaler eller anordningar på besiktningsstället
till smärre delar inte uppfyller de krav som föreskrivs
i denna lag eller i bestämmelser eller föreskrifter
som utfärdas med stöd av den. Trafiksäkerhetsverket
ska återkalla en sådan koncession om regionen
senare får ett besiktningsställe som uppfyller
samtliga krav. Verksamheten enligt den återkallade koncessionen
får dock fortgå ett år efter att ett besiktningsställe
som uppfyller samtliga krav har inrättats i orten. Utskottet
erfar att undantagsbestämmelserna inte ska ändra
på besiktningarnas innehåll, och förslaget
leder således inte till att trafiksäkerheten försämras.
Utskottet anser den föreslagna 8 § viktig för
tryggandet av den lokala tillgången på besiktning
för tunga fordon. Likväl anser utskottet att det
också är väsentligt att den marginal
som förslaget medger tillämpas rättvist
med avseende på olika aktörer.
Det är ytterst angeläget, menar utskottet,
att tillräckliga besiktningar för tunga fordon
säkerställs när lagen verkställs
och dess verkningar utvärderas. Det får inte bli
oskäligt glest mellan besiktningsställena och
reformen får inte leda till dyrare besiktning av tunga
fordon. Utskottet finner det ytterst viktigt att ändringar
i fråga om besiktningsnätverket och priserna följs
upp med omsorg.
Krav på besiktarnas utbildning
Besiktarna kan i fortsättningen vid sidan av ingenjörs-
och teknikerutbildning också ha en för branschen
lämplig specialyrkesexamen som grundutbildning. Den nuvarande
regleringen kräver i praktiken ingenjörsexamen
som grundutbildning. Propositionen utgår från
att det ska gå att komma in på besiktningsbranschen
också genom vissa mer konkret orienterade yrkesexamina.
Det här stöder utskottet helt. Besiktarna ska
också i fortsättningen avkrävas fortbildning utöver
grundutbildningen för att säkerställa
att deras kunskaper och färdigheter räcker till.
Utfrågningen av sakkunniga gav vid handen att det borgar
för smidighet i systemet att tillträde till jobb
som besiktare inte binds till en enskild examen, examensbenämning
eller ett enskilt utbildningsprogram. Det ska gå att skaffa sig
den kunskap som behövs på flera sätt.
Det är viktigt att det lagstiftas tillräckligt
detaljerat om kraven på besiktarnas grundutbildning, anser
utskottet. Men enligt uppgift är andra lagberedningsprojekt
som gäller utbildning för närvarande
aktuella. De behöver beaktas redan i detta skede när
det gäller utbildningen för besiktare, påpekar
utskottet. Därför föreslår utskottet ändringar
i bestämmelserna om utbildning. De specificeras i detaljmotiveringen.
Enligt utskottet är det mycket viktigt att man också i
fortsättningen genom utbildning kan se till att det finns
besiktningskompetens i tillräcklig utsträckning
för att fylla de specifika besiktningskraven för
de olika fordonskategorierna.
Vissa andra synpunkter
Koncessionshavaren ska enligt propositionen ha ett kvalitetshanteringssystem
som följer standarden SFS-EN ISO 9001. Det ska bidra till
att säkerställa att gällande bestämmelser
iakttas på behörigt sätt. Syftet är
att kvalitetshanteringssystemet ska vara ett centralt redskap i
det dagliga arbetet på besiktningsställena.
Vid utfrågningen av sakkunniga har det påpekats
att om kravet på oberoende lindras behövs ett
ackrediterat kvalitetssäkringssystem enligt standarden
ISO 17020. Men propositionen utgår från att ett
kvalitetshanteringssystem enligt standarden ISO 9001 räcker
för att säkra kvaliteten. Ett system baserat på ackreditering
enligt standarden ISO 17020 blir enligt utredning klart dyrare och
mer arbetskrävande att administrera än ett kvalitetshanteringssystem
enligt standarden ISO 9001. Utskottet anser att en striktare standard
försvagar särskilt små företags
möjligheter att komma in på besiktningsbranschen.
Det skulle inte ge mer tjänsteutbud och ökad konkurrens i
glest bebodda områden. Utskottet anser att det ändringsförslag
som framställdes vid utfrågningen av sakkunniga
skulle innebära större utmaningar i förhållande
till resurserna för små företag än
för stora, vilket på längre sikt kan
ge en ökad koncentrering av besiktningsmarknaden.
