Allmän motivering

Med hänvisning till propositionens motivering och annan utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Effekter för fartygsbeståndet

Under de senaste åren har utrikesfartens volym i våra hamnar fortsatt ökat och samtidigt har transporterna med finländska fartyg i proportion till exporten över finländska hamnar sjunkit till omkring 20 %, vilket enligt de sakkunniga som utskottet har hört måste anses som en oroväckande låg andel. Dessutom har det finländska fartygsbeståndet föråldrats till den grad att medelåldern för fartyg som seglar under finsk flagg redan är omkring 20 år jämfört med omkring 12 år i snitt inom unionens ekonomiska område. Därför är det viktigt att vi söker nya utvägar för att höja den nuvarande fartygstrafiken under finsk flagg till en klart högre nivå och för att stoppa fartygens negativa åldersutveckling. Propositionen medger större flexibilitet i rederiverksamheten och nya finansiella alternativ i upphandlingen av fartyg. En del sakkunniga bedömer att propositionen får positiva verkningar för fartygsbeståndets storlek, åldersstruktur och sysselsättningsmöjligheterna i branschen. Därför ser utskottet propositionen som ett steg i rätt riktning, men understryker att det behövs också andra mera vittbärande åtgärder till stöd för sjöfarten.

Försörjningsberedskapen

Försörjningsberedskapscentralen har redan tidigare påpekat att utrikeshandelns transporter med finländska fartyg har minskat till en oroväckande låg nivå med tanke på försörjningsberedskapen. I eventuella krissituationer måste vi kunna vara säkra på att vi har tillräckligt många fartyg i trafik. Det finns ingen klar procentuell gräns i lagstiftningen för när försörjningsberedskapen ska anses vara uppnådd. Men det är klart att det också i krissituationer behövs åtminstone mer än 20 % av det nuvarande fartygsbeståndet för att ta hand om våra utrikestransporter.

Utvecklingen under den senaste tiden, som har samband bl.a. med Finlands EU-medlemskap och förändringar i den finansiella sektorn, avspeglas också i sjöfarten, där ägarskap och operationer i många fall har differentierats mycket starkt. De bolag som svarar för transporterna vill i många fall inte äga fartyg. utan ägarskapet har förts över t.ex. till finansiella bolag och holdingbolag. Det är mycket vanligt med s.k. bare boat-fraktning, som innebär att fartyget hyrs in utan besättning.

Försörjningsberedskapscentralen anser att de nya mekanismerna och strukturerna inom sjöfarten och ägarskapets förändrade karaktär måste vägas in när man bedömer grunderna för försörjningsberedskapen inom sjöfarten. Vid utfrågningen av sakkunniga har centralen framhållit att fartygens finansiella utländska ägarskap inte äventyrar fungerande transportkedjor i störningssituationer och under undantagsförhållanden, eftersom det är det finländska rederiet som har verksamhetsrättigheterna. Regeringen föreslår att ett sådant inhyrt fartyg ska kunna skrivas in i handelsfartygsförteckningen också om den finska arbetsgivare som bedriver rederiverksamhet inte är ägare till ett i Finlands registrerat fartyg. Efter inskrivning i handelsfartygsförteckningen blir det också möjligt att betala ut stöd till en sådan arbetsgivare.

Utskottet noterar att det inhemska tonnaget med nuvarande stödformer har minskat från 40,1 till 32,7 % av transporterna i vår utrikeshandel under perioden 2000—2004. Genom lagändringen säkerställs det att vi de facto kan ha kvar en mycket större del av bestämmanderätten över våra utrikeshandelstransporter. Utan denna ändring går det inte att stoppa den nuvarande negativa trenden i fråga om det inhemska tonnaget eller vända det i en mera positiv riktning. Ändringen kan antas få positiva effekter för utvecklingen av tonnaget och därför anser utskottet att reformen är mycket bra och angelägen också med tanke på försörjningsberedskapen.