Allmän motivering

Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande kommentarer och ändringsförslag.

Inkomsterna från farledsavgiften används för att täcka kostnaderna för farledshållning, fartygstrafikservice och isbrytning. Avgiftsinflödet resulterade 2009—2011 i en undertäckning på totalt ca 37 miljoner euro, men t.ex. 2006—2008 i en övertäckning på sammanlagt ca 51 miljoner euro. De senaste årens minus beror bland annat på att fartygsanlöpen minskat till följd av den ekonomiska lågkonjunkturen och på att kostnaderna för farledshållning stigit. De stränga isvintrarna har gjort att i synnerhet kostnaderna för isbrytning ökat. Priset på de drivmedel som används i isbrytare uppges ha fyrdubblats under de senaste tio åren.

Utskottet vill understryka hur beroende vår utrikeshandel är av sjöfarten. Exporten och importen sker till 80 procent sjövägen, och exportens andel av Finlands bnp är ca 40 procent. Det är livsviktigt för företagens export att farlederna är i gott skick och isbrytningen effektiv och därför måste finansieringen av dem tryggas.

Men man måste komma ihåg att det krävs långa sjötransporter för att få ut våra viktigaste exportprodukter på marknaden och att sjöfarten får det allt svårare att hävda sig i konkurrensen när drivmedelspriserna stiger och utsläppsbestämmelserna stramas åt. Därför har man rätt att förvänta sig att höjningen av den skatteliknande farledsavgiften håller sig på en befogad och acceptabel nivå. Regeringen bör om inte förr så senast i nästa trafikpolitiska redogörelse ta ställning till hur de stigande kostnaderna för isbrytning och farledshållning ska fördelas mellan rederibranschen och staten.

Den nuvarande lagstiftningen om farledsavgift och de lika stora höjningarna är enligt utskottets mening inte tillräckligt rättvisa mot exempelvis de rederier som investerat i fartyg med ypperliga isegenskaper. De här fartygen klarar själva gång i svåra isförhållanden och har under normala vintrar även kunna hjälpa fartyg med lägre isklass. Systemet tar inte heller hänsyn till miljökraven på fartyg. Det finns behov av att utveckla farledsavgiftssystemet ytterligare och låta det basera sig på användningen av olika former av farledsservice. Som det påpekats för utskottet behövs det en samlad analys av strukturen och grunderna. Utskottet anser att systemet måste ses över i sin helhet och föreslår ett uttalande om detta.

Farledsavgiftens storlek.

Propositionen bygger på antagandet att godstransporterna i utrikestrafiken ökar med ca 3 procent 2012. Antalet fartygsanlöp väntas öka ungefär lika mycket. Utan en höjning av avgiften räknar regeringen med att avgiftsinflödet blir 71,7 miljoner euro och med en höjning på 12 procent 80,3 miljoner euro 2012.

Under utskottsutfrågningen presenterades preciserade prognoser bl.a. för tillväxten i godstransporterna i utrikestrafiken 2012. I ljuset av dem är det rimligt att anta att trafiken ökar med 3,2 procent nästa år. Enligt rapport från kommunikationsministeriet kan man genom att höja farledsavgiften för alla fartygstyper med 9,5 procent nå propositionens mål, en inkomst på 80,3 miljoner euro och en kostnadstäckning på 86,3 procent. Sjöfarten och de för näringslivet nödvändiga sjötransporterna får absolut inte belastas med alltför stora höjningar av farledsavgiften, menar utskottet och föreslår en höjning med 9,5 procent.