I samband med behandlingen har utskottet också övervägt
ett system med en ambulerande besiktare. Det skulle basera sig på oberoende
besiktningsställen och dessutom anlitande av oberoende
besiktare som besöker kommersiella verkstäder.
Modellen kunde bl.a. bidra till besiktningstjänster i glesbygdsområden.
Den gällande lagen möjliggör enligt utredning
att ett oberoende besiktningsföretag besöker olika ställen,
men företaget ska i så fall ansöka om koncession
separat för varje ställe. Utskottet konstaterar
att modellen med en ambulerande besiktare inte har gått
att bedöma tillräckligt detaljerat i samband med
behandlingen av propositionen. Men utskottet anser det viktigt att
möjligheterna att utnyttja modellen i fortsättningen bedöms
grundligt i samband med bedömningen av lagens verkningar
och den utredning som avses i utskottets förslag till uttalande.
Utskottet observerar att ett trafiksäkerhetspaket just
nu bereds på EU-nivå. I det ingår också att
revidera besiktningsdirektivet. Den aktuella propositionen står
enligt utredning inte i konflikt med de EU-bestämmelser
som bereds.
Grundlagsutskottet påpekade att näringsidkare
som har koncession på grundval av den gällande
lagen kan ha hunnit investera i utrustning, exempelvis för
besiktning av tunga fordon, som inte längre behövs
eller som de har liten användning för efter lagändringen. Åtminstone
i enskilda fall och på lokal nivå kan detta vara
skadligt för lönsamheten och värdet på egendomen.
Näringsidkaren kan i det rådande läget
trots allt inte utgå från att lagstiftningen aldrig ändras,
anser grundlagsutskottet och menar att regleringen inte heller i
detta avseende är problematisk med avseende på grundlagen. Ändå bad
grundlagsutskottet kommunikationsutskottet ta ställning till
om effekterna av lagändringarna kan lindras.
Kommunikationsutskottet har i samband med behandlingen grundligt
utvärderat frågor som gäller investeringar
i besiktningsverksamheten. De betydande investeringarna i besiktning
av tung materiel får absolut inte äventyras oskäligt, menar
utskottet. De eventuella investeringarna gjordes ursprungligen för
verksamhet där koncessionerna beviljades på visstid
för fem år. Amorteringstiden för dessa
investeringar har enligt utredning i typfallet varit relativt kort.
En betydande del av besiktningsföretagarna har enligt utredning åtminstone
delvis hyrt lokaler eller apparatur för besiktning av tung
materiel av andra aktörer. Lagförslaget innehåller
skäliga övergångstider, men utskottet
anser ändå att det bör lämnas åtminstone
sex månader mellan att lagen godkänns och att
den träder i kraft för att aktörerna
ska hinna förbereda sig inför förnyelserna.
Enligt den gällande lagen krävde koncession för
periodisk besiktning alltid anskaffning av redskap för
både lätta och tunga fordon även om aktören
främst skulle ha besiktat lätta fordon. I fortsättningen
kan koncessionen däremot beviljas flexibelt antingen separat
för lätta eller tunga fordon eller för
båda. Utskottet menar att ändringen förhindrar
onödiga investeringar vilket är en klar förbättring.
Utskottet finner det angeläget att branschens aktörer
underrättas om den nya regleringen i god tid så att
det inte görs investeringar som efter ikraftträdandet
visar sig vara obehövliga.
I 13 § i det fjärde lagförslaget
ingår en bestämmelse som säger att den
direktör vid Trafiksäkerhetsverket som ansvarar
för administrativa ärenden har rätt att
på statens vägnar anföra besvär över
Trafiksäkerhetsverkets beslut. Det betyder att Trafiksäkerhetsverket
har rätt att anföra besvär över
sina egna beslut med anledning av begäran om omprövning.
Grundlagsutskottet utvärderade bestämmelsen i
sitt utlåtande, föreslog vissa ändringar
och framhöll att det fortfarande kan anses mycket exceptionellt
att en myndighet har rätt att överklaga sina egna
beslut, och med avseende på 21 § i grundlagen är förfarandet
en aning tvivelaktigt. Kommunikationsutskottet föreslår
att bestämmelsen stryks helt på de grunder som
specificeras i detaljmotiveringen.
