Allmänt

(1) I statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2023—2026 konstateras det att enligt planen för de offentliga finanserna 2022—2025 ska en inbesparing på 110 miljoner euro per år göras inom förvaltningsområdet. Därutöver ska 17 miljoner euro inbesparas på årsnivå. Den närmare fördelningen av beloppet bestäms i samband med budgeten för 2023. Vid utfrågningen betonade sakkunniga att det är beklagligt att en så stor besparing riktas till förvaltningsområdet, särskilt när man beaktar den nuvarande nivån på de budgetmoment som avser trafiknätet. 

(2) Utskottet anser att det är synnerligen oroväckande att den nuvarande ramnivån inte gör det möjligt att uppnå målen i planen Trafik 12 och färdplanen för fossilfria transporter. Det enda sättet att lösa situationen permanent är att öka anslagen till den nivå som anges i planen Trafik 12, som gör det möjligt att gradvis minska reparationsskulden. Beslutet om planen Trafik 12 fattades genom en parlamentarisk beredning, och utskottet anser att det är ytterst viktigt att man får de anslag som behövs för att genomföra planen och det investeringsprogram som ingår i den. 

Investeringsprojekt

(3) Utskottet är medvetet om att prioritetsordningen för projekten i planen Trafik 12 kan ha ändrat i det förändrade världspolitiska läget. Utskottet konstaterar att det är bra att överväga en översyn av prioriteringen av projekten så att de projekt som hänför sig till försörjningsberedskapen prioriteras högst, och därefter prioriteras de projekt som är viktiga för det finländska näringslivets verksamhet och konkurrenskraft. Först efter dessa prioriterade projekt finns det skäl att satsa på projekt som till exempel förbättrar resekomfort eller restider. Utskottet betonar att en eventuell ändring av prioriteringen bör göras parlamentariskt. 

Sjöfart och sjötrafik

(4) Utskottet framhåller att sjötrafiken är nödvändig för näringslivet och försörjningsberedskapen i Finland. Därför är det viktigt att man följer hur sjöfarten och sjötrafiken fungerar och ser till att det i Finland finns tillräckligt med fungerande hamnar. Dessa utgör också en del av TEN-T-nätet. 

(5) Transporterna på Saima kanal har minskat betydligt till följd av den förändrade internationella situationen, och för näringslivet är det ytterst viktigt att man hittar ersättande rutter för varutransporterna. Därför är det förståeligt att de anslag som var tänkta att användas för iståndsättning av Saima kanal inte används i denna situation. Det är nödvändigt att utreda ersättande rutter i östra Finland. Utskottet betonar att anslagen absolut måste användas till ersättande järnvägs- och vägtransportrutter som är nödvändiga för näringslivet. 

Basunderhåll av transportinfrastrukturen samt reparationsskulden

(6) Enligt statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna prioriteras inom trafikledshållningen de åtgärder som krävs för att garantera den dagliga framkomligheten i transportnätet och för att bromsa ökningen av det eftersatta underhållet och minska underhållsskulden. I enlighet med redogörelsen prioriterar Trafikledsverket den dagliga framkomligheten i transportnätet. Enligt inkommen utredning är det dock inte möjligt att stoppa ökningen av eller minska underhållsskulden utifrån finansieringsnivån i rambeslutet. 

(7) Vid den tidpunkten när planen Trafik 12 kom till uppskattades kostnadsnivån stiga med i genomsnitt 2,5 procent per år. Kostnadsökningen har dock varit exceptionellt kraftig under det gångna året. Enligt Statistikcentralen ökade kostnaderna för markbyggnadssektorn med 11,3 procent mellan mars 2021 och mars 2022. Utskottet påpekar också att basunderhåll av transportinfrastrukturen är ett nettobudgeterat moment. Största delen av inkomsterna utgörs av intäkterna från banavgiften, varav den ryska trafiken årligen har stått för cirka 12 miljoner euro. Dessa intäkter uteblir sannolikt i fortsättningen. 

(8) Finansieringsnivån på basunderhållet av transportinfrastrukturen i rambeslutet betyder att man skär ner på förbättringen och reparationen av trafiknäten jämfört med vad som planerats. Enligt uppgift kommer man främst att gallra i förbättringsprojekt som ingår i planen Trafik 12. För vägnätets del handlar det här om objekt som främjar näringslivets verksamhetsförutsättningar, trafiksäkerheten samt gång och cykling och för bannätets del om projekt som bland annat gäller säkerheten i plankorsningar och förbättrande av banlinjer och bangårdar. När det gäller reparationerna av vägnätet är det särskilt det belagda vägnätet som drabbas. Beläggningsprogrammet för 2023 beräknas bli rekordkort. Man måste också minska reparationerna av broar. På bannätet riktar sig nedskärningarna till reparationer av tjälfarliga och mjuka ställen, överbyggnader, broar och tunnlar samt byten av växlar. 

