Förslag

Direktivförslaget har bestämmelser om fri rörlighet för tjänster dels när det gäller möjligheterna för tjänstetillhandahållare att etablera sig i en annan medlemsstat, dels när det gäller den fria rörligheten för tjänster som tillfälligt tillhandahålls över gränsen. Förslaget eftersträvar fri rörlighet för tjänster i första hand med hjälp av förenklade administrativa förfaranden. Det föreslagna direktivet är ett s.k. ramdirektiv.

Europaparlamentet röstade om direktivet vid den första behandlingen den 16 februari 2006. Efter parlamentets omröstning lämnade kommissionen ett nytt förslag till direktiv den 4 april 2006. Rådet har fört diskussioner ända sedan förslaget lämnades men har inte kunnat nå politisk enighet i frågan.

Kommissionens förslag stämmer i stort sett överens med resultatet av omröstningen i parlamentet. Kommissionens förslag innehåller i huvudsak de element som också Europaparlamentet antog. Kommissionen anser att det nya ändrade förslaget alltjämt spelar en viktig roll för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen i EU. Genom att öppna marknaden för tjänster och främja en hög nivå i fråga om sysselsättning och socialt skydd samt miljöskydd skapar man enligt kommissionen en väl avvägd och hållbar ekonomisk och social utveckling. En ekonomisk konsekvensbedömning av det ändrade förslaget utarbetas av kommissionen i juni.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen ger sitt stöd till ett tjänstedirektiv med ett så brett tillämpningsområde som möjligt och anser att direktivet är nödvändigt för effektivare verksamhet på den inre marknaden och för en bättre konkurrenskraft i Europa. Tjänstedirektivet är ett av de viktigaste instrumenten för att genomföra målen för Lissabonstrategin. Regeringen understöder direktivförslagets mål att gallra bort onödig byråkrati inom näringsverksamheten. Den här frågan är särskilt viktig för finska exportföretag.

Förslaget är synnerligen omfattande till sitt tillämpningsområde och sina verkningar. Regeringen anser att det i detta tidiga beredningsstadium ännu inte finns förutsättningar att ta ställning till alla enskilda bestämmelser som ingår i direktivet. I fråga om vissa enskilda bestämmelser kan regeringen slå fast följande ställningstaganden:

Regeringen anser att de otillåtna krav som ingår i artikel 14 samt de krav som skall utvärderas enligt artikel 15 i princip kan accepteras. Dessutom betonar regeringen att en slutlig ståndpunkt till förbudet mot ekonomisk behovsprövning enligt artikel 14.5 för taxiverksamhetens del kan bildas tidigast när den taxilagsarbetsgrupp som kommunikationsministeriet har tillsatt har slutfört sitt arbete, den 15 juni 2004. Vid den fortsatta beredningen av förslaget bör det dock säkerställas att den höga kvaliteten och den regionala täckningen i vårt nuvarande taxisystem inte försvagas. Regeringen anser att förhållandet mellan bestämmelserna i det föreslagna direktivet och den koncessionsreglering av televisions- och radiosändningar i Finland och övriga frågor som gäller den nationella radioförvaltningen bör klargöras ytterligare. Regeringens ståndpunkter justeras i den takt rådsbehandlingen framskrider.

Regeringen ger fortfarande sitt stöd till ett starkt tjänstedirektiv och ett så brett tillämpningsområde som möjligt och anser att direktivet är nödvändigt för genomförande av målen för Lissabonstrategin. Tjänstemarknadens roll för utveckling av EU:s konkurrenskraft är avgörande

Det är viktigt att särskilt artiklarna om etableringsfriheten i kommissionens förslag inte försvagas, menar regeringen. Det är viktigt att starka formuleringar om etableringsfriheten garanteras. Dessa gäller bland annat genomgång av och rapportering om tillståndssystem och andra krav. Dessa formuleringar stärker på ett avgörande sätt implementeringsprocessen och förbättrar förutsättningar för insyn i implementeringen. Dessutom ger det en viktig signal till tjänsteleverantörer om medlemsstaternas engagemang när det gäller direktivet. Särskilt viktigt är en genomgång av systemen för finländska exportföretag. Den finländska marknaden är i dagens läge ytterst öppen för utländska företagare inom tjänstesektorn. När administrativa bördor och olika krav som utgör hinder för tjänsternas fria rörlighet avskaffas gagnar det finländska exportföretag. Direktivet skapar rättslig säkerhet och sporrar sålunda tjänsteföretag som ofta är små eller medelstora företag att också exportera. Därför är det viktigt att man vid bedömningen av direktivet utöver de direkta effekterna också beaktar de indirekta positiva effekterna i och med att osäkerhetsfaktorerna minskar och den administrativa bördan blir lättare.