Övergångsbestämmelser och ikraftträdande
Enligt 58 § i lagförslag 1 gäller
de besiktningskoncessioner som i kraft vid lagens ikraftträdandet
som sådana den tid som anges i koncessionen. Om giltigheten
för en besiktningskoncession som gäller vid lagens
ikraftträdande går ut tidigare än tre år
från ikraftträdandet, får koncessionshavaren
fortsätta den koncessionsenliga besiktningsverksamheten
med stöd av koncessionen i fråga i tre år
från ikraftträdandet efter att ha anmält
detta skriftligt till Trafiksäkerhetsverket. I så fall
utförs besiktningarna enligt de bestämmelser som
gällt när den nya lagen träder i kraft.
På grundval av erhållen utredning anser utskottet
att den föreslagna övergångstiden är
tillräcklig också med avseende på dem
som nu verkar i branschen. Dessutom är det av central betydelse,
som utskottet ser det, att också de nuvarande besiktningsföretagen
framdeles har en rättvis möjlighet att utöka
sitt tjänsteutbud med t.ex. reparationstjänster.
De föreslagna lagarna avses träda i kraft
i början av 2014. Men utskottet vill betona att bl.a. aktörerna
på den nuvarande besiktningsmarknaden bör ges
skäligt med tid för att anpassa sig till de nya
bestämmelserna. Som ovan konstaterades anser utskottet
att det är skäligt att lämna minst sex
månader mellan det att propositionen godkänns
och att lagen träder i kraft. När det gäller
lagen om enskilt godkännande av fordon är det
dock enligt erhållen utredning ändamålsenligt
att lagen träder i kraft först den 1 januari 2015,
eftersom den temporära lagen om enskilt godkännande
av fordon gäller till slutet av 2014.
Detaljmotivering
LAGFÖRSLAG 1
7 §. Förutsättningar för
beviljande av besiktningskoncession.
I lagförslag 1 ingår bestämmelser
om en viss självtillsyn från besiktningsföretagarnas
sida. Den grundar sig på tillämpningen och efterlevnaden
av ett kvalitetsledningssystem enligt standarden SFS-EN ISO 9001.
Formuleringen av 7 § 1 mom. 5 punkten i förslaget
begränsar certifieringen av kvalitetsledningssystemet till
att genomföras av det enskilda besiktningsstället
och kan enligt uppgift till utskottet strikt tolkat hindra användningen
av den allmänt tillämpade s.k. multi-site-certifieringen.
Multi-site-certifiering innebär att om ett företag
har flera verksamhetsställen med motsvarande verksamhet,
så kan endast en viss del av dem inspekteras. Det finns
definierade minimivärden för urvalet som ska vara
såväl slumpmässigt som baserat på riskbenägenhet.
Enligt utskottet kan propositionens formulering om certifiering
av enskilda besiktningsställen strikt tolkad leda till
att varje besiktningsställe måste ha ett eget
kvalitetsledningssystem och certifiera varje verksamhetsställe
för sig. Företagens kvalitetsledningssystem är
i allmänhet uppbyggda så att de är mera
brett upplagda och täcker hela företagets verksamhet.
Att varje verksamhetsställe inspekteras separat skulle
i många avseenden leda till överlappningar och extra
kostnader.
För att de aktörer som har flera verksamhetsställen
av samma typ ska ha möjlighet att genomföra den
certifiering som lagen kräver på ett kostnadseffektivt
sätt, föreslår utskottet att formuleringen
i 7 § 1 mom. 5 punkten ändras så att certifieringen
kan genomföras med hjälp av multi-site-certifiering.
Utskottet understryker att trots att varje verksamhetsställe
som en viss koncessionshavare har inte inspekteras särskilt
i samband med certifieringsprocessen, ska samtliga verksamhetsställen
följa det kvalitetsledningssystem som lagen kräver.
18 §. Grundutbildning för besiktare.
Vid utfrågningen av de sakkunniga framkom det ett behov
av att ändra bestämmelserna om besiktarnas utbildning
så att de inte behöver ändras i samband
med den reform utbildningsstyrelsen håller på att
genomföra i fråga om yrkeshögskolor och
utbildningsprogram. Regeringen överlämnade en
proposition om det första skedet av yrkeshögskolereformen
(RP 9/2013 rd) till riksdagen i februari 2013, och riksdagen
godkände den i slutet av våren.
