Allmän motivering

Med hänvisning till propositionens motivering och övrig utredning anser utskottet propositionen vara behövlig och lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Allmänt

EU:s främsta ambition inom miljökonsekvenserna från luftfart har varit att upprätta ett internationellt och heltäckande system för att begränsa utsläppen från luftfart. Internationella organisationen för civil luftfart ICAO har haft hand om förberedelserna för systemet, men förhandlingar pågår fortfarande. Utskottet anser det viktigt att man också gör framsteg i ambitionerna att minska utsläppen från luftfart. Luftfarten är en internationell bransch och konkurrensen mellan flygbolagen är hård. Följaktligen anser utskottet fortfarande att det i framtiden måste byggas upp en mer heltäckande mekanism för att begränsa de internationella utsläppen.

I likhet med miljöutskottet anser kommunikationsutskottet i princip att utsläppshandeln är ett kostnadseffektivt och fungerande system för att reducera växthusutsläppen. Följaktligen understryker utskottet vikten av att systemet är kostnadseffektivt och att det görs konsekvensbedömningar. Utsläppen från luftfart kan också reduceras genom investeringar i utsläppssnål teknik, effektivare flygkontroll, direkta flygrutter och miljöstyrning genom skatterna och till exempel skatt på flygbränsle som beaktar biodrivmedel. I Finland behöver flygplanen inte vänta onödigt mycket i luftrummet på att landa, men ute i Europa räknar man med att bättre flygledning kan minska bränsleförbrukningen med uppskattningsvis hela 8—18 %. EU:s projekt Single European Sky SESAR för ett europeiskt system för flygtrafiktjänsten spelar en stor roll för att minska stockningar i flygtrafiken och minska utsläppen.

När rådet förhandlade om direktivet lade Finland aktivt fram flera förslag till modeller för tilldelning av utsläppsrätter, men både rådet och Europaparlamentet höll fast vid att den ursprungliga RTK-modellen var bäst i miljöhänseende. Genom propositionen genomförs förpliktelserna i flygutsläppsdirektivet nationellt och det går inte längre att påverka tilldelningen av utsläppsrätter genom nationell lagstiftning.

Hur påverkas luftfarten i Finland?

Den fördelningsmetod, s.k. RTK (Revenue Tonne Kilometers) som flygutsläppsdirektivet utgår från gynnar inte finländska flygbolag. Den försämrar deras relativa konkurrenspositioner jämfört till exempel med flygbolag på interna rutter på den europeiska kontinenten. Uträkningsmetoden är ogynnsam för länder med långa avstånd där flygplanen ofta inte är fullsatta. Men i våra finländska förhållanden finns det vanligen inga andra realistiska alternativ för resor ut till bland annat Europa. Inte minst de inrikes rutter där planen är fullsatta bara i en riktning kommer att drabbas av de största lönsamhetsproblemen efter reformen. Flygbolagen kan emellertid påverka sina jämförelsetal och därmed också sina utsläppsrätter genom sina val av flygmateriel, fraktlaster och andra strategiska beslut.

Tidigare uppskattades det att priset på flygbiljetter kommer att stiga av handeln med utsläppsrätter med mellan 4 och 40 euro beroende på flygsträckan. I propositionen bedömer regeringen att en utsläppsrätt kommer att kosta cirka 30 euro, vilket ger extra kostnader på 20—30 miljoner euro. Det är en mycket osäker uppskattning eftersom priset på utsläppsrätter har varierat kraftigt och de sakkunniga lade fram betydligt större siffror för merkostnaderna. I dagsläget ligger priset på en utsläppsrätt på ca 10—12 euro.

