Allmän motivering

Kulturutskottet anser det viktigt att totalrevideringen av lagstiftningen om yrkeshögskolor har avancerat så långt att den förslagna nya lagen om yrkeshögskolor kan träda i kraft från början av 2015.

De föreslagna ändringarna av förvaltningen och finansieringen stöder enligt kulturutskottets bedömning yrkeshögskolornas autonomi och stärker deras verksamhetsförutsättningar på lång sikt. Den nya lagstiftningen bringar också klarhet i möjligheterna att fortsätta den strukturella utvecklingen av yrkeshögskolefältet. Utskottet vill betona betydelsen av ett heltäckande nätverk av yrkeshögskolor och av en hög kvalitet på utbildningen för att utbildningen i vårt land ska gå att höja till en nivå som motsvarar de framtida utmaningarna.

Kulturutskottet vill särskilt betona betydelsen av arbetslivsorientering och regionala utvecklingsbehov för yrkeshögskolornas basuppgifter. Att arbets- och näringslivet är representerat i yrkeshögskolornas styrelser innebär en viktig länk mellan högskola och arbetsliv. Utskottet föreslår ett uttalande om detta (Utskottets förslag till uttalande 1).

Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag.

Yrkeshögskolorna som en del av högskoleinstitutionen

Kulturutskottet vill betona att Finlands högskoleväsende också i fortsättningen kommer att bestå av universitet och yrkeshögskolor med egna uppgifter, profiler och examina som kompletterar varandra. När högskolorna får möjlighet att göra strategiska val och profilera sig blir högskoleverksamheten mångsidigare inom berörda sektorer. Syftet med lagförslaget är inte att ändra det inbördes förhållandet mellan universiteten och yrkeshögskolorna.

Förslaget om den självständiga ställningen som juridisk person förbättrar enligt utredning till utskottet yrkeshögskolornas möjligheter att samarbeta med olika aktörer, bl.a. genom att beslutsprocessen för samarbete förenklas. Utskottet välkomnar att yrkeshögskolorna och universiteten sinsemellan eller tillsammans med andra organisationer kan ordna stödfunktioner eller annan verksamhet. Det är ofta motiverat med tanke på genomslagskraft och kostnadseffektivitet. Det är enligt utskottets mening viktigt att de studerande i fortsättningen i högre grad kan utnyttja studieutbudet inom hela högskolefältet. Men utskottet konstaterar att yrkeshögskolorna eller universiteten inte kan delegera sina lagstadgade uppgifter utanför högskolan.

Yrkeshögskoleaktiebolag

Enligt förslaget ska statsrådet hädanefter bevilja aktiebolag tillstånd att driva yrkeshögskola. Tillståndsinnehavaren ska bli ett självständigt yrkeshögskoleaktiebolag. Utskottet anser det vara ytterst viktigt att överföringen av tillstånd från de nuvarande huvudmännen till yrkeshögskoleaktiebolagen till följd av reformen genomförs från början av 2015 så att alla yrkeshögskolor kan fortsätta sin verksamhet utan hinder.

Utskottet vill betona att även om yrkeshögskolorna har ett lagstadgat offentligt uppdrag som finansieras med offentliga medel, blir yrkeshögskolornas status som juridisk person aktiebolag enligt aktiebolagslagen. Enligt uppgift har det snabbt blivit vanligare att yrkeshögskolor drivs i form av aktiebolag. Sammanlagt har 3 samkommuner och 21 aktiebolag tillstånd att driva yrkeshögskola enligt den gällande lagen.

På grund av särdragen i yrkeshögskoleverksamheten ska yrkeshögskolelagen innehålla bestämmelser om förvaltning, organ samt organens beslutanderätt och tillsättning. De åsidosätter eventuella motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen. Utskottet understryker särskilt att behörigheten enligt aktiebolagslagen för ett yrkeshögskoleaktiebolags bolagsstämma i propositionen begränsas genom att det i väsentlig utsträckning förhindras att styrelsens uppgifter överförs till bolagsstämman.

Kulturutskottet anser det ytterst angeläget att betona att yrkeshögskolorna ska vara bolag som inte eftersträvar vinst eftersom de lagstadgade uppgifterna finansieras offentligt. Yrkeshögskolorna ska inte få dela ut vinst till sina ägare eller ge dem som deltar i verksamheten andra ekonomiska fördelar. Medlen ska användas till motsvarande verksamhet också när ett bolag upplöses.

I propositionen betonas det att både personal och studerande ska beaktas vid ordnandet av förvaltningen. Kulturutskottet anser det vara ytterst viktigt att instruktionen och andra motsvarande interna bestämmelser bereds öppet i samverkan med studerande och personal. På så sätt skapas en grund för framtida välmående och operativ effektivitet i högskolesamfundet.

Finansieringen av yrkeshögskolorna

Enligt förslaget ska hela ansvaret för basfinansieringen av yrkeshögskolorna överföras till staten. Basfinansiering för fullgörandet av de uppgifter som anges i yrkeshögskolelagen ska beviljas yrkeshögskolorna av undervisnings- och kulturministeriet på kalkylerade grunder med beaktande av verksamhetens kvalitet, genomslags-kraft och omfattning. Dessutom beviljas finansiering med utgångspunkt i övriga utbildningspolitiska och forsknings-, utvecklings- och investeringspolitiska mål. Kulturutskottet välkomnar finansieringsreformen och anser det vara ytterst viktigt att propositionen inbegriper ett löfte om att staten garanterar yrkeshögskolorna en sådan basfinansiering som är tillräcklig för att trygga deras lagstadgade uppgifter. Utskottet betonar vikten av att finansieringsreformens sammantagna verkningar utreds och föreslår ett uttalande om saken (Utskottets förslag till uttalande 2).

