Allmän motivering
Det är behövligt och lämpligt att
modernisera lagen om Sameområdets utbildningscentral från 1993.
Utbildningscentralen har en viktig uppgift i och med att den ska
tillgodose behovet av kompetens och utbildning bland samerna och
befolkningen i sameområdet. Det är nödvändigt
att se till att det samiska språket bevaras och att samebefolkningens
grundläggande fri- och rättigheter fullföljs.
Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande
anmärkningar och ändringsförslag.
Samerna har grundlagsfäst rätt att bevara
och utveckla sitt språk och sin kultur. Samiska språklagen
föreskriver bl.a. om det allmännas skyldighet
att tillgodose och främja samernas språkliga rättigheter.
Sameområdets utbildningscentral är en statlig
läroanstalt som bidrar till att tillgodose samernas rätt
till språk och kultur. Utbildningscentralens viktigaste
uppgifter är att ordna yrkesutbildning i sameområdet
och se till att samiska språket och de traditionella näringarna är
livskraftiga. Utbildningen är avsedd att garantera livskraften
för språket och kulturen i framtiden.
Utskottet ser det som viktigt att utbildningscentralen kan tillgodose
samebefolkningens utbildningsbehov i samiska språket och
kulturen i hela sameområdet men också utanför
det. Här spelar webbundervisning och läromedelstjänster
en viktig roll.
Enligt utredning har förhandlingar förts om att
inordna Utsjoki samiska gymnasium under utbildningscentralen. Utskottet
menar att det föreliggande lagförslaget inte utgör
något hinder för att omorganisera gymnasiets förvaltning.
Det är viktigt att utbildningscentralen samverkar på ett
konkret plan med utbildningsaktörer på olika högre
stadier, såsom Lapplands universitet och Uleåborgs
universitet.
Utveckling av naturnäringarna.
Lagförslaget är inte avsett att ändra
uppfattningen att naturnäringarna ingår i den
samiska kulturen och samernas grundläggande fri- och rättigheter.
Utskottet noterar att uttrycken i propositionen om att "bevara och
utveckla den samiska kulturen", "höja samebefolkningens
yrkeskunnighet" och "motsvara näringslivets behov inom
samernas hembygdsområde" också inbegriper att
bevara och utveckla naturnäringarna. Naturnäringarna framträder
tydligt i utbildningsutbudet i beskrivningen av utbildningscentralens
uppgifter och den utbildning som ska tillhandahållas. Med samekultur
avses alltså inte bara det immateriella kulturområdet.
Naturnäringarna hör således till den
samiska kultur som ska bevaras och utvecklas enligt 1 §.
Krav på språkkunskaper.
Enligt 14 § i lagförslaget ska rektorn ha
minst goda muntliga och skriftliga kunskaper i samiska. Paragrafen
föreskriver om minimikraven på rektorns kunskaper i
samiska.
Enligt 12 § 3 mom. i den gällande förordningen
om sameområdets utbildningscentral ()
ska undervisningspersonalen ha tillräckliga kunskaper i
samiska. I 14 § 1 mom. i lagförslaget hänvisas
det i fråga om behörighet för undervisningspersonal
till statsrådets förordning om behörighetsvillkoren
för personal inom undervisningsväsendet (),
där behörighetsvillkoren för undervisningspersonal
sammanställdes när utbildningslagstiftningen omarbetades.
Kravet på språkkunskaper för lärare
på utbildningscentralen är utifrån behörighetsförordningen
det att läraren ska behärska undervisningsspråket.
Lagförslagets bestämmelser om undervisningspersonalens
språkkunskaper är exaktare än i den gällande
förordningen om sameområdets utbildningscentral.
Formuleringen om tillräckliga kunskaper i samiska i
12 § 3 mom. i den gällande förordningen om
sameområdets utbildningscentral kan inte längre
anses vara en adekvat reglering, utan kravet på språkkunskaper
bör härledas ur de allmänna bestämmelserna
om språkkunskaper. Bestämmelserna ska ange vilken
nivå på språkkunskaper det är
fråga om.
Sameområdets utbildningscentral ska tillhandahålla
yrkesutbildning och undervisning i samiska språket och
kulturen. Utbildningscentralens direktion ska inom ramen för
tillståndet att ordna yrkesutbildning besluta vilken undervisning
som tillhandahålls på samiska och i vilken omfattning.
För att kunna undervisa i samiska språket och
kulturen måste man behärska samiska. Därför
beror det i hög grad på utbildningscentralens
egna beslut hur omfattande undervisningen på samiska är
och i hur stor omfattning som personalen bör kunna samiska.
Utskottet ställer sig bakom förslagen om krav på språkkunskaper
för undervisningspersonal. Behörighetsvillkoren är
minimikrav. Utöver dem kan direktionen vid val av undervisningspersonal
lägga vikt vid t.ex. varierade språkkunskaper.
Virtuell undervisning och grundläggande utbildning
utanför sameområdet.
Sakkunniga har föreslagit att grundläggande
utbildning på samiska ska bli möjlig utanför
samernas hembygdsområde i form av virtuell utbildning.
Utskottet påpekar att lagen om grundläggande
utbildning () utgår
från att undervisningen för läropliktiga
ska genomföras som direktundervisning. Däremot
kan den grundläggande utbildningen för andra än
läropliktiga ordnas på olika sätt såsom
direktundervisning, distansundervisning, multimodal undervisning
eller olika tillämpningar av dessa. Enligt undervisningsministeriet
har tillstånden att ordna grundläggande utbildning
inte bara gällt någon viss del av utbildningen,
t.ex. något läroämne, utan de gäller
alltid den grundläggande utbildningens lärokurs.
Mer än 60 procent av samerna i Finland bor utanför
sameområdet. För att samiskan ska bevaras är
det därför viktigt att också utbildningscentralen
med hjälp av modern teknik flexibelt använder
olika former av undervisning.
Detaljmotivering
11 §.
Enligt propositionen ska utbildningscentralen ha en elevkår.
Till den ska de studerandegrupper höra som nämns
i 11 §. I sitt utlåtande menar grundlagsutskottet
att bestämmelsen är konstitutionellt betydelsefull,
eftersom den inskränker föreningsfriheten som är
tryggad i grundlagens 13 § 2 mom. I denna frihet ingår också rätten
att inte höra till en förening.
Följaktligen strider bestämmelsen i 11 § om obligatoriskt
medlemskap mot den grundlagsskyddade föreningsfriheten.
Bestämmelsen måste ses över för
att medlemskap i elevkåren ska vara frivilligt för
studerande vid utbildningscentralen. Det är ett villkor
för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig
lagstiftningsordning.
På grund av grundlagsutskottets konstitutionella anmärkningar ändrar
kulturutskottet ordalydelsen i bestämmelsen så att
det är frivilligt för studerande att höra
till elevkåren.
12 §.
Grundlagsutskottet anser att de frågor som ska ingå i
instruktionen måste avgränsas och preciseras.
Kulturutskottet preciserar bestämmelsen så att
de här villkoren uppfylls.