Reformen betyder att de europeiska flygbolagens kostnadsbörda ökar och den relativa konkurrenskraften sjunker, påpekar kommunikationsutskottet. I ett europeiskt perspektiv försämras villkoren för våra finländska flygbolag mer än genomsnittet på grund av det så kallade riktmärket för tilldelningen av utsläpprätter. Utsläppshandeln kommer att höja priset på såväl flygbiljetter som flygfrakt och påverka våra nationella flygtrafiktjänster. Det finns risk för att det måste gallras i inrikes rutter och att verksamhetsvillkoren ute i regionerna därmed försämras. Kommunikationsutskottet understryker att flygtrafiken utgör ett led i det rikstäckande trafiksystemet och att flygplatsnätet i sin nuvarande omfattning spelar en stor regionalpolitisk roll. Heltäckande och fungerande internationella flygförbindelser är en kritisk konkurrensfaktor för företag som satsar på export och för turistnäringen. De bidrar också till att regionerna kan utvecklas på lika villkor.

I likhet med ekonomiutskottet understryker kommunikationsutskottet vikten av att på allvar kräva att lagstiftningens konsekvenser noga följs upp och att åtgärder skyndsamt vidtas för att garantera likvärdiga trafiktjänster och den vägen också likvärdiga villkor för näringsverksamhet och sysselsättning ute i regionerna. Utskottet understryker också vikten av interoperabilitet mellan olika transportformer och pekar på de långa avstånden i vårt land. Järnvägstrafiken är bra för klimatet och miljön, men den räcker inte ensam till för att tillgodose kollektivtrafiken på långa sträckor. Därför behöver vi också ett fungerande flygtrafiknät. Interoperabiliteten i trafiktjänster bör bli bättre och utvecklas, bland annat mer järnvägstrafik i flygplatsernas förbindelsetrafik och snabba tågförbindelser som komplement till flygtrafik. Kommunikationsutskottet föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:

Hur påverkas tredjeländer?

Att förpliktelserna i systemet utvidgas till att också omfatta flygbolag i tredjeländer kan få en rad konsekvenser för den finländska marknaden. För att undgå förpliktelserna kan det hända att flygbolag i tredjeländer drar ner på antalet mellanlandningar inom EU. Reformen kan bli ett allvarligt hot mot den för Finland så viktiga gate way-trafiken till Asien när konkurrenter från länder utanför EU inte belastas av de extra kostnaderna. Det kan ha mycket stor ekonomisk betydelse för bland annat lönsamheten på våra flygplatser, påpekar utskottet. Samtidigt kan det hända att miljöutsläppen ökar om flygrutterna blir längre när flygbolagen vill kringgå utsläppssystemet.

Tredjeländer har varit negativt inställda till EU-lagstiftningen. Om de inte uppfyller förpliktelserna, kan det bli aktuellt med sanktioner. Det sista alternativet är verksamhetsförbud som kommissionen beslutar om på förslag av myndigheten i ett medlemsland. Finland övervakar för sin del 25 flygbolags verksamhet. Av dem är 17 tredjelandsbolag med säte bl.a. i Förenta staterna, Ryssland och Japan. Om kommissionen inför sanktioner mot aktörer i tredjeländer, kommer de mycket sannolikt att skrida till motåtgärder och de kan få mycket betydande konsekvenser för Finland. Därför är det viktigt att ansträngningarna för att skapa en global mekanism för att begränsa utsläppen fortsätter.

Hur utsläppsavgifterna används

Det är enligt utskottet viktigt att åtminstone en del av medlen från utsläppshandeln går till att täcka kostnaderna för handeln med utsläppsrätter för luftfart, utsläppsminskningsprojekt inom flygbranschen, till exempel framtagning av biodrivmedel, effektivare flygplan och annan utsläppsminskning, och till att förbättra infrastrukturen inom luftfarten. I ett grundlagsperspektiv är det visserligen problematiskt att styra användningen av medel genom öronmärkning, men andan i direktivet bör ändå följas, påpekar utskottet. Enligt artikel 3d.4 i direktivet ska medlemsstaterna besluta om hur intäkterna från auktionering av utsläppsrätter ska användas. Dessa intäkter bör användas för att komma till rätta med klimatförändringar i EU och tredjeländer. Auktionsintäkter bör också användas för finansiering av bidrag till den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi och för åtgärder mot avskogning.