Allmänt

(1)Genom lagförslaget stiftas en ny klimatlag. Det är fråga om en ramlag vars syfte är att stärka regleringens styreffekter. Målnivån för utsläppsminskningarna har uppdaterats och ligger nu i linje med Finlands klimatpanels rekommendation som baserar sig på vetenskaplig analys. Likaså har målen för utsläppsminskning på kort och medellång sikt för åren 2030, 2040 och 2050 skrivits in i lagen. Dessa element i lagen bidrar till en långsiktig och förutsebar klimatpolitik. 

(2)Utskottet anser det vara viktigt att Finlands mål för klimatneutralitet och utsläppsminskning skrivs in på lagnivå, eftersom det ökar förutsägbarheten också för näringslivet och aktörerna inom transportsektorn. Med tanke på investeringsbesluten bör den nationella lagstiftningen och EU-lagstiftningen vara så tydliga och harmonierade som möjligt. Överlappningar ska undvikas och särskild uppmärksamhet ska fästas vid konsekvensbedömningen. Kostnadseffektivitet, marknadseffektivitet och teknikneutralitet är också centrala principer. 

(3)Med sina mål har Finland som ambition att bli klimatneutralt tidigare än många andra länder. Å ena sidan kan detta öka pionjärföretagens affärsmöjligheter, men å andra sidan innebär det utmaningar att ha skarpare mål än Europeiska unionen. Det är klart att Finland måste uppfylla målen i klimatavtalet från Paris, men eftersom vi redan genomfört många åtgärder måste vi värna vår konkurrenskraft och grunden för vår ekonomi. 

(4)Det har påpekats för utskottet att den största bristen i lagen kan anses vara att denna inte innehåller något kvantitativt mål för den genomsnittliga nettosänkan. Enligt erhållen utredning är en tillräckligt stor nettosänka utöver utsläppsminskningar också ett absolut villkor för att klimatneutraliteten ska vara uppnådd 2035 och för att koldioxidutsläppen ska vara negativa efter det. I fortsättningen är det därför ytterst viktigt att de åtgärder som behövs för en tillräcklig nivå på nettosänkorna säkerställs i klimatplanen för markanvändningssektorn. 

(5)Enligt utredning har landskapens och kommunernas klimatåtgärder en avgörande betydelse för att minska utsläppen från trafiken, eftersom största delen av utsläppen från trafiken härrör från korta resor. Det har påpekats för utskottet att klimatlagen därför bör innehålla förpliktelser även för myndigheterna i landskapen och kommunerna. I synnerhet i stadsregioner är det lätt att promenera, cykla eller åka kollektivt i stället för att åka korta sträckor med bil. Här går det att påverka genom att underlätta för de här alternativa transportformerna. 

(6)Sakkunniga har ansett det vara ytterst viktigt att nivån på och utvecklingen av Finlands koldioxidhandavtryck följs upp inom ramen för planeringssystemet för klimatpolitiken. Enligt erhållen utredning bör man i samband med utarbetandet av klimatårsberättelsen göra en bedömning av nivån på och utvecklingen av handavtrycket. Därför anser utskottet att klimatårsberättelsen bör innehålla en bedömning av Finlands koldioxidhandavtryck. I planeringssystemet enligt klimatlagen bör man i högre grad än för närvarande betona koldioxidhandavtrycket som idé. 

Affärsmöjligheter

(7)Enligt utredning utgör det internationella klimatarbetet och den gröna omställningen en betydande tillväxt- och exportpotential för finländska företag också inom logistiksektorn. Klimatmålen kan inte nås utan omfattande investeringar. Den globala effekten av Finlands mål för klimatneutralitet blir maximal, om lösningarna för utsläppsminskning kan genomföras kostnadseffektivt och kommersialiseras inte bara på den inre marknaden utan också på världsmarknaden. 

(8)Finland är för närvarande enligt uppgift ett av de länder som är bäst på ren teknik, och finländska företag har lösningar att erbjuda för utsläppsreduktion. Därför är det med tanke på såväl Finlands ekonomi som minskningen av de globala utsläppen ytterst viktigt att bättre förstå vad vårt koldioxidhandavtryck för närvarande består av och vilken potential det finns för att öka det globalt. De utsläppssnåla produkter och tjänster som finländska företag erbjuder – Finlands koldioxidhandavtryck – kan ha mångdubbel inverkan i relation till de nationella utsläppen. Insikter i hur koldioxidhandavtrycket bildas och uppföljning av dess utveckling skulle också bidra till att på ett mer verkningsfullt sätt rikta in såväl den offentliga förvaltningens som näringslivets satsningar på att öka handavtrycket. På så sätt är det möjligt att uppnå större utsläppsminskningar ute i världen och öka Finlands export och ekonomi. 

