Allmän motivering
Sammantaget sett anser utskottet att propositionen behövs
och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen,
men med följande kommentarer och ändringsförslag.
Kulturen och konsten spelar en viktig roll i medborgarnas liv
och för samhällsutvecklingen. Deras betydelse
kommer sannolikt att öka ytterligare. Konstuniversitetet,
som regeringen föreslår ska inrättas, är
ett bra exempel på de åtgärder som krävs
i vår moderna tid. Målet är att universitetet
genom sin verksamhet ska stärka konstens ställning
och autonomi i samhället och konst- och kulturlivet över
lag i Finland. En annan viktig ambition är att förbättra
möjligheterna till en ännu mer högklassig
och internationell högsta utbildning och forskning inom
konstområdena.
Utskottet vill understryka att det nya universitetet är
att stort steg framåt i den strukturella och innehållsliga
reformen av universiteten. Vill vi ha ett balanserat universitetsväsende
som håller hög kvalitet måste vi också stärka
konstuniversiteten. Konstuniversitetet ska vara ett pluralistiskt
konstsamfund som öppnar för nya möjligheter
till utbildning av konstnärer och till forskning inom konstområdet.
Målet är att universitetet genom sin verksamhet
bättre ska kunna bemöta förändringar
inom konstområdet och de konstnärliga yrkena.
Den föreslagna modellen gör det möjligt
att introducera nya samarbetsområden och samarbetsformer
i utbildningen och forskningen inom konstområdet. Naturliga
nya samarbetsområden kunde t.ex. vara konstpedagogik, konstteori,
nya medier, publikarbete, ljudkonst, arbete som konstkurator och produktion.
Vid Konstuniversitetet kan man också bättre utveckla
de studerandes färdigheter för arbetslivet genom
att i samverkan ta fram nya metoder och studieinriktningar som stöder
de studerandes kapacitet att sysselsätta sig som konstnärer
inom de föränderliga konstnärliga yrkena.
Synergieffekter uppstår också inom studier som
erbjuder allmänna färdigheter såsom språkstudier,
it-kunskaper, grunder för forskning och undervisning i
svenska.
Universitetsutbildning inom konstområdet ges inte bara
vid Konstuniversitetet utan också vid många forskningsuniversitet.
Det är viktigt att man intensifierar samarbetet kring konstuniversitetens
och de övriga universitetens forskning och undervisning
i konstämnen och den pedagogiska utbildningen för
lärare, menar utskottet.
Förvaltning.
Reformen avser också att göra universitetets
förvaltning effektivare och serviceförmåga
bättre och att öka förvaltningens tillförlitlighet.
Förberedelserna för Konstuniversitetet har kommit
långt på väg och de tre nuvarande universiteteten
har engagerats i arbetet i största möjliga utsträckning.
Enligt rapport till utskottet bereds sammanslagningen av en lång
rad arbetsgrupper med ca 80 medlemmar. Processen övervakas
av en observationsgrupp bestående av anställda
vid universiteten och av en grupp företrädande
referensgrupper. Studentkårerna bereder sig på en
frivillig samgång. Utskottet anser att det är öppenheten
i beredningen som fått de olika skolorna att förbinda
sig till projektet och att öka aktningen för andras
kunskaper.
Enligt propositionen ska akademierna till utbildningsinnehåll
och kulturella betydelse vara likvärdiga. Konstnärlig
frihet och den till universitetsvärlden hörande
verksamhetsmodellen för de kollegiala förvaltningsorgan
som universitetssamfundet bildar ska vara utmärkande för akademierna.
Det är viktigt, anser utskottet, att indelningen av Konstuniversitetet
i akademier gör det möjligt att även
framöver utnyttja de nuvarande konstuniversitetens anseende
och låta dem behålla sitt eget namn och även
internationellt igenkännliga profil. De innehållsliga
styrkorna hos respektive universitet kommer inte att saboteras genom
administrativa beslut utan tvärtom backas upp.
Personalens pensionsskydd.
Bestämmelser om pensionsskyddet för de anställda
vid universiteten finns i 11 § i lagen om införande
av universitetslagen (559/2009). Personalen vid de samgående
universiteten kommer fortsättningsvis att stå i
anställningsförhållande till det universitet
som nämns i 1 § i universitetslagen. Det nya universitet
som nämns i 11 § om de anställdas pensionsskydd
avser enligt 4 § 1 mom. universitet som verkar som självständiga
juridiska personer enligt 1 §. Därmed tillämpas
bl.a. 11 § i lagen om införande av universitetslagen
på pensionsskyddet för de anställda vid
Konstuniversitetet.
Finansiering.
Undervisnings- och kulturministeriet har förbundit
sig att under perioden 2013—2016 stegvis höja
finansieringen till Konstuniversitetet med 18 miljoner euro, förutsatt
att universitetet genom sina strategier och verksamhet siktar på de
mål som nämns i propositionen. För att
reformen ska utfalla väl är det angeläget
med en nivåhöjning av anslagen till Konstuniversitetet,
som därmed kan bredda och kvalitetsförbättra
undervisningen, forskningen och den konstnärliga verksamheten.
De aviserade ändringarna i universitetsramarna kommer
också att påverka finansieringen av Konstuniversitetet,
men det gäller att se till att påslaget på anslagen
till universitetet inte äventyrar de övriga universitetens
resurser, understryker utskottet.
Detaljmotivering
Lagförslag 2
1 §.
Regeringen har i propositionen avsett att den separata lagen
om införande av en lag om ändring av universitetslagen
ska träda i kraft den 1 augusti 2012 och lagen om ändring
av universitetslagen den 1 januari 2013. Detta låter sig göra
inom ramen för den tid riksdagsbehandlingen kräver,
och därför föreslår utskottet
att paragrafen kompletteras med ikraftträdandedatum.
9 §.
Också förberedelserna för en sammanslagning
av studentkårerna är långt framskridna.
Utskottet ser det lämpliga i att studentkårerna
i största möjliga utsträckning själva
får komma överens om de praktiska detaljerna.
Därför har utskottet omstrukturerat paragrafen
och ändrat bestämmelserna så att studentkårerna
får särskilt komma överens om alla praktiska
detaljer i valarrangemangen.
Utskottet påpekar att — i motsats till vad
som sägs i propositionen — det endast är
studentkåren vid Teaterhögskolan som saknar generalsekreterare.
Detta har beaktats i bestämmelsen genom konstaterandet
att sekreteraren i en studentkårs styrelse hör
till centralvalnämnden när det inte finns en generalsekreterare.
12 §.
Med hänvisning till motiveringen under 1 § föreslår
utskottet att ikraftträdandebestämmelsen kompletteras
med datum, dvs. den 1 augusti 2012.