Basfinansieringen av yrkeshögskolorna föreslås bli bunden till hur kostnadsnivån stiger. Revideringen av finansieringen ska bindas till ett index som beaktar yrkeshögskolans kostnadsstruktur och ändå är tillräckligt enkelt. Utskottet stöder att basfinansieringen genom index knyts till hur kostnadsnivån stiger, på samma sätt som för universiteten. Utskottet föreslår vissa preciseringar i regleringen om index i detaljmotiven.

Kulturutskottet anser det vara ytterst viktigt att propositionen samordnar behandlingen av yrkeshögskolorna och universiteten i fråga om mervärdesskatt.

I en sakkunnigutredning till utskottet betonades vikten av att finansieringssystemet reformeras för att samarbetet mellan högskolesektorerna ska förbättras. Tack vare den strukturella utvecklingen kan samarbetet mellan universitet och yrkeshögskolor intensifieras ytterligare när det gäller olika stödtjänster som bibliotek eller studerandeservice. Det är lättare att genomföra finansieringsarrangemangen i fråga om de gemensamma tjänsterna, infrastrukturen eller byggnaderna när båda parter har samma finansieringsgrund.

Utskottet har uppmärksamgjorts på att det har gjorts utredningar om problempunkter i samband med uppdragsutbildning, men att problemen har ännu inte åtgärdats. Utskottet menar att möjligheterna att undanröja hindren för uppdragsutbildning måste utredas med det snaraste.

Studerandehälsovård

Den nya yrkeshögskolelagen innehåller ett förslag som skulle innebära att de studerande automatiskt är medlemmar i en studerandekår (41 §). Till studerandekåren hör enligt det alla studerande vid en yrkeshögskola som har antagits till utbildning som leder till examen, med undantag av studerande som deltar i uppdragsutbildning. Ett särskilt syfte med förslaget är att genom medlemsavgifter ge möjlighet att anordna studerandehälsovården på samma sätt som för universitetsstuderande. Kulturutskottet har vid upprepade tillfällen pekat på vissa missförhållanden i hur hälsovården för studerande vid yrkeshögskolor är ordnad.

Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 24/2014 rd) ansett att förslaget om tvångsmedlemskap är relevant med avseende på föreningsfriheten enligt grundlagen. Enligt utlåtandet innefattar föreningsfriheten enligt 13 § 2 mom. i grundlagen rätt att utan tillstånd bilda föreningar, höra till eller inte höra till föreningar och delta i föreningars verksamhet. Grundlagen har således uttryckligen tryggat också en negativ föreningsfrihet, dvs. rätten att inte höra till en förening. Men enligt förarbetena till den grundlagsbestämmelsen (RP 309/1993 rd, s. 64) utgör bestämmelsen inget absolut hinder för att man på lagstiftningsväg bildar offentligrättsliga föreningar med en offentlig uppgift eller att man genom lag föreskriver om medlemskap i en sådan förening. Samtidigt konstateras det också i förarbetena att bestämmelsen om föreningsfrihet i grundlagen också i det fallet talar för en återhållsam inställning till tvångsmedlemskap.

Grundlagsutskottet har två gånger tidigare bedömt obligatoriskt medlemskap i yrkeshögskolors studerandekårer och ansett att förslagen till bestämmelser om obligatoriskt medlemskap strider mot den grundlagsfästa föreningsfriheten (GrUU 74/2002 rd och GrUU 39/2004 rd).

Enligt grundlagsutskottets utlåtande om den aktuella propositionen är de nya uppgifter som föreslås för studerandekårerna visserligen offentliga uppgifter som lämpar sig för en studerandekår. Skötseln av dessa uppgifter förutsätter dock lika lite som uttag av en hälsovårdsavgift att medlemskapet i studerandekåren är obligatoriskt. Den föreslagna begränsningen av den negativa föreningsfriheten uppfyller enligt utskottet inte kravet på att begränsningar av de grundläggande fri- och rättigheterna ska vara proportionerliga eftersom målen, som i och för sig är godtagbara, kan nås med medel som ingriper i de grundläggande fri- och rättigheterna i mindre omfattning. Följaktligen strider bestämmelsen om obligatoriskt medlemskap i en studerandekår mot den grundlagsskyddade föreningsfriheten. Bestämmelsen måste enligt utlåtandet justeras så att medlemskap i studerandekåren ska vara frivilligt för studerande vid yrkeshögskolan. Det nämns som ett villkor för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

Kulturutskottet föreslår i detaljmotiven att de ändringar som föranleds av grundlagsutskottets utlåtande ska göras i lagförslag 1. Men utskottet anser det fortfarande vara nödvändigt att hälsovården för studerande vid yrkeshögskolor omorganiseras för att till sin nivå motsvara den som ordnas för universitetsstuderande. Alternativa lösningar förutsätter enligt utredning till utskottet förvaltningsövergripande beredning mellan olika ministerier. Beredningen ska i behövlig utsträckning beakta också de nationella projekten för omorganisering av social- och hälsovården. Utskottet föreslår ett uttalande om detta (Utskottets förslag till uttalande 3).