Lagstiftningens konsekvenser för transportsektorn

(9)De konkreta effekterna av den nya klimatlagen kommer att bli synliga genom det planeringssystem som skapas inom ramen för klimatlagen och kvaliteten på och genomförandet av de verktyg som ska finnas till stöd för systemet. Planerna bör dock inte bara fokusera på drivkrafter utan också på transportsystemets effektivitet och produktivitet. Särskilt i städer och stadsregioner bör man utöver förnyandet av drivkrafter också koncentrera sig på att åstadkomma en hållbar färdmedelsfördelning. Enligt utredning bör man satsa på kollektivtrafik, aktiv mobilitet och transportservice som kan samanvändas i enlighet med den cirkulära ekonomin för transportsektorn. Likaså behövs det satsningar på nyttjande av data för att möjliggöra kompatibla rese- och transportkedjor. Enligt undersökningar är en förbättring av servicenivån inom kollektivtrafiken den mest godtagbara av åtgärderna för att minska utsläppen från trafiken. Det främjar samtidigt både bekämpningen av transportfattigdomen och uppnåendet av målen för utsläppsminskning. 

(10)Elektrifieringen av trafiken har enligt propositionen relativt måttliga konsekvenser för samhällsekonomin och den planerade halveringen av utsläppen från trafiken har konsekvenser också för statsfinanserna via skatteintäkterna från drivmedel. Men enligt uppgift kommer effekterna av elektrifieringen inte att vara måttliga, utan det krävs investeringar i miljardklassen. Likaså räknas konsekvenserna för statsfinanserna i miljarder när det gäller skatteintäkter. När alla drygt 5 miljoner fordon med förbränningsmotor som används i trafik under de följande 20 åren ersätts med fordon som använder nya drivkrafter och den energi som de använder produceras på ett hållbart sätt i Finland i stället för med importerad energi, är det fråga om en betydande samhällsekonomisk effekt. 

(11)Utskottet uttrycker sin oro över de ekonomiska och sociala konsekvenserna, som i hög grad beror på Finlands perifera läge, glesa bosättning och långa avstånd. Ambitiösa mål för Finland som energiintensivt samhälle blir dyra i övergångsfasen. Å andra sidan kan utfasningen av fossila bränslen också ses som en strategisk säkerhetsfråga. Därför anser utskottet att globala åtgärder bör prioriteras alltid när det är möjligt. Utskottet konstaterar att syftet med lagstiftningen bör vara att minska förbrukningen av fossila bränslen och således inte privatbilismen i sig utan utsläppen från biltrafiken. 

(12)Utskottet uttrycker sin oro över Finlands konkurrenskraft och de utmaningar som särförhållandena i Finland medför för transportsektorn. Enligt utredning är utsläppsmålen mycket väl kända inom transportsektorn och sektorn utvecklar i praktiken ingen ny teknik eller service som inte skulle ha något samband med hållbarhet eller intelligent trafik. Därför är det viktigt att företagens synpunkter och kompetens blir etablerat inkluderade i det strategiska planeringssystem som styr branschens framtid och som fungerar med hjälp av återkoppling från klimatpanelen. 

(13)Sakkunniga har framfört att försäljningen av andra personbilar än renodlade elbilar måste upphöra så snart som möjligt. Utskottet har dock också erfarit att enbart ersättande av bilar med förbränningsmotor med elbilar inte är en systemisk förändring som behövs för att uppnå resultat. Klimatlagen bör inte enbart fokuseras på utsläpp utan den bör inbegripa hållbarhet som ett mer omfattande element. 

(14)Enligt erhållen utredning är elektrifiering uttryckligen en möjlighet på längre sikt, men på kort sikt är utmaningarna också ett faktum. Också den tunga trafiken kommer i framtiden att övergå till el, med undantag av de allra tyngsta fordonen och offroad-sektorn. På lång sikt bör förnybara drivmedel enligt sakkunniga användas där de är till störst nytta för klimatet och där det inte finns alternativ. Detta gäller framför allt flygtrafiken och fartygstrafiken, inte vägtrafiken bortsett från den tunga trafiken. 

(15)Utskottet anser att teknikneutralitet är viktigt och att ett brett spektrum av åtgärder bör sättas in för att minska koldioxidutsläppen. Utskottet anser också att biodrivmedel är viktiga i omställningen till grön trafik. Man bör också vara medveten om problemen med den tunga trafiken i ett land med långa avstånd, där största delen av godstransporterna går på gummihjul. 

Myndigheternas resurser

(16)Utskottet uttrycker sin oro över de uppgifter som lagen medför för myndigheterna och anser att man bör se till att myndigheterna har tillräckliga resurser. 

(17)Vid utfrågningen av sakkunniga ansåg kommunikationsministeriet att det är viktigt att det finns tillförlitlig information om utsläppen från trafiken till underlag för klimatpolitiken. Utskottet påpekar därför att det behövs finansiella resurser för byggande och underhåll av ett system som ska ersätta beräkningssystemet LIPASTO. 

Uppföljning

(18)Den föreslagna lagen kommer enligt uppgift att påverka koldioxidutsläppen och kolsänkorna samtidigt som den också får samhällsekonomiska och sociala konsekvenser. Utskottet fäster därför miljöutskottets uppmärksamhet vid bedömningen av lagstiftningens konsekvenser och uppföljningen av hur den fungerar. Utskottet föreslår att miljöutskottet tar in ett uttalande om bedömningen och uppföljningen i sitt betänkande.