Utifrån en utredning föreslår utskottet ändringar
i bestämmelserna om grundutbildning i det första
och andra lagförslaget. Utskottet föreslår
att det som benämning på den grundutbildning för
besiktare som krävs i 18 § 1 mom. i lagförslag
1 används yrkeshögskoleexamen i teknik i enlighet
med bestämmelserna om yrkeshögskolor. Enligt uppgift
kommer man eventuellt att avstå från utbildningsprogrammen
i samband med den aktuella högskolereformen. Utskottet
föreslår att omnämnandet av att den examen
som krävs ska vara avlagd inom ett utbildningsprogram ska
strykas i bestämmelserna. För att det ska kunna
fastställas att besiktaren har tillräcklig grundutbildning
måste det i stället nämnas vilka ämnen
som bör ha studerats och i vilken omfattning. Utskottet
föreslår att det anges minimiantalet studiepoäng
för de grundläggande och yrkesinriktade studier
som ska krävas och som enligt uppgift motsvarar tillräckligt
omfattande grundläggande studier. Utskottet föreslår
också att kravet på att studierna i den examen
ska ingå i den examen som avlagts ska tas bort. De studier
omfattande 30 studiepoäng som krävs kan därmed
ingå i en yrkeshögskoleexamen i teknik eller avläggas
som separata studier, t.ex. efter avläggandet av en yrkeshögskoleexamen
i teknik som inte omfattar sådana studier. Det antal minimipoäng
som krävs kan sedan avläggas antingen helt eller
delvis som separata, kompletterande studier. Utskottet föreslår
dessutom att motsvarande ändringar i fråga om
utbildningsprogram görs i 18 § 4 mom. Enligt utskottet är
det mycket viktigt att man också i fortsättningen
genom utbildning kan se till att det finns besiktningskompetens
i tillräcklig utsträckning för att fylla
de specifika besiktningskraven för de olika fordonsklasserna.
Enligt motiveringen till regeringens proposition uppfyller examen
vid biltekniska studielinjen vid en teknisk läroanstalt
eller motsvarande examen på teknikernivå liksom
examen på ingenjörsnivå fortfarande kraven
på grundutbildning för alla besiktningsuppgifter.
Detta nämns i en övergångsbestämmelse
till lagförslaget.
19 §. Vidareutbildning för besiktare .
Utskottet föreslår att benämningen
på de studier som nämns i 2 mom. ändras
så att de motsvarar de ändringar som föreslås
i 18 § 1 mom.
20 §. Undantag från kravet på grundutbildning.
Utskottet föreslår att paragrafen ändras
så att den motsvarar de ändringar som utskottet
föreslår i 18 § 1 mom.
31 §. Ansökan om vidareutbildningstillstånd.
Utskottet föreslår för tydlighets
skull att det i 1 mom. 5 punkten i lagförslaget ska krävas
att en utredning över utbildningens innehåll ska
fogas till ett vidareutbildningstillstånd i stället
för ett detaljerat utbildningsprogram.
39 §. Inspektioner av besiktningsställen
och utbildningsställen.
Enligt grundlagsutskottets utlåtande är det
skäl att i lagstiftning om granskningar och inspektioner
med karaktären av tillsyn hänvisa till den bestämmelse
i förvaltningslagen, 39 §, som reglerar procedurerna
för inspektioner i samband med behandlingen av förvaltningsärenden.
Kommunikationsutskottet föreslår att en hänvisning
till den bestämmelsen fogas till 39 § i det första
lagförslaget. I 39 § i förvaltningslagen
sägs bl.a. att en myndighet i regel ska underrätta
en part som direkt berörs av ärendet om tidpunkten
för när en inspektion inleds, att parten har rätt
att närvara vid inspektionen och framföra sin åsikt
om omständigheter som har samband med den, att inspektionen
skall förrättas utan att orsaka oskälig
olägenhet och att den som förrättar inspektion
utan dröjsmål ska avfatta en skriftlig inspektionsberättelse över
inspektionen.
41 §. Kontroll av besiktade fordon.
