Motivering

Allmänt

Utskottet anser att regeringens proposition syftar helt rätt. Det är nödvändigt att i gymnasieundervisningen lyfta fram betydelse av muntliga språkfärdigheter eftersom just de är viktiga när man använder ett främmande språk. Också de studerande upplever att undervisningen i muntliga färdigheter för närvarande spelar en underordnad roll under språklektionerna. Utskottet understöder det förslag som gäller erkännande av kunnande. Utskottet anser också att det är viktigt att bestämmelserna om studerandes rätt att få information om grunderna för bedömningen förs upp på lagnivå. Utskottet förordar därför att lagförslaget godkänns utan ändringar.

Bedömning av muntlig språkfärdighet

I propositionen föreslås att bestämmelserna om bedömning av de studerande i gymnasiet preciseras så att man i språkundervisningen också bedömer den studerandes muntliga språkfärdigheter utöver de övriga delområdena i språkfärdigheten. Avsikten är att den ena av de riksomfattande fördjupade kurserna i A- och B1-lärokurserna enligt den gällande timfördelningsförordningen samt de nuvarande grunderna för läroplanerna för unga och vuxna ska ändras till en kurs i muntlig språkfärdighet. Kursen i muntlig språkfärdighet ska dock även i fortsättningen vara valfri för den studerande. Kursen i muntlig språkfärdighet ska bedömas under kursens gång och genom ett separat prov. Utbildningsstyrelsen föreslås ansvara för att utarbeta provet. Utskottet understryker att provet ska vara avgiftsfritt för både utbildningsanordnaren och de studerande.

Utbildningsanordnaren ska sköta de praktiska arrangemang som kursen i muntlig språkfärdighet förutsätter och svara för provarrangemangen i samband med kursen. Utbildningsanordnaren ska besluta om antalet lärare som deltar i genomförandet och bedömningen av provet. Avsikten är att språklärarna i gymnasiet genomför och bedömer provet i muntlig språkkunskap som en del av gymnasieutbildningen. Provet kräver att lärarna får fortbildning. Utskottet anser det nödvändigt med fortbildning och att det med det snaraste vidtas åtgärder för att ordna den. Det är bra att regeringen har förutsett att fortbildningen kommer att kosta runt en miljon euro åren 2008—2010. Avsikten är att fortbildningen genomförs inom ramen för de anslag i statsbudgeten som anvisats personalutbildningen inom undervisningsväsendet.

I propositionen görs den bedömningen att de direkta kostnadsverkningarna av reformen blir små. Det föreslagna provet i muntlig språkfärdighet ska utgöra en del av läroplanen för gymnasieutbildningen. Att ordna provet ska därför i princip inte åsamka utbildningsanordnarna merkostnader för undervisningen. Eventuella merkostnader ska ingå i de kalkylmässiga kostnader som läggs till grund för statsandelarna för gymnasieutbildning. På så sätt beaktas de vid bestämmande av priserna per enhet för gymnasieutbildning under de kommande åren.

Utskottet har uppmärksammats på att det föreslagna provet ska tas i bruk redan från den 1 augusti 2010. Då ska eleverna ha möjlighet att välja kursen i muntliga språkfärdigheter och därefter delta i provet. Utskottet framhåller därför att grunderna för läroplanerna snabbt måste omarbetas så att läroanstalterna i god tid får veta hur det nya systemet ska omsättas i praktiken. Också fortbildningen av lärare måste ordnas så att de har beredskap att ta i bruk provet från början av 2010.

Utskottet framhåller vidare att bedömningen av de studerandes muntliga färdigheter måste utvecklas så att det blir ett bra förfarande som bemöter de studerande jämlikt. De ska ha rätt till samma mängd undervisning oberoende av boningsort. Kursen ska erbjuda möjlighet att studera muntlig framställning och den får inte enbart bli en testkurs som inte ger de studerande möjligheter att öva upp sina muntliga färdigheter. Detta kräver tillräckligt små undervisningsgrupper. Enligt utskottets uppfattning måste man följa reformens konsekvenser för språkstudierna och undervisningen och i all synnerhet hur man lyckats genomföra den i praktiken. Utskottet föreslår ett uttalande om detta. (Utskottets förslag till uttalande).

Erkännande av kunnande

Propositionen innebär att erkännande av kunnande breddas så att inte bara tidigare fullgjorda studier utan också kunskaper som förvärvats på annat sätt erkänns. Utskottet stöder förslaget att en studerande ska ha rätt att få tidigare slutförda studier som motsvarar målen för och det centrala innehållet i läroplanen eller kunnande som förvärvats på annat sätt bedömda och erkända. Enligt utskottet kan detta förkorta gymnasieutbildningen, vilket särskilt gagnar vuxna gymnasiestuderande. Utskottet betonar vikten av att man ser till att de studerande bemöts jämlikt när det gäller erkännande av kunnande.