Förslaget

Utvidgningen kommer att kräva stora reformer av Europeiska unionen. Den utvidgade unionens första budgetplan är i sig en bred och övergripande reform. Utvidgningen kommer att kräva ett tillskott av strukturpolitiska resurser. En ny utmaning är att unionen måste satsa på omstrukturerande innovationer och investeringar, samlad kompetens, utbildning och forskning.

I en utvidgad union är Finland en klar nettobetalare. Satsningarna på viktiga funktioner förutsätter en allt tydligare prioritering av unionens politik och program.

Finland anser att dessa frågor kräver en genomgripande omstrukturering av den finansiella ramen och dess innehåll. Samtidigt accentueras behovet av nya horisontella åtgärder. Budgetplanen måste få en ny struktur för att svara mot unionens strategiska prioriteringar. Nya utgiftsrubriker kan tas fram under finansieringsperioden 2007—2013.

Unionen har klart och tydligt problem med att lägga upp en politisk strategi och samordna budgetprocessen. En tillnärmning av den politiska processen och lagstiftnings- och budgetprocessen kräver en samlad genomgång i samband med beredningen av den kommande budgetplanen.

Regeringens ståndpunkt

Finland anser att en budgetplan med 7 års tidsspann gör det enklare att ställa upp prioriteringar på sikt. Den nya planen kan presenteras till gängse priser.

Finlands nuvarande mycket glest befolkade mål 1-områden bör fortsatt omfattas av unionens mål 1 för det högsta regionala stödet. Det är vår viktigaste nationella knäckfråga i beredningen av unionens budgetplan.

Att genomföra Lissabonstrategin för en konkurrenskraftig union före 2010 bör tas till central utgångspunkt i beredningen av den nya budgetplanen.

För att regional jämvikt skall uppnås i Europa måste konkurrenskraften i de svagast utvecklade och mest perifera områdena i unionen främjas. Under den kommande finansieringsperioden är medlemsstaterna betjänta framför allt av en finansiell lösning för strukturpolitiken som är balanserad och innovativ. Den strukturpolitiska reformen bör kraftfullare och tydligare lyfta fram en regional strategi för konkurrenskraften i hela unionen vid sidan av insatserna för att främja en bärkraftig utveckling, nya kunskapsbase-rade arbetstillfällen och ökad sammanhållning.

EU:s politik för landsbygdsutveckling måste förstärkas. Invandrings- och asylpolitiken samt gränskontrollsamarbetet har en sådan politisk tyngd i EU att det bör avspeglas i finansieringen. Betydelsen av EU:s närområden ökar i takt med förändringarna i unionens omvärld. Finland prioriterar unionens samarbete med de närmaste grannområdena och länderna i Östeuropa, på västra Balkan och i Medelhavsområdet.

EU:s finansiella ordning bör förenklas betydligt.

Finland tar upp två viktiga frågekomplex i samband med en strategisk översyn av EU:s finanser och beslutsfattande. För det första är resultatansvar och öppenhet ett nödvändigt villkor för all finansiering i EU. För det andra bör en avsevärd förenkling av strukturfondsförvaltningen tas till utgångspunkt för en strukturfondsreform både på unionsnivå och nationell nivå.