(9) Utskottet anser det vara särskilt oroväckande att det eftersatta underhållet av trafikledsnätet beräknas öka från nuvarande cirka 2,9 miljarder euro till klart över 3 miljarder euro under ramperioden. Utskottet anser det vara ytterst viktigt att de anslag som behövs på längre sikt anvisas för basunderhåll av transportinfrastrukturen och för att avvärja reparationsskulden. 

Den gröna omställningen

(10) Enligt utskottet är trafiksystemet och särskilt kollektivtrafiksystemet av väsentlig betydelse för att samhället ska fungera och för den gröna omställningen. Ur kollektivtrafikens synvinkel är behovet av finansiering som upprätthåller servicenivån fortsatt stort både i den trafik som ordnas av städerna och i den trafik som ordnas av staten. Enligt den utredning som fåtts kommer prisökningen på flytande bränslen att påverka anslagsbehovet efter coronakrisen, trots att regeringen har dragit upp riktlinjer om kostnadsstöd för transportsektorn, temporär sänkning av distributionsskyldigheten och beredning av en så kallad yrkesdiesel. 

(11) I det nationella programmet för att främja gång och cykling (2018), som är ett led i regeringsprogrammet, fastställs nivån på investeringsprogrammet för gång och cykling till 30 miljoner euro per år (2019—2023) för att den eftersträvade ökningen på 30 procent i antalet gång- och cykelresor ska kunna nås före 2030. Utskottet anser att nivån på minst 30 miljoner euro enligt investeringsprogrammet för gång och cykling bör tryggas under de kommande åren. 

Cybersäkerhet

(12) Enligt redogörelsen stiger den årliga tilläggsfinansieringen för att förbättra cybersäkerheten till cirka 40—56 miljoner euro under ramperioden, fördelat mellan flera olika förvaltningsområden. De största projekten handlar om att förbättra förvaltningens gemensamma basinfrastruktur, utvidga miljöerna för behandling av säkerhetsklassificerat material, höja säkerhetsmyndigheternas kapacitet och utveckla FPA:s förmånssystem. I finansieringen ingår anskaffning av viss utrustning samt personalökningar. 

(13) Det förtroliga samarbetet mellan den privata och den offentliga sektorn har ansetts höra till Finlands starka sidor, men det har också konstaterats att det finns skäl att utveckla samarbetet och ledningen inom cybersäkerhetsarbetet. Myndigheternas roll är att sköta samordningen mellan olika förvaltningsområden och att skapa en gemensam bild av cybersäkerhetsläget. Företagen å sin sida har förmåga att skydda datasystem och datainfrastruktur mot cyberstörningar och cyberattacker. 

(14) Utskottet noterar med tillfredsställelse att kommunikationsministeriets omkostnader utökas med cirka 3,5 miljoner euro per år som en del av förslagen om cybersäkerhet. De tillägg för förbättring av cybersäkerheten som gjorts inom förvaltningsområdena är sammantaget en mycket positiv och välkommen ökning. Enligt den utredning som fåtts bör man kontinuerligt och noga följa cybersäkerhetsläget i samhället, särskilt med beaktande av den rådande internationella politiska situationen, och sträva efter att förebygga eventuella risker. De tillägg som nu gjorts främjar för sin del målet samt förbättrar vår cyberförmåga och effektiviserar vår samordningsförmåga när det gäller cybersäkerheten. Utskottet betonar att lägesbilden måste följas kontinuerligt och att man så snabbt som möjligt måste reagera på upptäckta brister i förmågan. 

Meteorologiska institutet

(15) Enligt vad utskottet erfar har Meteorologiska institutet tillsammans med Försvarsmakten och Lantmäteriverket berett ett förslag om inrättande av en nationell rymdlägesbildcentral. De anslag som föreslås i planen för de offentliga finanserna för 2023—2026 räcker dock inte till för ändamålet. Utskottet påpekar att Meteorologiska institutet är en del av den kritiska infrastrukturen. Därför är det nationellt nödvändigt att trygga tillräckliga resurser för institutet i det aktuella internationella säkerhetsläget.