Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 7 oktober 2003 en proposition med förslag till lag om ett informationssystem för väg- och gatunätet (RP 84/2003 rd) till kommunikationsutskottet för beredning.
Utskottet har hört
regeringsråd Mikael Nyberg och trafikråd Matti Roine, kommunikationsministeriet
regeringsråd Aulis Gerlander, inrikesministeriet
ledande jurist Seppo Kaasinen och projektchef Riitta Kaasalainen, Vägförvaltningen
direktör Antti Kosonen, Lantmäteriverket
verkställande direktör Antero Vuorio, Genimap Oy
chef för samhällstekniken Jussi Kauppi, Finlands Kommunförbund
verkställande direktör Jaakko Rahja, Vägföreningen i Finland
teknologie doktor Jussi Sauna-aho, Vemosim Oy
Regeringen föreslår ett informationssystem för väg- och gatunätet. I lagen finns regler för hur systemet inrättas, upprätthålls och utvecklas och om hur uppgifter får lämnas ut ur det. Syftet med lagen är att på riksnivå skapa ett informationssystem och en informationstjänst med uppgifter om allmänna och enskilda vägar och om gator. Det föreslås att Vägförvaltningen ska svara för informationssystemet och informationstjänsten. Lantmäteriverket levererar i enlighet med ett avtal med Vägförvaltningen för lagring i systemet de uppgifter det förfogar över om trafikledernas position och egenskaper. Vägförvaltningen åter levererar för lagring i systemet uppgifter om allmänna vägars egenskaper. Kommunerna kan i enlighet med avtal med Vägförvaltningen för lagring i informationssystemet leverera uppgifter om gator och enskilda vägar som de sköter om. Kommunerna påförs alltså ingen lagstadgad skyldighet att leverera data.
Den nya lagen avser att säkerställa att de uppgifter som ingår i informationssystemet är färska. Därför föreslås det att Lantmäteriverket levererar uppgifter till systemet när ändringar skett i allmänna och enskilda vägars och gators position och enskilda vägars egenskaper och Vägförvaltningen uppgifter om ändringar för allmänna vägars vidkommade. Dessutom meddelar eller levererar kommunerna enligt avtal med Vägförvaltningen ändringsuppgifter om dels gator, dels enskilda vägar som de sköter om.
För att uppgifterna i informationssystemet ska kunna utnyttjas optimalt, föreslås Vägförvaltningen få rätt att ur informationssystemet lämna ut uppgifter för att användas som sådana eller för tjänsteproduktion.
Enligt förslaget tar Vägförvaltningen ut en avgift för de prestationer som lämnas ut från informationssystemet och för informationstjänster. Grunderna för avgiften regleras i lagen om grunderna för avgifter till staten. De myndigheter, kommuner och samkommuner som levererar uppgifter till systemet skall dock få uppgifterna avgiftsfritt för annat än kommersiellt bruk, förutsatt att de gäller den egna branschen eller det egna området.
Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2004.
Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet propositionen behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande anmärkningar.
I samband med sakkunnigutfrågningen framgick det att det är statliga myndigheter och kommuner som främst kommer att behöva uppgifter. Uppgifterna används exempelvis inom polis-, brand- och räddningsväsendet. Dessutom används de för kollektivtrafiktjänster, för trafikstyrning och för planering av trafiksystem. En annan viktig användargrupp är företag och organisationer som använder uppgifterna i sin egen verksamhet. Som exempel kan nämnas planering av transporter och optimering av logistiken i näringslivet. Den tredje gruppen består av företag som bearbetar uppgifterna i systemet och kombinerar dem med andra uppgifter i kommersiellt syfte. Här kan som exempel tas olika avgiftsbelagda nättjänster och apparater för fordonsnavigering.
Uppgifterna i systemet härstammar från många olika källor. De ges en homogen form och anpassas till varandra. Vägförvaltningen övervakar att uppgifterna håller kvaliteten och levererar vid behov uppgifter till olika användargrupper. Vägförvaltningen tillhandahåller inte användarna färdiga tjänster eller tillämpningar utan upprätthåller endast datalagret. Uppgifternas bearbetningsgrad är följaktligen låg och förenlig med Vägförvaltningens myndighetsroll.
Utskottet påpekar att samhälleligt sett måste tjänsterna vara mer utvecklade för att generera en större nytta. Bassystem av detta slag ligger väl till för ändamålet, eftersom de skapar de nödvändiga premisserna för ett effektivt utnyttjande av ny teknik. Dessutom snabbar de upp utvecklingen och gör det möjligt att införa nya trafiktjänster, för att inte tala om nya affärsmetoder. Ur systemet kan i framtiden utvinnas högkvalitativa tjänster för trafikändamål, tjänster som förbättrar säkerheten, gör det lättare att röra sig, gör verksamheten mer lönsam och underlättar för människor över lag. Om servicen skall bli bättre gäller det också att följa hur själva systemet utvecklas och hålla ett öga på de registrerade uppgifterna, understryker utskottet. Nu omfattar systemet exempelvis inte uppgifter om höjdskillnader och backighet men kan användas för att räkna ut en bränsleekonomiskt lönsammare rutt. När systemet tagits i bruk bör det enligt utskottets mening övervägas om uppgifterna kunde utvecklas för att systemet ska generera större nytta.
Med stöd av det ovan sagda föreslår kommunikationsutskottet
att lagförslaget godkänns utan ändringar.
Helsingfors den 6 november 2003
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Mika Boedeker