Allmän motivering
Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig
och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget,
men med följande anmärkningar och ändringsförslag.
Utskottet välkomnar det angelägna syftet med det
direktiv som ska genomföras, att förbättra säkerheten
i järnvägstrafiken. När förordningar, föreskrifter
o.l. med anknytning till lagen bereds, gäller det att höra
tillräckligt många branschaktörer
och inte minst personalorganisationerna.
Utskottet understryker att säkerheten i järnvägstrafiken
måste ses ur ett övergripande perspektiv. Man
måste förvissa sig om att också de minsta
detaljerna i systemet är säkra. När det t.ex.
gäller personer som installerar och underhåller
säkerhetsanordningar eller arbetar som säkerhetsman,
måste man se till att de inte försämrar
den sammantagna säkerheten i järnvägstrafiken.
Enligt den föreslagna 17 § måste
en person som inte haft säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter
på fem år få utbildning för
uppgiften plus genomgå ett utbildningsprogram för
respektive anordningar och materiel. Utfrågade sakkunniga har
påpekat att bestämmelsen också borde
gälla förare av rullande materiel. Men enligt
information till utskottet tillåter direktivet inte en
sådan reglering. Däremot kan de som bedriver järnvägstrafik,
t.ex. VR, om de så önskar ställa extra krav
enligt sitt eget säkerhetsstyrningssystem bl.a. då det
gäller den anordnings- och materielspecifika utbildningen.
Ett kompletterande intyg enligt 12 § 2 mom. i lagförslaget
styrker att föraren av rullande materiel har rätt
att framföra den materiel som anges i intyget på en
viss del av bannätet. Föraren ska ha det kompletterande
intyget med sig när han eller hon framför rullande
materiel. Under sakkunnigutfrågningen framhölls
det att som bestämmelsen nu är formulerad får
en förare med kompletterande intyg framföra rullande
materiel endast på en viss del av bannätet. Önskemål
uttrycktes att bestämmelsen preciseras så att
föraren har rätt att framföra den materiel
som anges i det kompletterande intyget generellt på bannätet
eller på en viss del av det, eftersom förarna
vanligen utbildas för att arbeta på hela bannätet.
Enligt information till utskottet hindrar den föreslagna
lagen inte dem som bedriver järnvägstrafik, exempelvis
VR, att fortsättningsvis utbilda sina förare för
arbete på hela bannätet, i och med att VR:s säkerhetsintyg
och säkerhetsstyrningssystem tillåter det. Om
en aktör bedriver verksamhet endast på en viss
del av bannätet och säkerhetsstyrningssystemet
därmed gäller bara denna del, får aktören
inte bevilja kompletterande intyg för hela bannätet.
Det framgår också tydligt av propositionens motiv
att kompletterande intyg får beviljas för hela
bannätet på ovan relaterade villkor.
Detaljmotivering
6 §. Behörighetsvillkor.
Utskottet anser att bemyndigandet att utfärda förordning
i 4 mom. måste preciseras med att "närmare" bestämmelser
om tillräckliga språkkunskaper kan utfärdas genom
förordning av statsrådet.
8 §. Ansökan om förarbevis.
Utskottet föreslår att 5 mom. om bemyndigande
att utfärda förordning ändras genom att
utfärdande av förarbevis särregleras,
eftersom bestämmelser om beviljande också ingår
på lagnivå. Närmare bestämmelser
om beviljande av förarbevis skulle därmed kunna
utfärdas genom förordning av statsrådet. Eftersom
det inte finns några specifika bestämmelser i
lag om de övriga detaljerna i momentet, kan bestämmelser
om dem utfärdas genom statsrådsförordning.
Utskottet föreslår vidare en lagteknisk korrigering
i 6 mom.
10 §. Återkallande av förarbevis.
Grundlagsutskottet har i sin praxis ansett att återkallande
av ett tillstånd är en myndighetsåtgärd
som ingriper kraftfullare i individens rättsliga ställning än avslag
på en ansökan om tillstånd. Därför
har grundlagsutskottet ansett att proportionaliteten kräver
att möjligheten att återkalla tillstånd binds
vid allvarliga eller väsentliga förseelser eller
försummelser och vid att eventuella anmärkningar
och varningar till tillståndsinnehavaren inte har lett
till korrigering av uppenbara brister i verksamheten (GrUU
40/2002 rd, GrUU 14/2004 rd, GrUU
7/2005 rd, GrUU 20/2006 rd). Kommunikationsutskottet
anser att kriteriet för att med stöd av paragrafen återkalla
ett förarbevis bör vara att myndighetens anmärkningar
och varningar inte lett till korrigering av brister i verksamheten.
Utskottet föreslår att till paragrafen läggs
kriteriet att förarbeviset får återkallas, om
innehavaren trots uppmaning inte har korrigerat sitt förfarande.
12 §. Kompletterande intyg.
Utskottet föreslår en korrekt skrivning i
6 mom. i analogi med ändringen i 8 §.
13 §. Återkallande av kompletterande intyg.
Utskottet anser att bemyndigandet att utfärda förordning
i 7 mom. gäller sådant som ska regleras i lag
och föreslår följaktligen att momentet
stryks.
15 §. Behörighetsbevis.
Utskottet föreslår en korrekt skrivning i
7 mom. i analogi med ändringen i 8 §.
18 §. Återkallande av behörighetsbevis.