Utskottet noterar att det i 41 § 1 mom. i det första
lagförslaget ingår en bestämmelse där
det föreslås att Trafiksäkerhetsverket
i syfte att övervaka hur besiktningarna utförs
ska få befogenhet att stoppa fordonet när det
lämnar besiktningsstället för att utföra
en ny kontroll av fordonet. Utskottet anser att övervakningen
och kontrollerna av besiktningarna är mycket viktiga för
att det ska kunna säkerställas att bestämmelserna
iakttas. Den föreslagna ordalydelsen är emellertid
alltför vag, och den är alltför oskälig
från kundens synpunkt. Det verkar vara så, att
den föreslagna formuleringen kan göra det möjligt
att t.ex. stoppa ett fordon för att utöva tillsyn över
en innehavare av besiktningskoncession ganska lång tid efter
besiktningen, bl.a. på en närliggande väg när
fordonet lämnat besiktningsstället. Utskottet anser
att det med tanke på de kontroller som avses i bestämmelsen är
tillräckligt att de utförs på fordon
som fortfarande är kvar på besiktningsstället.
Utskottet föreslår därför
att 41 § 1 mom. ändras så att ett fordon
kan stoppas bara då det fortfarande befinner sig på besiktningsstället.
En tjänsteman från Trafiksäkerhetsverket
kan därmed stoppa ett fordon endast innan det har lämnat
besiktningsstället. Utskottet understryker att Trafiksäkerhetsverket
måste ge de enskilda inspektörerna tydliga direktiv
för hur kontrollerna ska genomföras och att proceduren
ska genomföras snabbt och även i övrigt
på ett sådant sätt att föraren
i det inspekterade fordonet besväras så litet
som möjligt.
56 §. Närmare bestämmelser.
Enligt 7 § 1 mom. 5 punkten i lagförslag 1
ska de föreskrivna och bestämda kraven på besiktningsverksamheten beaktas
i kvalitetsledningssystemet. Enligt utskottet är det nödvändigt
att utfärda närmare bestämmelser på lägre
nivå, och det föreslår därför att
ett bemyndigande att utfärda närmare bestämmelser
genom förordning av kommunikationsministeriet också när
det gäller kvalitetsledningssystemet ska fogas till 56 § i
lagförslaget.
LAGFÖRSLAG 2
13 §. Krav på grundutbildning för
utförare av enskilt godkännande.
Utskottet föreslår att kravet på grundutbildning
för utförare av enskilt godkännande ändras
så att det motsvarar de ändringar gällande
kraven som utskottet föreslagit i 18 § 1 mom.
i det första lagförslaget.
LAGFÖRSLAG 4
13 §. Sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen.
I 13 § i det fjärde lagförslaget
ingår en bestämmelse som säger att den
direktör vid Trafiksäkerhetsverket som ansvarar
för administrativa ärenden har rätt att
på statens vägnar anföra besvär över
Trafiksäkerhetsverkets beslut. Det betyder att Trafiksäkerhetsverket
har rätt att anföra besvär över
sina egna beslut med anledning av begäran om omprövning.
Enligt grundlagsutskottet har utskottet redan tidigare intagit den hållningen
att det skadar en korrekt behandling av ärenden och underminerar
myndigheternas beslutsfattande som ska basera sig på betryggande
utredning och beredning om en myndighet strax efter att ha fattat
ett beslut kan bestrida beslutet genom att överklaga det.
I propositionen är statens besvärsrätt
i sig korrekt avgränsad, det vill säga till sådana
fall där det är viktigt för samordnad
rättspraxis att ärendet får avgöras
i domstol. Det är trots det tillbörligt att förbehålla någon
annan än en tjänsteman på den myndighet som
fattar beslutet rätten att överklaga det, påpekar
grundlagsutskottet. Det kan fortfarande anses mycket exceptionellt
att en myndighet har rätt att överklaga sina egna
beslut, och med avseende på 21 § i grundlagen är
förfarandet något tvivelaktigt.
Också kommunikationsutskottet anser att bestämmelsen är
exceptionell. Den bestämmelse med motsvarande formulering
som ingår i lagen om tillsynsavgift för flygtrafiken
() har enligt uppgift till
utskottet inte tillämpats en enda gång. Utskottet
föreslår att bestämmelsen om ändringssökande,
som alltså enligt grundlagsutskottet är något
tvivelaktig med hänsyn till 21 § i grundlagen,
slopas. I eventuella problemsituationer kan man vid behov använda
sig av de normala förfarandena för rättelse
och ändring av felaktiga myndighetsbeslut.