Motivering

Med hänvisning till propositionens motivering och annan utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar men med följande anmärkningar.

Utskottet hänvisar till sitt betänkande KoUB 8/2004 rd om statsrådets redogörelse om konsekvenserna och tillämpningen av lagen om posttjänster och upprepar sina ståndpunkter i den.

Utskottet påpekar att direktivet om posttjänster (97/67/EG, ändr. 2002/39/EG), nedan postdirektivet, kräver att medlemsstaterna ställer upp kvalitetsnormer för de nationella tjänsterna och att någon miniminivå för de nationella normerna därmed inte har skrivits in i direktivet. Kvalitetsnormerna för gränsöverskridande tjänster inom gemenskapen innebär enligt direktivet däremot att 85 procent av försändelserna ska vara framme om tre arbetsdagar från det försändelsen inlämnats och 97 procent om fem arbetsdagar efter det att de inlämnats. Utskottet understryker att den nationella kvalitetsnormen givetvis bör ställas så att minimikraven i direktivet för gränsöverskridande tjänster inom gemenskapen kan uppnås.

Den nu föreslagna ändringen är i linje med postdirektivet i och med att målnivån för kvalitetsnormen för inrikes brevförsändelser som delas ut nästa dag sänks från 95 till 85 procent. Enligt förslaget ska minst 98 procent av de inrikes brevförsändelser som avses bli utdelade nästa dag vara framme senast om två arbetsdagar.

Syftet med lagändringen är att utdelningen i glesbebyggda områden ska kunna tidigareläggas och inte minst utdelningen av tidningar förbättras i landsbygdsdominerade kommuner. Ändringen i servicenivån kommer att gälla områden där det för tillfället inte finns någon tidig utdelning och för vilka tidningarna beställer en tidigarelagd service. Det betyder att utdelningen tidigareläggs i de fall där områdets tidning eller tidningar är intresserade av att tidigarelägga utdelningen av tidningar i samband med postens standardutdelning på det villkor att Posten Finland Abp och tidningarna kan komma överens om utdelningskostnaderna. Lagändringen betyder därmed inte nödvändigtvis att utdelningen förändras i glesbygderna. Utskottet anser i själva verket att ändringar inte bör göras i andra glesbebyggda områden än sådana som för tillfället saknar s.k. tidig utdelning och för vilka tidningarna beställer en tidigarelagd service. Det framhåller att utdelningen bör tidigareläggas bara i sådana glesbebyggda områden där det garanterar en bättre service.

Ändringen betyder att en större del av första klassens brevförsändelser än hittills delas ut om två arbetsdagar. Utskottet understryker att brevgången bör fördröjas bara om utdelningen i området har tidigarelagts. Vid utfrågningen av sakkunniga har det påpekats att brev som postats inom närområdet fortfarande delas ut dagen efter att de inlämnats. Utgångspunkten för reformen är, som utskottet vill inskärpa, att postgången för första klassens brevförsändelser fördröjs bara i de områden där utdelningen tidigareläggs. Dessutom bör läget i andra områden bibehållas oförändrat, m.a.o. bör brevtrafiken i städer och tätorter varken fördröjas eller försnabbas. Utskottet noterar också att utdelningen under fem dagar i veckan enligt 12 och 13 § kommer att finnas kvar.

Enligt utredning till utskottet är det viktigt för mottagaren att första klassens brev som hör till de samhällsomfattande posttjänsterna befordras med en hastighet som tillfredsställer mottagaren. För en mottagare som bor i glesbygden är det å andra sidan viktigt att inte bli särbehandlad jämfört med invånarna i tätorter vad gäller tidpunkten för tidningsutdelning. Enligt flera bedömningar är det viktigt för en stor del av medborgarna att få sin tidning tidigare på morgonen, också om det betyder att en del av brevförsändelserna kommer fram en dag senare.

Utskottet understryker att principen bör vara att nivån sänks bara så mycket som är nödvändigt för att utdelningen ska kunna tidigareläggas i glesbygderna i hela landet. Vidare kräver det att servicenivån i fråga om nationella tidningar, tidskrifter, paket och expressbrev ska bibehållas på minst nuvarande nivå och att utdelningen av tidningar under veckosluten måste förbättras i glesbygderna.

Om den föreslagna normen sänks kan postnätet enligt utredning till utskottet utnyttjas effektivare, vilket i sin tur skapar bättre villkor för att tillhandahålla samhällsomfattande posttjänster och bidrar den vägen till att servicenivån kan bibehållas i hela landet. Utskottet framhåller att propositionen inte avser att sänka den allmänna servicenivån utan tvärtom att höja den genom att tillåta att postföretagen anpassar sin verksamhet efter kundernas behov i olika områden. Men det menar att det i alla fall är skäl att ge akt på hur reformen utfaller i praktiken och vilka konsekvenser den får för tjänsteutbudet och tjänsternas nivå. Därför föreslår utskottet ett uttalande i saken (Utskottets förslag till uttalande 1).

Utskottet uppmärksammar nivån på posttjänsterna också i ett bredare perspektiv. Reformen får inte inverka negativt på tjänsternas kvalitet och omfattning, anser det. Den nuvarande servicenivån får inte heller annars försämras. I vissa delar behöver den nuvarande nivån tryggas genom tydligare anvisningar, som i fråga om utplaceringen av postlådor. Utskottet föreslår därför ett uttalande (Utskottets förslag till uttalande 2).