Med samma motivering som till ändringen i 10 § föreslår
utskottet att till 18 § läggs kriteriet att behörighetsbeviset
får återkallas om innehavaren trots uppmaning
inte har korrigerat sitt förfarande. Utskottet anser att
bemyndigandet att utfärda förordning i 4 mom.
gäller sådant som ska regleras i lag och föreslår
följaktligen att momentet stryks.
24 §. Undervisningspersonal och undervisningsmaterial.
Utskottet anser att 4 mom. om bemyndigande att utfärda
förordning måste preciseras med att "närmare"
bestämmelser om behörighetsvillkoren för
utbildarna och den person som ansvarar för utbildningen
kan utfärdas genom statsrådsförordning.
29 §. Återkallande av godkännande.
Trots att förvaltningsuppgifter som i princip hör
till myndigheter men som överlåtits på en
privat aktör inte omfattas av näringsfriheten
(GrUU 40/2002 rd) har grundlagsutskottet
ansett att det med tanke på proportionaliteten i bestämmelserna
om rättigheterna och skyldigheterna för en enskild aktör
som inte hör till myndighetsorganisationen är
nödvändigt att möjligheten att återkalla godkännande
binds vid allvarliga eller väsentliga förseelser
eller försummelser och vid att de anmärkningar
och varningar som eventuellt givits en enskild aktör inte
har lett till korrigering av påtalade brister i verksamheten
(GrUU 20/2006 rd). Följaktligen
bör också den föreslagna 29 § kompletteras
med villkoret att myndighetens anmärkningar och varningar
inte lett till korrigering av brister i verksamheten. Utskottet
föreslår att till 1 mom. läggs kriteriet
att godkännandet får återkallas, om läroanstalten trots
uppmaning inte har korrigerat sitt förfarande. Med samma
motivering föreslår utskottet en likadan ändring även
i 2, 3 och 4 mom.
30 §. Sakkunnigläkare inom järnvägsbranschen.
Utskottet föreslår en korrekt skrivning i
3 mom. i analogi med ändringen i 8 §.
32 §. Sakkunnigpsykolog inom järnvägstrafiken. Utskottet
föreslår en korrekt skrivning i 4 mom. i analogi
med ändringen i 8 §.
33 §. Återkallande av godkännande
av sakkunnigläkare inom järnvägsbranschen
och av godkännande av andra sakkunniga.
Med samma motivering som till ändringen i 10 § föreslår
utskottet att till 1 mom. läggs kriteriet att godkännandet
får återkalls om personen i fråga trots uppmaning
inte har korrigerat sitt förfarande.
36 §. Användningsändamål.
Utskottet föreslår att 1 mom. kompletteras
med att även fattande av beslut om tillstånd och övervakning
av dem ingår i användningsändamålet.
Dessutom föreslår utskottet att 3 mom. stryks
och en bestämmelse med samma innehåll lyfts in
i 39 § om uppgifter som får registreras. Därmed
blir det föreslagna 4 mom. 3 mom.
39 §. Uppgifter som får registreras.
I paragrafen ingår regler för hur uppgifter, även
känsliga brottsrelaterade uppgifter, får föras
in i registret. Men i förslaget finns inga bestämmelser
om varifrån och på vilka grunder uppgifterna fås. Därför
måste lagen kompletteras med ett nytt 1 mom. om
Trafiksäkerhetsverkets rätt att få uppgifter.
Därmed flyttar 1—4 mom. och blir 2—5
mom. Det nya momentet innehåller en exakt och noggrant
avgränsad bestämmelse om myndighetens rätt
att få uppgifter. Uppgifterna ska även kunna översändas
med hjälp av en teknisk anslutning, men innan anslutningen öppnas måste
mottagaren lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas
på behörigt sätt. Bestämmelsen
motsvarar till sin struktur luftfartslagens bestämmelse
om rätt att få upplysningar.
Utskottet föreslår att den bestämmelse
som ströks i 36 § lyfts in i början av
det föreslagna 1 mom.
Därtill föreslår utskottet att det
utelämnade ordet "kelpoisuusrekisteriin" fogas till det
föreslagna 2 mom. Ändringen påverkar
inte den svenska texten.
Utskottet föreslår också att bemyndigandet
att utfärda förordning i 4 mom. preciseras med
att närmare bestämmelser om de uppgifter enligt paragrafen
som ska föras in i registret utfärdas genom förordning
av statsrådet. Det betyder att det genom en statsrådsförordning
inte får utfärdas bestämmelser om t.ex.
nya uppgiftskategorier.
42 §. Avförande av uppgifter.
I paragrafen föreskrivs endast om avförande
av vissa brottsrelaterade uppgifter. Utskottet anser det befogat
att paragrafen för tydlighetens skull förses med
en hänvisning till bestämmelserna om avförande
av uppgifter i personuppgiftslagen och andra lagar.
43 §.Trafiksäkerhetsverkets rätt
att få upplysningar av myndigheter.
Utskottet föreslår att bestämmelsen
om teknisk anslutning kompletteras med att mottagaren ska lägga
fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt
sätt innan anslutningen öppnas.
45 §. Registret över kompletterande intyg.
Utskottet föreslår att bemyndigandet att utfärda förordning
i 5 mom. preciseras med att närmare bestämmelser
om de uppgifter som ska föras in i registret utfärdas
genom förordning av statsrådet. Därmed
går det inte att genom förordning föreskiva
om t.ex. nya uppgiftskategorier.
46 §. Skyldighet att lämna uppgifter.
Utskottet föreslår att 2 mom. om teknisk anslutning
kompletteras med att mottagaren ska lägga fram en utredning
om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt
innan anslutningen öppnas.