Enligt planen för de offentliga finanserna avdelas fem miljoner euro 2021 för den stödordning som avses i propositionen. Syftet med stödet är att cirka 10 000 nya hushåll ska få tillgång till snabbt bredband. 

Utskottet anser målen i propositionen vara positiva och välkomna. Det är bra att ambitionen är att de snabba bredbandsanslutningarna ska bli fler i hela Finland och att den nya modellen är mindre byråkratisk. Propositionen utgår från teknikneutralitet, och det är nödvändigt eftersom den tekniska utvecklingen går framåt. Det är mycket sannolikt att arbetslivet i framtiden kommer att vara betydligt mer diversifierat och innefatta mer distansarbete och mobilt arbete. 

Teknikneutralitet

Enligt vad utskottet erfar måste stödet enligt artikel 52.4 i Europeiska kommissionens allmänna gruppundantagsförordning tilldelas på grundval av en öppen, transparent, icke-diskriminerande och konkurrensutsatt urvalsprocess, där principen om teknikneutralitet iakttas. På så sätt kan nätverk baserade på olika tekniker nyttiggöras utifrån regionala behov både i det fasta och i det mobila nätet. 

Föreskrivna hastigheter

I utfrågningen av sakkunniga lyftes de hastigheter som föreskrivs i förordningen fram. Regeringen föreslår att villkoren i stödordningen ändras så att symmetri i nedladdnings- och uppladdningshastigheten inte längre krävs för ett stödberättigat snabbt bredband. Lagförslaget medverkar alltså inte till att uppnå EU:s symmetrimål. Sakkunniga ansåg dock att symmetri inte är nödvändigt, om uppströmshastigheten kan tolkas som avancerad, det vill säga minst 100 Mbit/s. 

Utskottet understryker vikten av att se till att de hastigheter som föreskrivs i förordningen möjliggör distansarbete och många av informationssamhällets tjänster. Det får inte finnas några stora variationer mellan hastigheten vid nedladdning och hastigheten vid uppladdning. Stödberättigade bredbandsanslutningar måste fortsatt vara avancerade och hålla jämn kvalitet även under högtrafik. Enligt utskottet är det nödvändigt att statsrådet noga bedömer och följer upp om hastigheterna är tillräckligt snabba och i förekommande fall vidtar åtgärder för att se över hastigheterna i förordningen. 

Stöd till fritidsbostad

Utskottet välkomnar att stödet utsträcks till fritidsbostäder. Därmed ändras villkoren för stödberättigande så att stödordningen omfattar alla bostads- och förläggningsorter, oberoende av om de är stadigvarande bostäder eller fritidsbostäder. Genom ändringen säkerställs och utökas antalet kunder och anslutningar och därmed det strukturella och ekonomiska underlaget för hela projektet. Enligt uppgifter till utskottet spelar det en roll för antalet anslutningar och genomförandet av investeringar, medan effekten på kostnaderna däremot är liten. 

Kommunernas andel av kostnaderna

Vid utfrågningen av sakkunniga uttrycktes det en viss oro över kommunernas betalningsandelar. De ansågs vara stora och rentav oskäliga. I propositionen sägs det att förslaget berör kommuner som är villiga att stödja att det byggs nät på deras område och som är kapabla att bidra ekonomiskt med en kommunal andel av kostnaderna. Lagförslaget medför således inga obligatoriska utgifter för kommunerna. Kommunernas kostnader blir sammanlagt 0,7–5 miljoner euro, beroende på hur projekten fördelar sig mellan olika avgiftsklasser. Utskottet anser det lämpligt att kommunerna deltar i bredbandsprojekt inom sina områden. Samtidigt påpekar utskottet att det är lätt hänt att det är specifikt de kommuner där det inte byggs bredband på marknadsvillkor som drabbas av kostnaderna. 

Om kommunens betalningsandel läggs fast enligt utkastet till förordning, är det viktigt att kriterierna för procentsatserna för stödet är fastlagda så att de säkerställer att projektet blir ekonomiskt framgångsrikt i olika delar av landet, understryker utskottet. Som kriterier vid bedömningen används kommunens ekonomiska bärkraft, folkmängd och tätortsgrad, enligt propositionen. Om man med ekonomisk bärkraft här avser överskott eller underskott i balansräkningen, måste kriteriet omvärderas, underströks det vid utfrågningen av sakkunniga. Vidare påpekade sakkunniga att överskott eller underskott i balansräkningen är en ohållbar grund som inte har någon betydelse för om projektet har ekonomisk framgång eller inte eller för kommunens engagemang. Ekonomisk framgång är i stället beroende av avstånd i glesbygden, bosättning och varierande regionstrukturer (tätort kontra kommunens storlek och behovet av byggande i olika delar av kommunen) i kommunerna. I själva verket avgörs den ekonomiska betydelsen och lönsamheten också av kostnaden per invånare. 

Utskottet påpekar vidare att den ekonomiska situationen till följd av covid-19-pandemin påverkar kommunernas betalningsförmåga och framhåller att man noga bör överväga kommunernas avgiftsklasser. Med hänvisning till inkommen information befarar utskottet att höga andelar av kostnaderna leder till problem, i synnerhet i de kommuner där bredband på marknadsvillkor inte heller i övrigt byggs. Risken är att det inte blir några projekt i mycket glest bebyggda områden med den föreslagna lagen. 

Utskottet anser det nödvändigt att noggrant överväga kommunklasserna och tolka kriterierna i överensstämmelse med kommunernas och kundernas intressen, när avgiftsklasserna läggs fast. Följaktligen anser utskottet att målet bör vara att det inte ska finnas så många kommuner i den högsta avgiftsklassen, utan att största delen ska höra till den lägsta klassen. 

Utskottet understryker samtidigt att förordningen måste utvärderas, följas upp och i förekommande fall ändras och lägger fram ett uttalande för riksdagen om att riksdagen förutsätter 

Utredning av bredbandsinvesteringar och utveckling av kommunikationsförbindelser

Kommunikationsministeriet har informerat utskottet om att Finland har för avsikt att främja finansieringen av uppbyggnad av avancerade kommunikationsförbindelser också med medel ur EU:s återhämtningspaket. Finland utarbetar för närvarande ett program för hållbar tillväxt, och samtidigt utreds den samlade situationen för åtgärder för att backa upp snabba bredbandsförbindelser. 

Enligt sakkunniga behöver det göras en utredning för att man ska få en uppfattning om den samlade situationen för bredbandsinvesteringar och för att de uppställda målen ska nås, i synnerhet vad beträffar coronaepidemin och återhämtningspaketet. Utredningen bör ta ett helhetsgrepp om behovet av medel för att finansiera bredbandsinvesteringar och undersöka hur olika finansieringsformer, EU-bidrag och regionutvecklingspengar kan användas för att nyttan av de offentliga satsningarna ska vara så stor som möjligt. Utredningen bör beakta mervärdet av bredbandsinvesteringar och deras multiplikatoreffekter, bland annat statliga decentraliseringsmål, möjligheter till arbete oberoende av ort, men också försörjningsberedskap och säkerhet. 

Uppföljning

Utskottet anser det nödvändigt att statsrådet noga bevakar hur målen med lagen och förordningen uppnås i sin helhet och i förekommande fall vidtar åtgärder för att snabbt lösa eventuella problem.