Allmänt
Kulturutskottet konstaterar att syftet med de föreslagna ändringarna av bestämmelserna om Finlands Akademis administrativa ställning, uppgifter och vetenskapliga forskningsråd är att göra det möjligt att bättre beakta förändringar i verksamhetsmiljön. Målet är att förbättra grunden för det samhälleliga beslutsfattandet och att säkerställa de bästa förutsättningarna för högkvalitativ, effektiv och förtroendeingivande verksamhet med förmåga till förnyelse vid Akademin. Utskottet menar att det är ett gott syfte och stöder det.
Under de senaste årtiondena har det offentliga fältet för forskning, utveckling och innovation (FoUI) i vårt land förändrats. Genom de reformer som gjorts har man strävat efter att höja forskningens och innovationsverksamhetens kvalitet, synlighet och genomslag, inom ramen för de begränsade statsfinansiella resurserna. Målet har varit att skapa internationellt sett mer konkurrenskraftiga helheter genom att samla resurserna och stödja samarbete och en tydligare arbetsfördelning. Det pågår nu en reformprocess inom hela högskolesektorn, och målen är ambitiösa. Eftersom finansieringen av forskningsverksamheten samtidigt har skurits ner under många år har det blivit allt viktigare att rikta in den FoUI-finansiering som står till buds så att den blir mer effektiv och verkningsfull. Också de nya finansiella instrumenten splittrar finansieringen. Mot bakgrunden av detta reformtryck är den föreslagna ändringen av lagen om Finlands Akademi motiverad.
Utskottet anser att det är nödvändigt att man — efter det att arbetet med den så kallade högskolevisionen blivit klart och de grundläggande riktlinjerna för reformen av högskolorna har bestämts — gör en ny bred bedömning av målnivån för den nationella FoUI-finansieringen och nätverket av nationella aktörer, inbegripet Finlands Akademis ställning och uppgifter. Efter att ha hört de sakkunniga är utskottet särskilt bekymrat över hur man ska få tillräcklig finansiering för forskning kring bland annat hälsa, samhälle och social- och hälsovård och hur man kan hitta det optimala finansiella instrumentet för denna forskning. För det bedömningsarbetet krävs det en heltäckande internationell jämförelse.
Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.
Reformen av forskningsråden
Regeringen föreslår att bestämmelserna om de vetenskapliga forskningsråden ändras. Ändringarna gäller mandatperioder, hörandeförfarande och fastställande av uppgifter. De sakkunniga fäste uppmärksamhet vid att också högskolor, statens forskningsinstitut samt myndigheterna och sammanslutningarna inom vetenskaps-, forsknings- och utvecklingsverksamhet enligt förslaget ska höras innan utnämningar i organ görs. Det betyder att de som ska höras blir betydligt fler än i dag, eftersom också alla yrkeshögskolor ska finnas med bland dem.
Kulturutskottet anser att det är viktigt att hörandeförfarandena inte blir alltför tungrodda så att de inte motsvarar sitt syfte. Vid utnämningarna i organen är det också framöver viktigt att man inte ger avkall på att medlemmarnas vetenskapliga sakkunskap ska hålla en hög nivå. Utskottet understöder också större insyn i valet av medlemmar i forskningsråd och expertpaneler. Den nationella synvinkeln måste säkerställas när panelernas och forskningsrådens uppgifter ändras.
Bestämmelser om forskningsrådens antal och namn utfärdas genom förordning. Enligt propositionen kommer det att finnas tre vetenskapliga forskningsråd vid Akademin, eftersom forskningsrådet för biovetenskap och miljö slås samman med forskningsrådet för hälsa till ett forskningsråd för biovetenskap, hälsa och miljö. Under beredningen fick övergången från fyra till tre forskningsråd stort understöd. Detta motsvarar också bättre den rådande internationella indelningen. Regeringen bedömer att forskningsrådens arbetsmängd efter reformen kommer att fördelas jämnare mellan de tre forskningsråden.
Utskottet understöder förslaget om tre vetenskapliga forskningsråd men betonar att ansökningar om finansiering för projekt som hänför sig till små vetenskapsgrenar eller som tangerar flera olika vetenskapsområden ska få en tillräckligt mångsidig och sakkunnig behandling. Utskottet framhåller att det nybildade forskningsrådet är mångsidigt och multidisciplinärt. Samtidigt påminner utskottet om hälsovetenskapernas och vårdvetenskapernas betydelse för våra högskolor.
Utskottet konstaterar att mandatperioderna för medlemmarna i de vetenskapliga forskningsråden begränsas till en period. I de diskussioner som förts har det konstaterats att detta kan försämra kontinuiteten. Reformen anses ändå inverka positivt på viljan hos aktiva forskare att bli medlemmar i forskningsråden.
Utskottet anser att det är nödvändigt att följa och utvärdera reformens konsekvenser i synnerhet för finansieringen av forskningsområdena och att vid behov vidta åtgärder för att säkerställa att det vetenskapliga forskningsfältets struktur motsvarar det som samhällets informationsbehov och innovationsförmåga kräver.
Personalens representation
Vid utfrågningen föreslog sakkunniga att Akademins personal ska ha en permanent representant i Akademins styrelse. Det motiverades bland annat med att personalens arbete påverkas av hurdan kännedom det finns om substansfrågor och om verksamhetsprocesserna i forskningsråden och andra organ som behandlar finansieringsfrågor, eftersom personalen stöder forskningsrådens förtroendevalda i deras uppdrag. Man hänvisade också till lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (1233/2013) och till statens personalpolitiska riktlinjer.
Kulturutskottet har fått en utredning om personalens representation i de centrala grupperna i Akademins förvaltningsämbete. Utskottet tar inte närmare ställning till frågan om att komplettera styrelsen med personalrepresentanter, eftersom det är en intern administrativ fråga för Akademin. Men utskottet menar att det är viktigt att personalen har adekvata och tillräckliga möjligheter att påverka så att kraven i samarbetslagstiftningen och statens personalpolitiska mål och riktlinjer uppfylls.