De viktigaste politiska fästpunkterna i EU-agendan 2005 är halvtidsöversynen av Lissabonstrategin då projektet ska sättas på räls, EU:s budgetplan för 2007—2013 som ska vara slutförhandlad i sommar, uppföljningen av ratificeringen och förberedelserna inför genomförandet av den nya grundlagen som enligt planerna ska träda i kraft 2006 och utvidgningsförhandlingarna som ska inledas med Kroatien och Turkiet.

Under 2005 kommer en del frågor som är mycket viktiga för Finland upp, som en förnyad stabilitets- och tillväxtpakt, sockerreformen, tjänstedirektivet och ett flerårigt program för bl.a. inrikes och rättsliga frågor.

Europaparlamentet räknar med att ha slutfört första läsningen av tjänstedirektivet sommaren 2005. Finland har som mål att driva igenom tjänstedirektivet. Samtidigt vill Finland få in de viktigaste nationella riktlinjerna, som ytterligare undantag från principen om ursprungsland, uteslutning av penningspel ur direktivets tilllämpningsområde och en närmare definiering av begreppet etablering i arbetsdokumentet. I vissa frågor måste regeringens hållning preciseras ytterligare under årets lopp i takt med att behandlingen av direktivet fortskrider.

Informations- och kommunikationstekniken är ett centralt element i Lissabonstrategin. EU behöver en övergripande strategi för att främja välfärden, produktiviteten och konkurrenskraften i Europa. De möjligheter och fördelar som informations- och kommunikationstekniken erbjuder bör systematiskt kopplas till åtgärderna för att främja dem.

Informationssäkerheten har blivit en kritisk faktor i informationssamhället. För såväl informations- som nätverksamheten är det väsentligt att kunna garantera en hög säkerhets- och sekretessnivå i kommunikationsnäten. Informationssäkerheten ökar kommunikationstjänsternas tillförlitlighet och minskar riskerna med störningar i datanäten för nätverkssamhället. Dessutom är informationssäkerheten ett villkor för att kunna utnyttja allt mer varierade modeller för organisering av arbetet, typ rörligt arbete och distansarbete, i större skala. Därför bör utvecklingen av informationssäkerheten och datasekretessen beaktas bättre i arbetet på EU-nivå.

Finland anser att handlingsplanen eEuropa bör uppföljas i någon form också efter 2005. Målen för unionens informationssamhällspolicy bör ha en klar koppling dels till bättre produktivitet och konkurrenskraft, dels till starkare medborgerlig kompetens. Det är viktigare med strukturreformer och en övergripande strategi än enskilda åtgärder.

Finland kommer att arbeta för ett effektivare samarbete kring nät- och informationssäkerhet inom EU. Finland har gjort en framstöt hos kommissionen om en europeisk informationssäkerhetsstrategi.

Logistiken spelar en central roll för Europas konkurrenskraft, en hållbar utveckling och en regionalt balanserad utveckling i gemenskapen. Finland driver på att logistiken beaktas som en ekonomisk tillväxtfaktor i halvtidsöversynen av Lissabonstrategin och EU:s transportpolitik.

Inför det förestående ordförandeskapet och med den nya kommissionen och det nya parlamentet bör fungerande kontakter knytas med alla centrala aktörer under 2005.

Finlands syn på enskilda projekt kommer att preciseras under året i den takt förhandlingarna fortskrider.