Under behandlingen har det föreslagits att bestämmelsen om betaltjänstanvändares ansvar i 62 § i betaltjänstlagen (290/2010) ändras. Dessutom har utskottet ansett det vara problematiskt att bland annat röstbaserade tjänster med tilläggsavgift ska ingå i lagens tillämpningsområde. I utfrågningen av de sakkunniga kom det dessutom fram att bestämmelserna kommer att medföra betydande extra kostnader för aktörerna. Enligt uppgifter till utskottet stämmer propositionen dock överens med EU:s direktiv 2015/2366 om betaltjänster, som syftar till fullständig harmonisering och som inte ger lagstiftaren något nationellt spelrum. 

Vid utfrågningen av de sakkunniga kom det fram att det finns ett behov av att styra och precisera tolkningen av bestämmelserna, bland annat vad gäller beloppen för tjänster hos teleföretag som inte berörs av tillämpningsområdet och definitionen av betaltjänstanvändare. Finansinspektionen och Kommunikationsverket bör tillsammans bedöma och ge riktlinjer för tolkningen i dessa fall för att det inte ska vara oklart var gränserna går och vad bestämmelserna exakt avser, anser utskottet. I tolkningen är det dessutom viktigt att ta hänsyn till att betaltjänstlagen inte onödigt mycket bör inskränka möjligheterna att använda de nuvarande tjänsterna eller att introducera nya tjänster. Utskottet vill särskilt lyfta fram bestämmelserna om identifiering, för att exempelvis mobilbetalning och kontaktlös betalning ska vara lätta att använda. I tolkningen är det också av betydelse att se till att bestämmelserna inte försämrar konsumenternas serviceupplevelse. Vidare är det angeläget att i samråd med berörda myndigheter lyfta fram behovet av att ta fram service för intelligenta transporter och nya serviceformer (Mobility as a Service, MaaS), påpekar utskottet. 

Vi får inte glömma att grupper med särskilda behov är viktiga när vi satsar mer på elektroniska tjänster och elektronisk identifiering. Utskottet har fått information om att kommunikationsministeriet utreder om lagstiftningen om elektronisk identifiering behöver ses över bland annat för att förtydliga bestämmelserna om identifiering av personliga assistenter för grupper med särskilda behov. 

Utskottet påpekar vidare att konsumentens ansvar delvis är reglerat på ett annat sätt i betaltjänstlagen än i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009). Det beror dock enligt utskottet på att betaltjänstlagen bara avser identifiering vid betalning, medan den allmänna lagen om stark autentisering gäller många andra situationer där användaren ska identifiera sig. 

Konsekvenser för marknaden för elektronisk identifiering och för förtroendenätet

Utskottet känner en viss oro för relationen mellan elektronisk identifiering i betaltjänstlagen och de allmänna bestämmelserna i lagen om stark elektronisk autentisering. Enligt uppgifter till utskottet kan tillämpningen och tolkningen av båda lagarna samordnas i varierande situationer och betaltjänstlagen är i vissa hänseenden en speciallag i relation till lagen om stark elektronisk autentisering. 

Det är beklagligt att själva innehållet och konsekvenserna av identifieringsbestämmelserna i betaltjänstlagen i hög grad kommer att vara beroende av de standarder som kommissionen utfärdar senare. Med tanke på hur marknaden för elektronisk identifiering utvecklas är det inte bra om det område som berörs av betaltjänstlagen får helt andra eller åtminstone strängare krav på elektronisk identifiering än de som gäller för elektronisk identifiering i övrigt. Dessutom kostar det att ändra nuvarande praxis och service. Extra stor oro känner utskottet för hur den framväxande infrastrukturen, det nationella förtroendenätet, för elektronisk identifiering kommer att påverkas av en sådan utveckling. Utskottet hänvisar här till sitt betänkande KoUB 17/2017 rd och framhåller att det genom samarbete mellan branschen och de ansvariga ministerierna är nödvändigt att se till att förtroendenätet så snart som möjligt kan fungera effektivt också rent konkret. Kommunikationsutskottet anser det viktigt att de behöriga myndigheterna med alla till buds stående medel arbetar för att identifieringstjänster som uppfyller kraven i lagen om stark elektronisk autentisering godtas i de situationer som avses i betaltjänstlagen.