I propositionen föreslås en ny banlag som gäller planering, byggande, underhåll och nedläggning av järnvägar. Ändringar som följer av banlagen ska göras i lagen om inlösningstillstånd för vissa projekt som påverkar användningen av miljön, i markanvändnings- och bygglagen samt i 9 § i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter.

Bannätet ska delas in i ett stomnät och det övriga bannätet. Stomnätet ska bestå av banor för snabb persontrafik och tung godstrafik. Banorna är av nationell betydelse och betjänar dessutom långväga trafik mellan landskapen. Nya plankorsningar ska inte få byggas i stomnätet.

I lagen föreslås planeringsbestämmelser som baserar sig på samordning av planeringen och områdesanvändningen och på växelverkan. Innan en järnväg byggs ska en utredningsplan och en järnvägsplan godkännas. Utredningsplanen och järnvägsplanen är administrativa beslut som får överklagas av sakägarna. Med stöd av beslutet om godkännande av järnvägsplanen ska banhållaren kunna inleda en inlösningsförrättning som benämns järnvägsförrättning. Det behövs inget separat inlösningstillstånd.

Användningen av områden utanför järnvägsområdet ska få begränsas av säkerhetsskäl. I järnvägsplanen ska det kunna anvisas skydds- och frisiktsområden där växtlighet får avlägsnas och där det är förbjudet att ha byggnader.

Järnvägsområden ska förvärvas och ersättningar bestämmas i samband med järnvägsförrättning. I lagen föreslås också bestämmelser om nedläggning av järnvägar. Nedläggningar ska anges genom en järnvägsplan, där banhållaren också åläggs att vidta behövliga återställande åtgärder.

Banlagen och de lagändringar som har samband med den avses träda i kraft tidigast ett halvt år och senast ett år efter det att lagarna har antagits och blivit stadfästa.