Centerns utskottsgrupp välkomnar propositionens mål om att förbättra trafiksäkerheten och minska utsläppen från trafiken. Med stöd av finansministeriets sakkunnigyttrande anser vi dock att propositionen till sina konsekvenser är ett effektivt slöseri med statens pengar i en tid då den statliga upplåningen når rekordbelopp. 

Genom propositionen ges köparen av en ny el- eller vätgasbil med nollutsläpp en skrotningspremie på 2 500 euro, om han eller hon låter skrota en minst tio år gammal bil som han eller hon har varit ägare eller innehavare av i minst tolv månader. För den som köper en ny bil med förbränningsmotor är skrotningspremien 2 000 euro på motsvarande villkor, om utsläppen från den nya bilen är högst 140 g/km. 

Enligt undersökningar tidigarelägger inte skrotningspremierna anskaffningen av en helt ny bil särskilt mycket. Till exempel i Förenta staterna tidigarelade en skrotningspremiekampanj anskaffningen av ny bil med bara två månader. Bilbeståndet i Finland kommer knappast att förnyas snabbare tack vare den föreslagna kampanjen. På lång sikt är skrotningspremiens inverkan på försäljningen av nya bilar och på utsläppen obetydlig. 

Skillnaden på 500 euro i beloppet på skrotningspremien mellan bilar med nollutsläpp och bilar med utsläpp under 140 g/km är för liten. Största delen av de nya bilarna underskrider den ovan nämnda utsläppsgränsen redan utan att skrotningspremien finns som incitament. Därför förverkligas propositionens mål om ett incitament för anskaffning av en ny bil med lägre utsläpp i bästa fall endast delvis, eller inte alls. 

Det föreslagna stödet gäller endast köpare av nya bilar som i praktiken redan har en skrotningsfärdig bil. Eftersom körkilometerna för sådana bilar redan nu är mindre än genomsnittet, leder kravet på skrotning till att premierna går till personer med färre körkilometer än genomsnittet. 

Dessutom kan den kommande skrotningskampanjen fördröja skrotningen av gamla bilar och anskaffningen av nya om köparna börjar vänta på premierna. Det skulle öka efterfrågan på och värdet av gamla bilar och på lång sikt bromsa upp förnyelsen av bilbeståndet. 

Propositionen ger ingen motivering till varför köpare av nya bilar överhuvudtaget behöver skrotningspremier för att köpa en helt ny bil. Exempelvis är det genomsnittliga priset på en helt eldriven bil med nollutsläpp omkring 50 000 euro 2025. De billigaste små nya elbilarna kostar omkring 25 000 euro. I förhållande till anskaffningspriset är skrotningspremien på 2 500 euro liten och så gott som betydelselös. Sannolikt skulle den gå till sådana köpare av en ny bil som har högre inkomster än genomsnittet och som också utan skrotningspremien skulle köpa en ny elbil. Vi påpekar också att den lindring av förvärvsinkomstbeskattningen som regeringen drivit mätt i euro mest gynnar höginkomsttagarna, och nu tänker regeringen rikta också skrotningspremien till dem. 

Av de orsaker som anges ovan anser vi att kostnaderna för skrotningspremien (20 miljoner euro 2026—2027) är ett effektivt slöseri med statens pengar, i synnerhet då staten blir tvungen att ta ytterligare lån för detta ändamål. Det försvagar ytterligare tron på att regeringen är en sträng förvaltare av statsfinanserna och klarar av att bryta statens skuldsättning. Propositionen kan därför jämföras med hur regeringen tidigare höjde FPA-ersättningarna för privata läkarbesök. Reformen ökade inte läkarbesöken på de privata mottagningarna, utan blev en dyr rabattkupong som betalades av den skuldsatta staten till dem som redan sedan tidigare anlitade privata läkartjänster. Högst antagligen upprepas samma mönster i fråga om skrotningspremien. 

Naturligtvis understöder vi målet om att förnya bilbeståndet med bilar med lägre utsläpp eller noll-utsläpp och att försäljningen av nya bilar stimuleras. Det bästa incitamentet vore om regeringen höll fast vid sitt löfte om 100 000 nya arbetstillfällen, om de som nu blivit arbetslösa kunde sysselsättas och om regeringen äntligen började påskynda byggandet av infrastruktur för distribution av alternativa bränslen i Finland. Vi har redan förbundit oss till att bygga infrastrukturen, men ligger långt efter i arbetet. Regeringen har också genom sina åtgärder undergrävt männi-skornas tro på sin egen ekonomi och fått dem att spara, vilket också syns i bilhandeln. Den här propositionen återställer inte medborgarnas raserade tro på ekonomin och framtiden. 

Med stöd av det som sägs ovan anser vi att propositionen bör förkastas. En mer brådskande åtgärd än regeringens skrotningspremie är att förhindra att bilar skrotas på det sekundära vägnät som regeringen övergett. Med tanke på Finlands samhällsekonomi, ekonomiska tillväxt, försörjningsberedskap och regionala jämlikhet vill vi rikta de medel som inbesparas genom att förkasta propositionen (20 miljoner euro) till att höja understöden för de enskilda vägarna, understöd som regeringen nästintill nollställt. 

Skrotningspremien för bilar är i sig en välkommen åtgärd som ledde till en positiv utveckling då den tillämpades 2020—2021. Det centrala målet med propositionen är att öka trafiksäkerheten och minska utsläppen från trafiken. Med tanke på det senare målet innehåller propositionen dock tvivelaktiga definitioner, och ändring av dem skulle gagna utsläppsminskningarna mycket mer än det som föreslagits. 

Det finns två centrala problem med propositionen. I propositionen fastställs en för hög utsläppsgräns för de bilar för vilka premie kan beviljas. Dessutom är det problematiskt med tanke på utsläppsminskningarna att premien inte kan användas till andra anskaffningar som stöder hållbar trafik och hållbart resande. 

En lag om skrotningspremie gällde senast 2020 och 2021. Då var utsläppsgränsen för en bil som berättigar till premie 95 gram per kilometer för bilar som delvis använder el och 120 gram per kilometer för övriga bilar. De genomsnittliga utsläppen per kilometer från bilbeståndet i Finland har hela tiden sjunkit, så det är fel riktning att nu föreslå att utsläppsgränsen höjs. Med tiden måste gränsen sänkas för att den effektivt ska styra utsläppen nedåt. 

Utsläppsgränsen för en bil som berättigar till premien bör sänkas från propositionens 140 gram till 100 gram. Denna gräns skulle tydligt styra mot utsläppssnål trafik. Dessutom bör premien justeras så att incitamentseffekten i fråga om köp av personbilar särskilt riktas till bilar med nollutsläpp som helt och hållet får sin drivkraft från el eller väte. 

Enligt lagen om skrotningspremie 2020 och 2021 kunde premien också fås för anskaffning av en elassisterad cykel, en periodbiljett i kollektivtrafik eller en kombinationstjänst som innehåller reserätt i kollektivtrafik. Med tanke på propositionens mål kan en övergång från bilåkning till cykling eller kollektivtrafik vara ett bättre alternativ än anskaffning av en ny bil. 

Dessutom medför ökad cykling eller användning av kollektivtrafik och minskad bilåkning inte bara mindre utsläpp av växthusgaser och ökad trafiksäkerhet utan också fördelar bland annat i fråga om användning av stadsutrymmet, buller och utsläpp av små partiklar. Det är således ytterst viktigt och motiverat att också anskaffning av elcykel och reserätt i kollektivtrafik kan stödjas med premien.